Innovationer från Uppsala universitet

Sepsis, eller blodförgiftning som det kallas i dagligt tal, är ett livshotande tillstånd som leder till att omkring 8 000 svenskar årligen avlider. Man räknar med att runt en tredjedel av alla patienter inom intensivvården utvecklar sepsis. Med hjälp av Inger Perssons innovation, AI-algoritmen ”NAVOY Sepsis”, finns möjlighet att hitta dessa patienter i tid.

Algoritm gör det lättare att upptäcka sepsis

Anna Dimberg forskar på glioblastom, en aggressiv hjärntumör utan botande behandling. Hon och hennes team har undersökt hur blodkärlen i tumörerna är förändrade i jämförelse med normala kärl. I sitt arbete har de upptäckt specifika proteiner som produceras av kärlen och som spelar särskilda roller för olika delar i tumörens mikromiljö. Ett protein visade sig vara särskilt intressant och Anna Dimbergs grupp har tagit fram en antikropp mot det specifika proteinet. Det skulle på sikt kunna leda till en ny behandling för patienterna.

Utforskar nytt grepp för effektivare behandling av aggressiva hjärntumörer

En ny metod från Uppsala universitet gör det möjligt att undersöka markens struktur på ett snabbt och flexibelt sätt. Med ett mobilt seismiskt system kan forskare samla in data även i stadsmiljöer där andra metoder är svåra att använda. Tekniken används redan i olika typer av infrastrukturprojekt och kan bidra till bättre beslutsunderlag i planering och byggande.

Mätmetod med internationell användning

Innovationen handlar om framgångsrik kommersialisering av natriumjonbatterier och har sina rötter i forskningen vid Ångström Advanced Battery Center (ÅABC). Tre forskare, Reza Younesi, William Brant och Ronnie Mogensen, har spelat avgörande roll i denna framgång. Deras insatser innefattar bland annat utvecklingen och patentet för en innovativ syntesmetod för Prussian White-katodmaterial. År 2016 grundade de Altris AB.

Stora framgångar för Uppsalaforskares hållbara batterimaterial

En grafenteknologi som kan lösa industriella problem på ett kostnadseffektivt sätt. Det är Mamoun Tahers främsta drivkraft och motivation. Som forskare i oorganisk kemi patenterade han Aros Graphene som möjliggör stabilisering av grafen och därmed praktisk implementering i industriell skala. Han grundade bolaget Graphmatech med visionen att bli världsledande inom grafenteknik och att ge industrin möjlighet att dra nytta av supermaterialet grafen, inte minst som ett led i den gröna omställningen.

En ny generation grafen utvecklas av forskare

Det var 2011 som Maria Strømme, professor i nanoteknologi, och hennes forskargrupp lyckades med något andra gått bet på i över 100 år – att ta fram magnesiumkarbonat i porös form. Det nya materialet fick namnet Upsalite och blev en världssensation. Upsalite har hittat vägen till både sport- och skönhetsprodukter genom bolaget Disruptive Materials. Det ligger också till grund för en innovativ läkemedelsbärare som kan ge förbättrade och säkra läkemedelsformuleringar genom företaget Disruptive Pharma.

Forskning vid Uppsala universitet har lett till ett läkemedel som bromsar Alzheimers sjukdom. Genom att identifiera skadliga proteinstrukturer i hjärnan kunde forskare utveckla en riktad antikroppsbehandling. I samverkan med företaget BioArctic och internationella partners har upptäckten tagits hela vägen till patienter världen över. Arbetet visar hur långsiktig forskning och entreprenörskap kan resultera i behandlingar som gör verklig skillnad.

Från labb till patient

Farmakometri handlar om att med hjälp av matematiska modeller baserade på fysiologi och farmakologi försöka förbättra läkemedelsbehandling för patienter. Det började med att tio forskare och läkemedelsexperter grundade ett konsultföretag tillsammans. Tio år senare har företaget Pharmetheus 100 anställda i Uppsala och andra länder.

Från forskning till global läkemedelsrådgivning

Ulf Landegren och hans forskargrupp vid ”Molecular Tools” utvecklar metoder för att utnyttja nyvunnen kunskap om alla mänskliga gener och proteiner. Syftet är att effektivare undersöka enskilda individer och bättre förstå sjukdom. Forskargruppen har byggt en omfattande patentportfölj och drivit fram en rad framgångsrika företag och global kommersialisering av uppfinningarna till produkter som skapar nytta inom allt från cancerforskning, genetiska sjukdomar, diagnostik och läkemedelsutveckling.

En innovation av stor betydelse för människors liv och hälsa. Så kan man beteckna testet som på 30 minuter kan avgöra om en urinvägsinfektion är bakteriell, och i så fall vilka antibiotika som fungerar bäst. Testet är utvecklat av professor Johan Elf och forskarstuderande Özden Baltekin som 2017 startade företaget Astrego Diagnostics för att göra sitt test tillgängligt inom vården. År 2022 förvärvades företaget av japanska Sysmex Corporation, och dotterbolaget Sysmex Astrego bildades med fortsatt bas i Uppsala där all produktion sker.

Hjärnäpplet till Johan Elf och Özden Baltekin

Forskning har banat väg för nya material för biomedicinska tillämpningar. En viktig upptäckt av professor Cecilia Persson, professor i materialvetenskap, är möjligheten att skapa ett mjukt bencement som kan användas för att reparera kotfrakturer i ryggraden, som är en av de vanligaste frakturerna hos patienter med osteoporos. Över 40 miljoner människor bara i Europa och USA drabbas av osteoporos, så potentialen för materialet är enorm. Kommersialiseringen sker genom det avknoppade företaget Inossia.

Nazar Akrami, professor i psykologi, är en av upphovspersonerna bakom nya AI-drivna tekniker som automatiskt kan upptäcka och bedöma trovärdigheten och allvaret hos potentiella hot som förekommer i skriftlig kommunikation. Det är viktig pusselbit för att förhindra framtida våldsbrott där hoten i allt högre utsträckning formuleras online.

AI-verktyget som förutspår våldsdåd

Nyhetsvärderaren är en innovation för att stärka motståndskraften mot digital desinformation genom att träna individer i digital källkritik utifrån den senaste forskningen. Verktyget består av ett digitalt självtest samt en fördjupningsdel som är särskilt utformad för skolor och kursverksamheter. Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap är forskningsledare för det samarbete med Vetenskap & Allmänhet och RISE Research Institutes of Sweden som lett fram till lanseringen av Nyhetsvärderaren.

Sensidose grundades i slutet av 1990-talet för att bidra till att förbättra behandlingen för personer med Parkinsons sjukdom. Genom att ta fram ett nytt sätt att dosera det vanligaste läkemedlet, L-dopa blev det möjligt att individanpassa och finjustera såväl doser som dosintervall för att undvika variationer i medicineffekt, samt biverkningar. Läkemedlet består av mikrotabletter som doseras via en dosautomat. Grundare är professorerna Sten-Magnus Aquilonius och Christer Nyström, som tidigare också grundat företaget NeoPharma.

Leif Wide är känd för att ha utvecklat det första icke-biologiska graviditetstestet på 1960-talet, där hormonet mäts direkt i urinen med hjälp av hCG-antikroppar. Testet utvecklade han redan under tiden som läkarstuderande och det innebar ett paradigmskifte inom gynekologin. Det immunologiska graviditetstestet kunde påvisa graviditet efter 60–90 minuter med 99,8 procents säkerhet från en vecka efter utebliven mens. Redan 1961 infördes metoden i rutinvården på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Graviditetstestet som förändrade allt

Det handlar om en målsökande strålterapi, där man använder sig till exempel av en antikropp som binder till en struktur på cancercellen men inte till normala celler. Man sätter på ett radioaktivt ämne på den cancermålsökande molekylen, som sedan transporteras till cancercellerna i kroppen.

Hör Marika Nestor berätta i Forskarpodden