Uppdragsforskning
Uppdragsforskning innebär att Uppsala universitet genomför forskning på uppdrag av en extern aktör, exempelvis en myndighet, organisation eller företag. Samarbetet regleras genom ett skriftligt avtal och bygger på principen om full kostnadstäckning – uppdragsgivaren står för hela projektkostnaden. Universitetet kan, beroende på överenskommelse, överlåta äganderätten till forskningsresultaten eller ge uppdragsgivaren nyttjanderätt.
För universitetet är det viktigt att uppdragsforskningen bidrar till den egna forskningen och undervisningen. Därför strävar man efter att resultaten ska kunna publiceras och användas i akademiska sammanhang. Samtidigt respekteras uppdragsgivarens behov av sekretess och möjlighet att skydda resultat innan offentliggörande, ofta genom en fördröjning på upp till 90 dagar.
Universitetet är månt om att samarbetet sker med hög kvalitet, transparens och i enlighet med gällande lagar och etiska riktlinjer. Uppdragsforskning får inte påverka allmänhetens förtroende för universitetet eller inskränka dess möjligheter att bedriva fri forskning.
Genom uppdragsforskning kan externa aktörer ta del av universitetets spetskompetens och bidra till kunskapsutveckling som är relevant för både samhälle och akademi.
Lärarundantaget
- I Sverige äger forskare på ett universitet eller högskola rätten till sina forskningsresultat så länge inget annat är avtalat.
- I de flesta andra länder är det arbetsgivaren, lärosätet, som äger resultaten.
- Lärarundantaget gäller alla inom akademin som har forskning som huvudsaklig sysselsättning, alltså doktorander såväl som professorer.
Sekretess
Som myndighet kan universitetet inte skydda information genom hemlighållande i en vidare utsträckning än vad som följer av svensk lagstiftning, främst offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Offentlighets- och sekretesslagen innehåller regleringar som tar sikte på bland annat just uppdragsforskning och samverkansforskning. Värt att notera är att lagstiftaren ansett att uppdragsgivarens/samarbetspartens (”den enskildes”) förväntan av att viss information hemlighålls vid universitetet (”myndigheten”) är relevant vid universitetets bedömning av om informationen omfattas av sekretess. Då universitetets beslut om detta kan överklagas är det svensk domstol som ytterst avgör om viss information omfattas av sekretess.
Uppdragssekretess anges på följande sätt i offentlighets- och sekretesslagen (OSL 31:12):
Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. ... För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Hos universitet och högskolor gäller sekretessen dock i högst tio år. Hos Patent- och registreringsverket gäller sekretessen i högst femtio år.
Samverkanssekretessen anges på följande sätt i offentlighets- och sekretesslagen (OSL 24:5):
Sekretess gäller hos universitet och högskolor för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs. (…) För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Fakta om uppdragsforskning
Projekttyp
Uppdragsgivaren ”äger” forskningsfrågan.
Finansiering
Uppdragsgivaren står för hela projektkostnaden enligt principen om full kostnadstäckning.
Publicering
Universitetet förbehåller sig rätten att publicera resultaten.
Rättigheter
Uppdragsgivaren kan ges ägande över eller långtgående rättigheter till resultaten. Lärosätet förbehåller sig rätten att nyttja resultaten i fortsatt egen akademisk verksamhet (forskning och undervisning).
Sekretess
Sekretess enligt offentlighets – och sekretesslagen 31 kap 12 §.