Historia A
Kursplan, Grundnivå, 5HA302
- Kod
- 5HA302
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Historia G1N
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 23 juni 2014
- Ansvarig institution
- Historiska institutionen
Allmänt
Kursansvarig institutionen är Historiska institutionen. Kursen är en fristående kurs på grundnivå.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)
Mål
Kursens syfte är att studenten ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer som kan studeras ur olika perspektiv.
Fokus ligger på
- politiska processer i termer av statsformering och hur människor har styrt och blivit styrda
- ekonomiska processer i termer av produktion, handel och hur människor har försörjt sig
- sociala och kulturella processer som strukturerat samhällsordningen och påverkat människors identiteter
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- placera historiska processer, händelser och fenomen i kronologiska sammanhang
- redogöra för orsaker till och effekter av historiska processer, händelser och fenomen
- jämföra olika förklaringar till historiska processer, händelser och fenomen
- kritiskt förhålla sig till olika framställningar av historiska processer, händelser och fenomen
- konstruktivt argumentera kring historiska problem och historieämnets roll i samhället
- redogöra för dynamiken mellan enskilda exempel och övergripande historiska processer
- redogöra för hur olika typer av maktrelationer har producerats, reproducerats och förändrats genom historien
- bearbeta primärkällor på en grundläggande nivå
- förklara hur historisk kunskap blir till genom empiriskt arbete
- definiera och använda grundläggande historievetenskapliga begrepp i redogörelser och förklaringar av historiska processer, händelser och fenomen
- redogöra för hur historieämnets kunskapsideal förändrats över tid
Innehåll
Kursen omfattar fem moment.
Moment I Perspektiv, periodiseringar och begrepp, 5 hp
Introduktion till historievetenskapen
Frågorna "Vad är historia?" och "Hur görs historia?" står i centrum för det inledande momentet. Vi söker breda, djupa och nyanserade svar på dem med hjälp av både praktiska övningar och föreläsningar. Olika perspektiv, periodiseringar och begrepp introduceras så att studenten kan utveckla sitt kritiska tänkande och sin förmåga att argumentera historievetenskapligt.
Moment II Jordbruk, stadsstater och imperier, 4 hp
Tiden fram till 500 e. Kr.
Hur uppstod arbetsdelning, sociala klyftor och politisk makt? Momentet behandlar jordbrukets uppkomst, utvecklingen av tidiga stater och artikulerade samhällsideologier. Olika samhällstyper såsom de tidiga flodkulturerna, de grekiska stadsstaterna och det romerska imperiet analyseras.
Moment III Kris, expansion och formation, 6 hp
Perioden 500-1500
Var medeltiden verkligen så mörk? Här fördjupar vi dynamiken i en tidsålder som bevittnade kristendomens utbredning, statsmakternas födelse och ståndssamhällets formering i Europa, och succesioner av såväl politiska som ekonomiska imperier i en värld där kontakter och utbyte ökade.
Moment IV Krut, socker och böcker, 7,5 hp
Perioden 1500-1850
Varför utvecklades några små stater i det nordvästra hörnet av Europa till globala imperier som behärskade stora delar av världen? På momentet behandlas denna fråga liksom andra centrala historiska problem, som till exempel varför större och effektivare krigsmakter växte fram, vilka följder blev av den transoceana handelns uppkomst och hur nya idéer kring samhällens organisering förändrade såväl kulturella föreställningar som interaktionen mellan människor.
Moment V Frihet, fascism och fabriker, 7,5 hp
Perioden 1850-2010
Vad har moderniseringen inneburit för världens samhällen? Svar ges genom studier av till exempel vägar mot demokrati eller diktatur, imperialism och avkoloniseringen, populärkulturens framväxt och de ekonomiska kriserna under 1900-talet.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, gruppuppgifter och exkursioner.
Examination
Examinationen sker skriftligt, muntligt och genom fullgörande av seminarieuppgifter. Den som har godkänts i prov får inte undergå förnyat prov för högre betyg. På de olika momenten och på kursen i helhet ges något av betygen Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.
Övriga föreskrifter
Kurslitteratur som ej kan anskaffas får, efter beslut av studierektor, ersättas av annan litteratur.
Övriga förkunskapskrav
Kraven på behörighet kan uppfyllas även av den som har förkunskaper från annan eller tidigare svensk skola eller läroanstalt enligt föreskrifter utfärdade av ansvariga utbildningsmyndigheter.
Tillgodoräknande av kursen i examen
Kursen får inte tas med i examen från högskola eller universitet tillsammans med Historia, baskurs AB.
Anställningsbarhet
Kursen kan ge anställning inom utbildningsväsendet och kultursektorn.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2025
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2024
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2023
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2021
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2016, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2016, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2013