Allmänt

Kursen är en fristående kurs på grundnivå.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

• placera historiska processer, händelser och fenomen i kronologiska sammanhang och relatera dem till varandra
• redogöra för orsaker till och effekter av historiska processer, händelser och fenomen
• jämföra historiska processer, händelser och fenomen
• identifiera och jämföra olika historiska perspektiv
• argumentera kritiskt och konstruktivt om olika perspektiv i historieskrivning
• ge exempel på hur maktrelationer har producerats, reproducerats och förändrats genom historien
• ge exempel på historieämnets etiska aspekter och dess roll i samhället
• ge exempel på relationen mellan enskilda exempel och övergripande historiska processer
• bearbeta primärkällor på en grundläggande nivå samt ge exempel på hur historisk kunskap blir till genom empiriskt arbete
• definiera och använda grundläggande historievetenskapliga begrepp
• genomföra uppgifter inom givna tids- och omfångsramar samt uttrycka sig språkligt korrekt

Innehåll

Kursens syfte är att studenterna ska förstå historisk förändring och kontinuitet som komplexa processer som kan studeras ur olika perspektiv.

Fokus ligger på

• politiska processer i termer av statsformering och hur människor har styrt och blivit styrda
• ekonomiska processer i termer av produktion, handel och hur människor har försörjt sig
• sociala och kulturella processer som strukturerat samhällsordningen och påverkat människors identitet

Kursen omfattar fem moment.

Moment I Perspektiv, praktik och begrepp, 5 hp

Introduktion till historievetenskapen

Frågorna "Vad är historia?" och "Hur görs historia?" står i centrum för det inledande momentet. Vi söker breda, djupa och nyanserade svar på dem med hjälp av både praktiska övningar och föreläsningar. Olika perspektiv, historievetenskaplig praktik och begrepp introduceras så att studenten kan utveckla sitt kritiska tänkande och sin förmåga att argumentera historievetenskapligt.

Moment II Jordbruk, stadsstater och imperier, 4 hp

Tiden fram till 500 e. Kr.

Hur uppstod jordbruk, sociala klyftor och politisk makt? Momentet behandlar jordbrukets uppkomst, utvecklingen av tidiga stater och artikulerade samhällsideologier. Olika samhällstyper såsom de tidiga flodkulturerna, de grekiska stadsstaterna och det romerska imperiet analyseras.

Moment III Kris, expansion och formation, 6 hp

Perioden 500-1500

Var medeltiden verkligen så mörk? I detta moment ses perioden 500 till 1500 som en dynamisk tidsålder. Politiska, ekonomiska och religiösa välden avlöste varandra i en värld där kontakter och utbyte ökade.

Moment IV Krut, socker och böcker, 7,5 hp

Perioden 1500-1850

Varför utvecklades några små stater i det nordvästra hörnet av Europa till globala imperier som behärskade stora delar av världen? På momentet behandlas denna fråga liksom andra centrala historiska problem, som till exempel varför större och effektivare krigsmakter växte fram, vilka följder blev av den transoceana handelns uppkomst och hur nya idéer kring samhällens organisering förändrade såväl kulturella föreställningar som interaktionen mellan människor.

Moment V Frihet, fascism och fabriker, 7,5 hp

Perioden 1850-2010

Vad har moderniseringen inneburit för världens samhällen? Svar ges genom studier av till exempel vägar mot demokrati eller diktatur, imperialism och avkoloniseringen, populärkulturens framväxt och de ekonomiska kriserna under 1900-talet.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och basgruppsarbete.

Examination

Studenterna examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa.

På kursen som helhet ges något av betygen väl godkänd, godkänd och underkänd.