Allmänt

Kursen ingår i Kostvetarprogrammet 120 poäng/180 högskolepoäng, kan utgöra specialisering inom Lärarprogrammet 140-220 poäng/210-330 högskolepoäng och ingå i Samhällsvetarprogrammet (magisterprogram) 160 poäng och Samhällsvetarprogrammet (kandidatprogram) 180 högskolepoäng. Kursen kan vara fristående kurs och utgör andra kurs av ämnet kostvetenskap. Huvudområde Kostvetenskap. Kursen ges på heltid.

Behörighetskrav

Minst 22,5 hp från Kostvetenskap A

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Övergripande mål

• utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt söka och värdera relevant information i en problemställning samt kunna kommunicera fakta och färdigheter muntligt, skriftligt och praktiskt

Livsmedelssäkerhet (7,5 hp)

• inom området livsmedelsmikrobiologi beskriva och exemplifiera mikroorganismer och relatera till hygien och hälsa samt tillämpa dessa kunskaper vid livsmedelshantering
• redogöra för oönskade ämnen i livsmedel och regler kring märkning
• förklara livsmedelslagstiftningens innehåll samt redogöra för och tillämpa åtgärder och kontrollprogram med syfte att producera säker mat för konsumenter
• ge exempel och förklara området global livsmedelssäkerhet samt beskriva organisationer och myndigheter som är relaterade till detta

Livsmedelsvetenskap, matlagningsteknik och sensorisk analysteknik (15 hp)

• förklara kunskapsområdet livsmedelsvetenskap från råvara till konsumtionsfärdig produkt samt kunna tillämpa matlagningstekniska metoder
• ur ett ekonomiskt, hygieniskt, näringsmässigt, sensoriskt och hållbart perspektiv kunna välja, värdera, hantera och tillaga mat samt kunna göra kvalitetsbedömningar
• beskriva samt tillämpa sensoriska metoder vid bedömning av livsmedel samt relatera till sensorikens grunder, konsumenters preferenser samt faktorer som påverkar dessa

Mat och måltider (7,5 hp)

• sammanställa matsedlar anpassade för olika målgrupper samt värdera dessa ur ett holistiskt perspektiv
• modifiera recept för normalkost till ett specialkostalternativ samt vid en jämförelse kunna förklara, problematisera och motivera ekonomiska, nutritionella och sensoriska skillnader
• planera, tillaga och servera en kulinarisk måltid utifrån givna ramar

Innehåll

Metoder presenteras för varubedömning, sensorisk analys, mikrobiologisk kvalitetskontroll, näringsanalys med hjälp av kostberäkningssystem och tekniker för demonstrationer i matlagning. Livsmedelslagstiftning, livsmedelsproduktion och -konsumtion samt principer för olika teknologiska processer som tillämpas på livsmedel samt tillhörande miljöfrågor studeras. Såväl fysiologiska skeenden i råvaror som kemiska och fysikaliska förändringar i livsmedel vid hantering behandlas. På livsmedelssortimentet utförs varubedömningar och i jämförande experimentella försök prövas metoder och tekniker för produktion av mat.

Livsmedelssäkerhet 7,5 hp

Livsmedelsvetenskap, matlagningsteknik och sensorisk analysteknik 15 hp

Mat och måltider 7,5 hp

Undervisning

I kursen varvas teori (föreläsningar, seminarier) med laborationer. Grunden för livsmedelsmikrobiologi och sensorisk bedömning ges i början av kursen för att sedan tillämpas inom varje livsmedelsgrupp. Resultat redovisas i form av livsmedelsdemonstrationer och seminarier samt i muntlig och skriftlig framställning enskilt eller i grupp. I kursen ingår matsedelsplanering och projektarbeten såsom fördjupningsuppgifter.

Examination

Skriftliga och muntliga individuella redovisningar samt praktiska och teoretiska prov. Inom ramen för kursen anordnas för varje skriftlig examination en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för s.k. uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd.

För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i laborationer, redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten skall betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall genomföras. Vidare skall kriterier för olika betygsgrader anges.