Latinsk paleografi med kodikologi
Kursplan, Avancerad nivå, 5LA050
- Kod
- 5LA050
- Utbildningsnivå
- Avancerad nivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Latin A1N
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 6 september 2019
- Ansvarig institution
- Institutionen för lingvistik och filologi
Allmänt
Kursen är en fristående kurs. Den ingår i studierna på avancerad nivå i Latin. För ämnesfördjupning till masterexamen krävs därutöver ytterligare 112,5 hp. Kursen kan även ingå i forskarutbildningen i Latin.
Kursen kan även utgöra en fristående kurs i kombination med annat språkvetenskapligt eller historiskt ämne.
Behörighetskrav
Latin A, B, C och D alternativt Latin A tillsammans med minst 60 hp i ett annat historiskt eller språkvetenskapligt ämne
Mål
Kursen syftar till att ge grundläggande insikter i den latinska skriftens utveckling fram till ca 1600, kännedom om antik och medeltida bokhistoria samt övning i läsning av medeltidshandskrifter.
Efter genomgången utbildning förväntas studenten kunna:
* med hjälp av handböcker och förkortningslexika läsa och tyda medeltida handskrifter
* i stora drag redogöra för den latinska skriftens utveckling samt känna till de principer man använder vid dateringen av skrift
* i stora drag redogöra för antik och medeltida bokhistoria
Innehåll
Skrivmaterial och bokformer. Den västerländska skriftens historia. Den latinska skriftens historia i stora drag. Fördjupning på den senare medeltiden (den gotiska skriften). Antik och medeltida bokproduktion och bokspridning.
Undervisning
Undervisning består av föreläsnings- och övningsmoment. Studiebesök på Carolina Rediviva ingår. Studentens egna lärandeaktiviteter är avgörande för genomförandet av kursen.
Examination
Kursen har två examinerande moment:
1. Inlämning av transkriptionsuppgift (gotisk kursiv, outgivet material, 5-10 sidor beroende på svårighetsgrad);
2. Kunskapsprov (salsskrivning).
För betyget G krävs G på båda dessa samtliga moment. För betyget VG krävs goda resultat på båda dessa moment.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
Övriga föreskrifter
Kurslitteratur:
* Bischoff, B., Paläographie des römischen Altertums und des abendländischen Mittelalters, Berlin 1986 2:a upplagan, (äldre upplaga kan användas men bör inte citeras) eller i engelsk översättning: Latin Paleography. Antiquity and the Middle Ages, Cambridge 19902.
* Hedlund, M., "Kodikologi och handskriftskatalogisering", Föreläsningar i medeltidsfilologi, ed. J. Carlquist, Meddelanden från institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet (MINS) 38, Stockholm 1992, 131-149.
* John, J.J., "Latin Paleography", Medieval Studies: An Introduction, ed. J.M. Powell, Syracuse, New York 1992 2:a upplagan, 3-81.
* Kleberg, T., Bokhandel och bokförlag i antiken, Stockholm 1962.
* Lemaire, J., Introduction à la codicologie, Louvain-la-Neuve 1989, Ch. IX, "La transcription des textes".
* Rouse, R.H. and M.A., "Codicology, Western European", Dictionary of the Middle Ages, 3 (1986), 475-477.
* Tjäder, J.-O. "Skrift, skrivande och skrivkunnighet i det romerska världsriket (med 9 planscher)", Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala. Årsbok 1981-1982, 83-127.
REFERENSLITTERATUR
Bibliografi:
* Mycket utförlig bibliografi hos Bischoff. Även John och Lemaire har bibliografier. Lemaire är mindre fyllig utom på sitt eget specialområde (kodikologin i snäv mening).
* Boyle, L.E., Medieval Latin Paleography, a bibliographical introduction, Toronto 1984.
* Tjäder, J.-O., Bibliografiska översikter i Eranos.
id., "Latin paleography in Sweden after the second world war. With a short appendix on Latin diplomatics," Un secolo di paleografia e diplomatica (1887-1986). A cura di Armando Petrucci e Alessandro Pratesi, Roma 1988, 281-306. (En historisk översikt som också är en "resonerande bibliografi" och behandlar all modernare svensk litteratur på området.)
* I MINS 38 (jfr ovan) finns dels en utförlig litteraturlista till hela boken, dels separata litteraturförteckningar till de enskilda ingående uppsatserna.
* Bibliografier finns även i Brown och Weijers (se nedan).
Löpande bibliografi i tidskriften Scriptorium.
* I Dictionary of the Middle Ages finns förutom Rouses artikel flera andra med titlar som "Manuscript Books", "Paleography", "Ink" osv. Alla har utförliga bibliografier.
Förkortningar:
* Cappelli, A., Lexicon abbreviaturarum ... Milano 1952 5:e upplagan (omtryckt flera gånger senare).
Planschverk att övningsläsa i:
* Brown, M.P., A guide to western historical scripts from antiquity to 1600, London, The British Library, 1990.
* Kirchner, J., Scriptura Latina Libraria, München 1970 2:a upplagan.
id., Scriptura Gothica Libraria, München and Wien 1966.
Thomson, S.H., Latin Bookhands of the Later Middle Ages 11-1500, Cambridge 1969.
Terminologi:
* Muzerelle, D., Vocabulaire codicologique. Répertoire méthodique des termes français relatifs aux manuscripts, Paris 1985.
* Nomenclature des écritures livresques du IX aux XVI siècle (par) B. Bischoff, G.I. Lieftinck (et) G. Battelli, Paris 1954. (Obs! Den skrift som Lieftinck i Nomenclature kallade "bastarda" har han i förordet till Manuscrits datés Pays-Bas döpt om till "hybrida".)
* Weijers, O. (ed.), Vocabulaire du livre et de l'écriture au moyen-âge, Turnhout 1989.
Litteraturlista
Litteraturlista saknas.