Allmänt

Kursen ges både som programkurs och fristående kurs. Kursen kan komma att ges på engelska.

Behörighetskrav

Examen på grundnivå om minst 180 hp, varav minst 90 hp i ett samhällsvetenskapligt ämne.

Mål

Kursen syftar till att studenten utvecklar en fördjupad förmåga att med en intersektionell ansats formulera och analysera sociala problem samt kritiskt reflektera över betydelsen av en sådan ansats för sociologisk teori och metod liksom för förståelsen av samhällsfrågor.

Efter avslutad kurs ska studenten visa:

• fördjupade kunskaper om utvecklingen av teoribildning om intersektionalitet liksom om aktuell teoretisk diskussion om begreppet
• att hon/han kan självständigt formulera och kritiskt analysera sociala problemställningar utifrån teoribildning och metodansatser gällande intersektionalitet
• att hon/han kan kritiskt reflektera över vad samspelet mellan maktordningar byggda på flera kategoriseringar innebär för teoribildning samt metodutveckling i forskning inom berörda områden
• att hon/han kan relatera teoribildning om intersektionalitet till andra sociologiska teoritraditioner
• att hon/han kan självständigt i tal och skrift med kritisk reflektion förmedla vad en intersektionell analys innebär och hur den kan genomföras.

Innehåll

Kursen behandlar utvecklingen av teoribildning och aktuell teoretisk diskussion om begreppet intersektionalitet och dess användning för att förstå samspelet mellan maktordningar byggda på kategoriseringar som exempelvis grundas på begreppen kön/genus, klass, funktionshinder, ålder, etnicitet och sexualitet. Vidare behandlar kursen vad en intersektionell ansats innebär för teoribildning samt metodutveckling i forskning inom dessa olika områden. Både relationen till teoribildning om respektive kategorisering och relationen till generell sociologisk teoribildning lyfts fram. Olika metodologiska ansatser för intersektionell ananlys behandlas. Teoretiska och metodologiska problem i intersektionella ansatser belyses utifrån empiriska studier och aktuella internationella vetenskapliga artiklar.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och hemskrivning. Deltagandet i seminarier är alltid obligatoriskt. Frånvaro vid obligatoriska moment kan endast till en mindre del kompenseras genom inlämningsuppgifter. Uppfylls inte krav på närvaro hänvisas studenten till nästa kurstillfälle.

Examination

Kursen examineras genom hemskrivning, inlämningsuppgifter och aktivt deltagande i seminarier. Inlämningar som lämnas in efter utsatt tid kan ej godkännas. Vid missad deadline hänvisas studenten till omexaminationstillfälle. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.