Allmänt

Kursen är tvärvetenskaplig och ges som fristående kurs.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Det är viktigare än någonsin att kritiskt granska och värdera fakta såväl som fiktiva berättelser om de olika utmaningar som världen står inför. I detta spelar vetenskapen och forskarna en viktig roll. Denna kurs riktar sig till studenter från humanistiska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och tekniska ämnen som vill fördjupa sig i och kritiskt analysera kulturella berättelser om hur vetenskapen bemöter samhällskriser.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• analysera hur vetenskap skildras i ett urval skönlitterära verk
• diskutera olika exempel på förhållningssätt till vetenskapliga fakta samt litterära skildringar av vetenskap
• värdera litteraturens förmåga att belysa etiska, existentiella och pragmatiska aspekter av komplexa samhällsfrågor
• reflektera kring hur förståelse och medvetenhet om FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling kan främjas genom läsning av och samtal kring litterära texter
• kommunicera skriftligt och muntligt om förhållandet mellan fakta och fiktion samt mellan form och innehåll i gestaltningar av komplexa samhällsfrågor
• anpassa vetenskaplig kommunikation för olika målgrupper
• ge konstruktiv återkoppling på andra studenters uppgifter
• reflektera kring läsprocessen och litteraturläsningens olika funktioner.

Innehåll

Studenten läser, analyserar och diskuterar ett urval vetenskapliga och skönlitterära texter som behandlar olika globala utmaningar, som t.ex. biologisk mångfald, artificiell intelligens, klimatförändringar och pandemier. Kursen relaterar texterna till FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling. Genomgående diskuteras metoder för hur läsare kritiskt kan granska information, urskilja vad som är fakta och fiktion, samt kommunicera med olika samhällsgrupper om vetenskapliga perspektiv på kriser.

Undervisning

Kursen består av korta föreläsningar och obligatoriska diskussionsseminarier. De olika disciplinernas traditionella metoder och teoretiska perspektiv tillvaratas i seminariediskussionerna såväl som i uppgifterna. Studenten utvecklar en förståelse för olika ämnesperspektiv främst genom seminariediskussionerna - inklusive redovisning av kurslitteraturen - men även genom att ta del av och ge återkoppling på varandras uppgifter.

Examination

Studentens prestationer bedöms genom examinerande seminarier, muntliga presentationer och en kort skriftlig uppgift.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.