Kostvetenskap C: Sociologiska perspektiv på mat
Kursplan, Grundnivå, 2HK083
- Kod
- 2HK083
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Kostvetenskap G2F
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 4 maj 2022
- Ansvarig institution
- Institutionen för kostvetenskap
Allmänt
Kursen ingår i Dietistprogrammet 180 hp, Kostvetarprogrammet 180 hp samt är fristående kurs i Kostvetenskap (C‐nivå). Kursen ges på heltid.
Behörighetskrav
Kostvetenskap A: Nutrition (30 hp) och Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap (30 hp), eller Kostvetenskap A (30 hp), Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap (15 hp) och Kostvetenskap B: Dietetikens grunder (15 hp).
Mål
Efter avklarad kurs ska studenten kunna:
- beskriva relevanta teoretiska perspektiv och begrepp för sociologisk forskning om mat och måltider
- identifiera och använda relevanta sociologiska begrepp för analys av matrelaterade fenomen, på olika samhällsnivåer och genom historien
- resonera kring olika sociologiska förklaringar till individers och gruppers mat- och måltidsmönster
- översiktligt redogöra för det matrelaterade arbetet och synen på mat, i och utanför det privata hushållet, på olika samhällsnivåer och genom historien
Innehåll
Kursen ger en orientering i hur mat och måltider som samhällsfenomen kan beskrivas, analyseras, tolkas och förklaras utifrån sociologiska perspektiv. Mat, ätande och arbetet med mat belyses genom att central forskning och betydelsefulla begrepp inom sociologisk mat- och måltidsforskning behandlas från individnivå till samhällsnivå. Matens roll för identitet och grupptillhörighet berörs, till exempel i relation till etisk och ideologisk övertygelse, religion, nation och välfärdsstat, liksom komplexiteten kring individers och sociala gruppers differentierade mat- och måltidsmönster.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och övningsuppgifter. I huvudsak campusbaserad undervisning med stöd av digitala inslag.
Examination
Examination sker genom tentamen, seminarier och redovisningar. Inom ramen för kursen anordnas en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för så kallad uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd.
För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera och resonera kring sina ställningstaganden.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
Övriga föreskrifter
Vid kursstarten presenterar kursansvarig lärare former för obligatorisk närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.