Masterprogram i språkteknologi
Utbildningsplan, HSP2M
- Kod
- HSP2M
- Fastställd av
- Språkvetenskapliga fakultetsnämnden, 6 februari 2020
- Diarienummer
- SPRÅKFAK 2020/4
- Ansvarig fakultet
- Språkvetenskapliga fakulteten
- Ansvarig institution
- Institutionen för lingvistik och filologi
Behörighetskrav
Kandidatexamen om 180 hp med 60 hp i språkteknologi, datorlingvistik, datavetenskap eller något språkvetenskapligt ämne.
Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska).
Syfte
Masterprogrammet i språkteknologi erbjuder en avancerad utbildning i språkteknologi (datorlingvistik), både vad gäller metoder och tillämpningar. Språkteknologin omfattar automatiska system som bearbetar språklig (talad och/eller skriftlig) indata och/eller utdata med en känslighet för den språkligs strukturen och innehållet. Programmet fokuserar på metoder för formell analys och modellering av språkliga fenomen som kan ligga till grund för språktekniska system. Syftet med programmet är att förbereda studenterna för en karriär inom akademisk forskning, kommersiell utveckling, eller som annan typ av expert.
Mål
Efter att ha avslutat de kurser som krävs för en masterexamen (120 hp) med språkteknologi som huvudområde ska studenten (punkterna svarar mot de generella kraven för Masterexamen i Högskoleförordningen):
[Kunskap och förståelse]
- visa en bred kunskap inom språktekniken och en betydande grad av specialkunskaper vad gäller viktiga tillämpningar och metoder
- uppvisa insikt i språkteknologins aktuella utveckling och dess kommersiella betydelse
[Färdighet och förmåga]
- visa förmågan att kritiskt och systematiskt hantera problem inom språkteknologin där begränsad tillgång till data är ett betydande hinder
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar inom språkteknologin, samt att med lämpliga metoder angripa sådana problem planenligt och inom givna tidsramar,
- utvärdera resultat inom språkteknologin med empiriskt sunda metoder och i processen bidra till bildandet av nya insikter inom fältet
- visa förmågan att redogöra för och diskutera olika aspekter av akademiskt och professionellt arbete inom språkteknologin, både i tal och skrift, och att därvid anpassa presentationssättet för olika grupper
- visa sådana färdigheter som krävs för forskning eller utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet inom språkteknologin
[Värderingsförmåga och förhållningssätt]
- visa förmågan att göra bedömningar inom språkteknologi med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska överväganden
- visa insikt i forskningens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare förkovran inom språkteknologin och att ta ansvar för sitt
löpande lärande
Programmets uppläggning
Den första terminen på det tvååriga programmet skapar en grund för ytterligare studier. Det omfattar en introduktion till programmering, en kurs som täcker viktiga matematiska begrepp och en forskningsorienterad översikt över språktekniken. Andra och tredje terminen ger ytterligare fördjupning i viktiga språkteknologiska tillämpningsområden med tonvikt på metoder baserade på maskininlärning. Det finns betydande utrymme för valbara kurser, vilket gör att studenterna kan anpassa utbildningen för sin planerade karriär. Den fjärde och sista terminen ägnas åt arbetet med masteruppsatsen.
Undervisning
Masterprogrammet i språkteknologi använder sig av ett brett urval av undervisnings- och bedömningsmetoder som är typiska för universitetsutbildning. Praktiskt arbete med stora datamängder och datormodeller är en viktig del av studierna. Studenterna på programmet uppmuntras att inta ett självständigt och experimentellt synsätt gentemot olika metoder och olika typer av data. Flera kurser innehåller följaktligen större laborativa uppgifter.
Examen
Programmet leder till en filosofie masterexamen (Master of Arts, 120 credits) med språkteknologi som huvudområde.