Martin Karlberg välkomnar till lärarutbildningen

Martin Karlberg står framför en vit tavla. Där står det: rutiner, strukturer, förutsägbarhet, trygghet.

Martin Karlberg är lärare på lärarutbildningen. Här berättar han lite om sig själv och ger några tips till dig som ska plugga till lärare.

Hej Martin! Hur länge har du varit lärare på lärarutbildningen?
– Jag har varit på institutionen sedan 2003 och tillbringade bland annat några år med att doktorera men sedan 2011 har jag undervisat väldigt mycket. Framför allt undervisar jag på grund- och ämneslärarprogrammen, bland annat i kurser om ledarskap, specialpedagogik samt lärande och utveckling.

Du är tydligen också rätt bra på det eftersom du vann du pedagogiska priset år 2020?
– Ja, och det är jätteroligt, för jag värderar undervisning väldigt högt. Jag tyckte det var jätteroligt att jobba som lärare och det är fantastiskt kul att undervisa. Dessutom känner jag att jag utvecklas mycket av det själv.

Vad ska man som ny student ha för förväntningar inför utbildningen?
– Man får nog förvänta sig att själva studierna ställer ganska stora krav på att man är fokuserad och beredd att lägga ner den tid och det arbete som krävs. Kurserna är inte långa och det är krävande att på kort tid lära sig teorier och begrepp som gör att man kan analysera, reflektera och diskutera med kursare och kollegor. I regel tycker våra studenter att kurserna är jätteintressanta men lagom till dess att de börjar förstå och vilja gräva djupare är det dags att tenta av och gå vidare med nästa.

– Man kan nog säga att det är lättare att komma in på utbildningen än att bli en utbildad, bra lärare. Även om man genomgår den här långa utbildningen så är man ju inte ”färdig” som lärare. Man är utbildad till lärare, men man kommer att utvecklas under många år efter examen och när man jobbar.

Hur förbereder man sig inför en föreläsning?
– Det första steget är att läsa studiehandledningen. Där finns ofta detaljerad information om vilka förväntningar som finns inför föreläsningar och seminarier. Sen måste man åtminstone läsa igenom litteraturen lite översiktligt. Då kommer man till föreläsningen med en förförståelse och kommer att kunna få en djupare förståelse för det som föreläsaren berättar.

– Man kan som student uppleva att litteraturen är svår och att man inte riktigt förstår men man behöver inte få panik för det. Föreläsningen kommer ju att strukturera upp innehållet och läraren kommer att gå igenom centrala begrepp. När man sen efteråt läser texten igen blir det mycket lättare att ta till sig innehållet.

– Det är också viktigt att planera in tid för arbete inför och efter en föreläsning. Man får nog räkna med att en föreläsning på en eller ett par timmar kommer att kräva någon dags arbete totalt.

Hur tar man sig an ett seminarium?
– Ett seminarium är ett vetenskapligt samtal där man verkligen får möjlighet att testa och använda sina kunskaper och man förväntas ta aktiv del i det samtalet. Det kan handla om att definiera olika begrepp, ifrågasätta det man läst eller resonera utifrån olika perspektiv och vad det hela betyder för oss som blivande lärare. Självklart finns utrymme för egna reflektioner och erfarenhetsutbyte under seminariet men samtalet ska framför allt ta avstamp i den forskningslitteratur som man diskuterar.

– Det vanliga är att man innan seminariet haft en föreläsning och ofta har man också fått instuderingsfrågor att förbereda sig med. Vill man lära sig nåt av seminariet måste man verkligen ha läst på och förberett sig ordentligt innan. Samtidigt är man ju beroende av att ens kursare är väl förberedda så det blir god höjd i, och bra kvalitet, på samtalet.

Vad brukar studenter tycka är svårt?
– Vetenskapliga texter med hög abstraktionsnivå på engelska brukar vara det som många upplever som svårast. Särskilt när det handlar om saker som ligger långt ifrån sånt som de ägnade sig åt under sina gymnasiestudier. Böcker om mer vardagliga, praktiska, saker som ledarskap i klassrummet tycker de flesta är lättare då man kan relatera till egna erfarenheter.

– En annan svårighet som många upplever under den första terminen är att skriva vetenskapliga texter. Som ny student vet man inte riktigt vilka krav som ställs på den typen av texter och det är inte ovanligt att man får tillbaka texten med önskemål om att den ska utvecklas. Efter ett par terminer har man lärt sig hur det ska göras men det kan vara svårt i början.

Vad kan man göra om man kör fast med något? Finns det stöd?
– Varje lärare arbetar för att alla studenter ska ha en god chans att bli godkända på kurserna men studenternas framgång bygger också på att de anstränger sig och själva gör en stor del av jobbet. För det rent språkliga är också Språkverkstaden bra. Våra studenter får alltid information om att när de kör fast med skrivandet så finns hjälp att få där.

Några tips inför studiestarten?
– Ja, oavsett hur duktig man varit på gymnasiet tjänar man på att förbereda sig inför lärarstudierna genom att studera studieteknik. Det finns många olika tekniker man kan använda och väldigt mycket är lättillgängligt på nätet idag, till exempel på YouTube.

– Det finns forskning som visar att det som många ovana studenter gör, läser samma text många gånger, inte är särskilt effektivt. Det man uppnår är inte mycket mer än att man blir uttråkad genom att man till slut känner igen texten. Då finns det andra tekniker som är effektivare. Till exempel att jobba ihop med en kursare där man kan ställa frågor till varandra. En fördel med detta arbetssätt är att man får insikt i hur mycket man kan och inte kan. Vill man inte göra det kan man själv jobba med till exempel flashcards som det också finns många appar för idag,

Finns det personliga egenskaper som man har nytta av som lärarstudent?
– En god egenskap är att man är relativt strukturerad och förmår planera sitt arbete. Det är inte bra när man hamnar i en situation där man måste göra allt arbete de sista dagarna innan en tenta. En annan god egenskap är att man är samarbetsinriktad och drar nytta av att man ingår i en grupp av studenter. Har man en dag utan föreläsningar kan man gärna träffas och gå igenom materialet tillsammans med några andra, diskutera och gemensamt reflektera över innehållet.

Något annat du skulle vilja säga till den som är på väg att söka?
– Ja, utifrån mina erfarenheter som grundskolelärare är det ett fantastiskt och stimulerande jobb. Men, utbildningen som behövs för att ta sig dit är relativt krävande och man behöver vara beredd på att göra jobbet.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin