Psykisk ohälsa hos personer med afasi efter stroke – omhändertagande i svensk sjukvård samt patienters och närståendes erfarenheter

Projektet syftar till att förstå och beskriva det aktuella omhändertagandet av psykisk ohälsa hos patienter med afasi efter stroke inom svensk sjukvård. Det andra syftet är att generera kunskap om erfarenheter och behov avseende psykisk ohälsa, inklusive suicidalitet, hos personer med afasi efter stroke och deras närstående.

Grundinformation

  • Finansiär: Afasifonden, Strokeförbundet, Fonden för psykisk hälsa, Neuroförbundet

Beskrivning

En vanlig följd av stroke är depression och annan psykisk ohälsa. Det är väl etablerat att omkring en tredjedel av alla strokepatienter drabbas av depression, och det är ungefär lika vanligt med ångest. Man vet också att det finns en förhöjd suicidrisk. Depression efter stroke är förknippat med längre sjukhusvistelse, sämre rehabiliteringsresultat och högre dödlighet.

Strokepatienter med afasi löper ännu större risk att drabbas av psykisk ohälsa, i den gruppen har förekomsten av depression visats vara omkring 60 %. Man vet också att risken för depression ökar med afasins svårighetsgrad. När det gäller suicidalitet hos strokepatienter med afasi finns idag ingen forskning alls.

Samtidigt innebär kommunikationssvårigheterna som orsakas av afasin att såväl upptäckt som diagnostisering och behandling av psykisk ohälsa är en utmaning. Saknas kompetens eller resurser för att anpassa kommunikationen i samtal om psykiskt mående leder det till att patienter med afasi inte får tillgång till vård vid psykisk ohälsa.

Projektet har två huvudsyften. Det första är att förstå och beskriva det aktuella omhändertagandet av psykisk ohälsa hos patienter med afasi efter stroke inom svensk sjukvård. Det andra syftet är att generera kunskap om erfarenheter och behov avseende psykisk ohälsa, inklusive suicidalitet, hos personer med afasi efter stroke och deras närstående.

Det långsiktiga syftet är generera nödvändig kunskap som kan fungera som ett underlag för utveckling och implementering av modeller för omhändertagande av den psykiska hälsan hos denna sårbara patientgrupp, som är genomförbara i en svensk vårdkontext.

Ta bort denna layout + textmodul om stycket inte behövs.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin