Nils Landegren vid IMBIM har tilldelats Svedbergspriset 2026
Nils Landegren är universitetslektor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi. Hans forskning fokuserar på autoimmuna sjukdomar med målet att bättre förstå deras underliggande mekanismer samt att förbättra diagnostik och behandling.
Hur känns det att tilldelas Svedbergpriset?
Det är en stor ära och känns väldigt hedrande att få vara bland de forskare som fått priset tidigare. Det är också väldigt roligt att få ett sådant erkännande för vår grupps arbete och att se att det finns ett stort intresse för vår forskning.
Kan du ge en kort sammanfattning av din forskning?
Immunsystemet är livsnödvändigt för att skydda oss mot invaderande mikroorganismer och för att hålla cancerceller i schack, men det kan ibland vända sig mot oss och orsaka allvarlig sjukdom. Autoimmuna sjukdomar kan drabba många olika organsystem och variera i sitt uttryck. Samtidigt finns gemensamma underliggande mekanismer. Vår grupp strävar efter att förstå dessa processer på mekanistisk nivå och att identifiera immunsystemets molekylära måltavlor. Vi studerar detta över olika sjukdomar, vilket hjälper oss att bättre förstå tillstånd som fortfarande är ofullständigt förklarade och som också kan ha diagnostisk betydelse. Jag är också intresserad av att förstå varför kvinnor har en flera gånger högre risk än män att utveckla autoimmuna sjukdomar.
Hur blev du intresserad av immunologi?
Mitt intresse för immunologi började efter läkarutbildningen, när jag anslöt mig till en forskargrupp ledd av en inspirerande handledare som väckte min nyfikenhet. Sedan dess har min fascination bara vuxit. Vi inser allt mer att autoimmunitet spelar en roll i en mycket bredare grupp av sjukdomar än man tidigare trott, och det är spännande att få vara en del av den utvecklingen.
Finns det något i din forskning som du är särskilt stolt över?
Jag uppskattar särskilt när vi kan ta ett nytt grepp på en långvarig forskningsfråga. En sådan fråga är varför kvinnor har en betydligt högre risk än män att utveckla autoimmuna sjukdomar. Dessa skillnader beror på både genetiska och hormonella faktorer och har varit svåra att studera. För att komma runt detta startade vi en immunologisk studie av transpersoner, med fördelen att genetiken är densamma och det enda som ändras är hormonmiljön. Det har gjort det möjligt för oss att mer specifikt förstå hur könshormoner reglerar immunsystemet och bidrar till skillnader i sjukdomsrisk mellan kvinnor och män.
Vad är nästa steg för dig?
Vi deltar nu i ett internationellt samarbetsprojekt för att studera autoimmunitet vid cancer. Arbetet bygger på nya fynd inom infektionssjukdomar, där vi sett att autoantikroppar kan blockera viktiga immunologiska signalvägar och bidra till svåra sjukdomsförlopp vid covid-19 och andra infektioner. I det här projektet kommer vi att undersöka om liknande mekanismer kan påverka kroppens förmåga att skydda sig mot cancer.
Har du någon historisk kemist eller medicinsk forskare (som inte längre är i livet) som är en favorit? Vem i så fall?
Det finns många framstående forskare som inspirerar mig. Modern forskning kräver i hög grad specialisering, och därför är det särskilt inspirerande att se tillbaka på personer som Jan Waldenström, som gjorde viktiga bidrag inom flera olika medicinska områden.