Jobba tillsammans för hållbar utveckling – hur då?
De internationella toppmötena avlöser varandra med förhoppningar om att enas om klimatåtaganden. Men hur går samarbetet kring samhällsutmaningar till inom lärosätena? På Uppsala universitet utvecklas nya forskningsinitiativ kring hållbar utveckling över vetenskapsgränserna.
– Hållbarhetsfrågorna är så pass stora att våra angreppssätt också måste vara bredare än de varit hittills, säger Klas Palm vid Uppsala University Sustainability Initiatives, UUSI.
Det har gått drygt två år sedan UUSI startades på initiativ av rektor Eva Åkesson. Det femåriga projektet syftar till att förbättra förutsättningarna för forskning som bidrar till en hållbar framtid och utveckla gränsöverskridande forskningsprojekt. I fokus står fyra temaområden: klimatledarskap, hållbar urban utveckling, vatten och cirkulär ekonomi.
Temaområdena har utsetts i en serie möten med seniora forskare från alla tre vetenskapsområden: humaniora och samhällsvetenskap, medicin och farmaci samt teknik och naturvetenskap. Att just dessa fyra temaområden valts ut beror enligt projektsamordnare Klas Palm på flera faktorer. Dels är de ur internationellt perspektiv viktiga för en hållbar utveckling, dels har Uppsala universitet framgångsrik forskning inom dessa områden. Samtidigt har inget av dessa områden idag några stora forskningsanslag.
– Därför är det nu viktigt att mejsla fram perspektiven och ställa konkreta forskningsfrågor för att sedan skriva forskningsansökningar och säkra medel för fortsatt forskning, säger Klas Palm. Där kan UUSI hjälpa till att ta initiativ och koordinera en rad processer. Dels formera grupper, dels hjälpa dessa att skriva forskningsansökningar.
Universitetsövergripande konferens
För att hjälpa forskare att hitta varandra anordnade UUSI i oktober den mångvetenskapliga konferensen Mash Up for a Sustainable Future på Uppsala universitet. Ett 40-tal forskare från alla tre vetenskapsområden träffades för att utbyta tankar och identifiera samarbetsmöjligheter inom hållbar utveckling. Deltagarna samlade företeelser där de ville utveckla kunskap och arbetade vidare med de mest intressanta. Bland ämnena som forskarna behöll till slutet fanns livsmedelskonsumtion och beteenden, risk och förebyggande samt naturbaserade lösningar och resursutvinning.
En av forskarna på plats var Mats Målqvist, professor i global hälsa vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Han hoppades att Mash Up skulle bidra med ett sammanhang där det globala hälsoperspektivet kunde bli tydligt.
– Det pratas mycket om klimat och påverkan på miljön, och om hälsoeffekterna som kommer av det. Men det finns inget samlat grepp, och det finns för lite fokus på social hållbarhet. Det är väl det jag söker både i det större perspektivet, men även för min egen forskning.
Ett annat problem är den tid det tar att gå från samlad kunskap till konkret tillämpning. Vi är i ett läge där vi inte behöver fundera mer på vad problemet är utan vi behöver agera på det vi vet, sa Mats Målqvist. För kunskap har vi.
– Vi behöver inte nya studier om amningens effekter eller om antibiotika utan aktionsinriktad forskning om hur vi snabbt kan implementera det vi vet fungerar. Tyvärr går politiska initiativ och försök till åtgärder ofta åt rakt motsatt håll än vad evidensen säger.
Förutom politisk vilja och politiska beslut saknas ofta dynamiska strukturer. Det senare såg han även var en brist vid Uppsala universitet.
– Istället för att alla ska trycka och ”skohorna” in det i det man redan håller på med behövs det större satsningar och nytänkande kring tjänster och centrumbildningar. Det är i grunden en ledningsfråga.
Nya infallsvinklar
Med på Mash Up var även Sabine Gebert Persson, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen. Hon jobbade för närvarande i ett interdisciplinärt projekt, Hållbara besök: mellan kartan och besökarnas upplevelse, tillsammans med forskare från både teknik- och samhällsvetenskap. Mash Up hade gett henne nya infallsvinklar och eventuellt nya samarbetspartners.
– Jag är jätteintresserad av interorganisatoriskt samarbete. Om man ska nå någonstans behöver man få olika organisationer att prata med varandra och på något sätt samarbeta. Men forskningen visar ganska tydligt att det är fruktansvärt svårt, eftersom vi har så otroligt olika idéer om hur saker och ting ska göras, sa Sabine Gebert Persson. Hon tillade:
– Därför blir det så otroligt spännande när vi här på universitetet möts över flera olika discipliner. I vår grupp här på Mash Up hade vi en ekolog som tittade på regnskogar. Det var väldigt intressant att höra hans perspektiv och syn på företag och myndigheter.
Har du exempel på hur man får till lyckade samarbeten fast man har väldigt olika åsikter?
– Det är ju olika för olika industrier, men en sak som forskningen har sett är vikten av att skapa en gemensam vision. Även om målet är detsamma så måste också visionen och stegen dit förenas. Men det kan bli motsättningar om till exempel individens ambitioner skiljer sig från den egna organisationens. Då blir det viktigt att ta fram fördelar för varje aktör så att båda får sina behov tillgodosedda, sa Sabine Gebert Persson.
Behöver ett brett energiperspektiv
Dessutom bidrar många olika ingångar till en helhetsbild som kan göra det möjligt att hitta bättre lösningar. För Rafael Waters, professor i elektricitetslära, var det ett viktigt skäl till att delta i Mash Up. Ett annat var att utforska frågor som kompletterade den egna forskningen. El och energifrågor handlar inte bara om tekniska lösningar, utan i förlängningen om människans sociala beteenden och behov.
– Och då är jag plötsligt ute på djupt vatten och kan inte det själv, jag har inte den bakgrunden. Det är ju ett exempel på när det är viktigt att kunna samverka, sa Rafael Waters.
I ett nytt mångvetenskapligt projekt får han och forskarkollegor använda ett nybyggt parkeringshus som testbädd för hållbara lösningar kring mobilitet. En av utmaningarna är den stora belastning på elnätet som uppstår när hundratals elbilar ska laddas på samma ställe, i synnerhet under årets kallaste tider.
Men en nästan större utmaning ligger i att styra beteenden och få människor att acceptera att bilen laddar till bara 90 eller 80 procent, sa Rafael Waters.
– Då måste vi samarbeta med grupper som Cajsa Bartuschs på avdelningen för industriell teknik som har hållit på mer med industrier, konsumentbeteenden och prismodeller.
Samarbeten växer fram
Att låta forskare mötas förutsättningslöst på tvärvetenskapliga konferenser är enligt honom bra, då samarbeten på så sätt kan växa fram naturligt. Tanken med Mash Up var också att forskarna själva skulle ta ansvar för projektidéernas fortlevnad, berättar Klas Palm. Anteckningarna från konferensen samlades dock in och sammanställdes. Ett förslag om förbättringar när det gäller återbruk av material har infogats i UUSI:s temaområde cirkulär ekonomi. Ett annat om nutrition fortsätter forskare att jobba med inom hållbar urban utveckling.
– Vi behöver ju en hållbar stad som kan hantera matproduktion, distribution och kvalitet på ett bra sätt för att bland annat minimera transporter. Kan vi till och med skapa djurhållning i närheten? Kan vi skapa en miljö där vi kan odla och äta insekter? Kan vi skapa underjordiska odlingsmarker och odla olika vegetabilier med artificiellt ljus året runt, här på våra breddgrader? säger Klas Palm och fortsätter:
– Alla initiativ vi driver ska vi själva jobba tvärvetenskapligt med, men vi måste också jobba med externa aktörer. Andra universitet men även företag, kommuner, regioner, statliga myndigheter, civilsamhället, Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Amnesty International, Scouterna, Svenska kyrkan… you name it!
Anneli Björkman