Uppsalaforskare följer maktskiftet i USA

Intresset för valet har varit stort i Sverige och både Adam Hjorthén och kollegan Dag Blanck har varit med och kommenterat valkampanjen i medierna. In i det sista var det ovisst hur valutgången skulle bli. Det stod och vägde mellan republikaner och demokrater och båda sidor hade chans att vinna, konstaterar Adam Hjorthén.

– Därför var det ingen överraskning att Trump vann, men sättet som han vann på överraskade mig. Rösträkningen är inte riktigt klar ännu, men han ser ut att vinna den nationella rösten, ”the popular vote”, ganska stort. Det var det inte många som hade förutsett.

Trumps popularitet har alltså ökat. Över nästan hela USA, i majoriteten av alla valdistrikt och många demografiska grupper har det skett ett skifte mot Trump mellan valet 2020 och valet 2024. Det gäller både på landsbygden och i städerna.

Behövs fler studier

Hur det har blivit så debatteras just nu av observatörer och analytiker.

– Det behövs fler studier för att hitta orsakerna, men det är uppenbart att det har funnits ett starkt misstroende mot demokraterna bland amerikaner, säger Adam Hjorthén.

Delvis kan det bero på det ekonomiska läget. På många sätt går USA:s ekonomi väldigt bra, men låginkomsttagare och lägre medelklass upplever att de har fått det sämre, vilket till exempel beror på att levnadskostnaderna har ökat.

– Det finns studier från flera år tillbaka som visar att republikanska väljare har en känsla av att vara ”left behind”. Det verkar som om många amerikaner dras till Trump för att de fortfarande ser honom som något av en politisk outsider.

Kamala Harris lyfte i sin valkampanj att Trump var ett hot mot demokratin, tillsammans med frågan om fri abort. Men det verkar inte ha fått tillräckligt många demokrater att gå och rösta.

– En av Kamala Harris stora utmaningar under hela kampanjen var att hon aldrig hittade ett riktigt bra sätt att förhålla sig till Biden-administrationen som hon själv är en del av.

Bakgrund som historiker

Adam Hjorthén kom till Uppsala universitet för fyra år sedan, med en bakgrund som historiker verksam vid Stockholms universitet och Freie Universität Berlin. I sin forskning studerar han den politiska polariseringen i USA ur ett kulturellt perspektiv.

Redan tidigt i forskarkarriären fastnade han för nordamerikastudier. Det är ett internationellt ämne och i Sverige finns det bara vid Uppsala universitet. SINAS ger kurser i amerikansk politik men också om amerikanskt kulturliv, historia och bredare samhällsfrågor.

– Det mediala intresset för det här valet nu under hösten har varit enormt. Många kanske tror att det bedrivs mycket forskning och undervisning om USA och om amerikansk politik på svenska universitet. Men så är det inte riktigt, vi är bara två tillsvidareanställda inom ämnet nordamerikastudier i Sverige, konstaterar Adam Hjorthén.

Anordnar paneldiskussioner

Den 18 december bjuder SINAS och Utrikespolitiska institutet in till en eftervalsanalys med titeln ”Fyra nya år med Donald Trump”.

— Vi brukar arrangera paneldiskussioner och liknande i samband med val, både presidentval och mellanårsval, och ser samverkan som en av våra centrala uppgifter. Det finns ett sådant stort allmänintresse av USA generellt, men också mer specifikt om amerikansk politik. Där tror och hoppas vi att vi har en roll att fylla.

En fråga många ställer sig är om den nya presidenten innebär ett hot mot demokratin. Det är en debattfråga inom forskarvärlden, konstaterar Adam Hjorthén. Samtidigt som Donald Trump gjort mycket för att öka sin makt som president, finns inbyggda hinder i systemet som ska skydda de demokratiska institutionerna.

– Konstitutionen begränsar ju den makt som presidenten har på olika sätt. Det finns en utpräglad maktfördelningsprincip där kongressen och högsta domstolen ska balansera makten. Delstaterna har också stort självbestämmande som presidenten inte enkelt kan påverka.

Hotat journalister och motståndare

Men hoten mot demokratin har också att göra med vad Trump säger och gör. Till exempel uppmuntrade han sina anhängare att storma Kapitolium den 6 januari 2021.

– Under kampanjen har han absolut utmanat demokratins grundvalar, till exempel genom att signalera att han inte kommer att acceptera valresultatet. Han har också hotat journalister och politiska motståndare.

Till exempel har han sagt att han ska utse en särskild åklagare för att utreda Joe Bidens ”kriminella beteende”.

– Skulle han göra det som han har sagt under kampanjen så kommer det att underminera tilltron till amerikansk demokrati och det demokratiska systemet. Men ibland kan man få en bild när man läser om det här i media som kanske är överdrivet mörk. Det är mer komplicerat än så, säger Adam Hjorthén.

Annica Hulth