Allmänt

Denna kurs kan ingå i samhällsvetarprogrammet, ekonomprogrammet, lärarprogrammet 140-220 poäng samt lärarprogrammet 210/330 högskolepoäng vid Uppsala universitet. Den kan också läsas som fristående kurs. Kursplanen är godkänd av Ekonomisk-historiska institutionens styrelse.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

• redogöra för innebörden i begreppet institutionella förhållanden samt med exempel från olika tider/epoker belysa samspelet mellan teknik och institutionella förhållanden
• översiktligt beskriva hur grundläggande ekonomiska, sociala och politiska förutsättningar för industrialiseringen växte fram i Västeuropa, hur detta ledde till en industriell revolution i Storbritannien och hur industrialiseringsprocessen spred sig till olika länder under 1800-talet
• redogöra för några huvuddrag i strukturförändringarna i svensk och europeisk ekonomi samt diskutera hur inhemska och internationella förhållanden samspelat i denna utveckling
• översiktligt diskutera den historiska bakgrunden till aktuella utvecklingsproblem i u-länderna och Östeuropa
• återge några huvuddrag i den ekonomiska doktrinhistorien och relatera dessa till strukturella och institutionella förändringar i ekonomin
• aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner, genomföra kortare muntliga presentationer samt skriftligt behandla en avgränsad ekonomisk-historisk frågeställning
• kritiskt bedöma och analysera kortare texter av ekonomisk-historisk karaktär

Innehåll

Denna introduktionskurs i ekonomisk historia ger en kronologisk översikt av den ekonomiska utvecklingen i främst Västeuropa och Nordamerika samt Sverige. Särskild vikt läggs vid utvecklingen från och med den industriella revolutionen. Ett genomgående tema är samspelet mellan förändringarna i teknik, produktionsstruktur och samhällets ekonomiska organisation. Kursen är uppdelad i två, huvudsakligen kronologiskt avgränsade, moment.

Delkurs 1

I moment 1 följs utvecklingen från den europeiska antiken fram till och med industrialiseringen under 1800-talet. Begrepp som "feodalism", "kapitalism", "merkantilism" och "industriell revolution" definieras och problematiseras. Förutsättningarna för industrialiseringen uppmärksammas, liksom industrialiseringsprocessens förlopp och effekter i olika länder samt framväxten av internationella marknader. I samband därmed behandlas även hur de ekonomiska idéerna förändrades och hur en ekonomisk vetenskap växte fram. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige studeras i ett jämförande perspektiv. Demografiska, genushistoriska och socialhistoriska aspekter integreras i momentet.

Delkurs 2

Långsiktig ekonomisk tillväxt medför kamp om resurserna och kräver strukturell omvandling. I moment 2 behandlas hur detta i de ledande industriländerna gav upphov till växlingar mellan perioder då det materiella välståndet snabbt ökade och då vad som tidigare uppnåtts hotades genom krig och djupa ekonomiska kriser. Ett centralt tema är frågan om statens respektive marknadens roll i ekonomin, och hur synen på detta förändrades flera gånger under 1900-talet. Detta tema genomsyrar även behandlingen av Sverige, där fördjupningar görs kring bland annat strukturförändringarnas cykliska karaktär, den "svenska modellen" och arbetsmarknadens, inklusive genusarbetsdelningens, utveckling. Det geografiska perspektivet vidgas dessutom till att även innefatta utvecklingsproblemen och industrialiseringsförsöken i Östeuropa och u-länderna.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Respektive moment examineras genom aktivt deltagande i seminarier, inlämningsuppgifter samt skriftlig tentamen.