Allmänt

Kursen är en fristående kurs. Den ingår dessutom som valfri delkurs i Lingvistik B, C eller D. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 2007-02-15.

Behörighetskrav

30 hp i ett språkvetenskapligt ämne

Mål

Utbildningen syftar till att ge grundläggande teoretisk och metodologisk kunskap inom området andraspråksinlärning.

Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna:

redogöra för grundläggande begrepp och teorier inom andraspråksforskningen

redogöra för vilken roll olika former av undervisning kan spela för språkutvecklingen

beskriva generella inlärardrag i andraspråk och ge exempel på typiska utvecklingsgångar

kritiskt reflektera över aktuella inslag i den aktuella debatten om andraspråksinlärning och språkundervisning

kunna analysera olika typer av autentiskt inlärarmaterial

förklara samband mellan andraspråksinlärning och olika individuella skillnader

förklara samband mellan andraspråksinlärning och olika språkmiljöer

Innehåll

Kursen skall ge en introduktion till teorier om olika typer av andraspråksinlärning i och utanför klassrummet och bevarar frågor som: Hur går det till att lära sig ett nytt språk? Finns det en känslig ålder efter vilken det är svårt att lära sig ett nytt språk på samma nivå som en infödd? Hur ska undervisningen läggas upp för att stödja språkutvecklingen? Vilken roll spelar modersmålet vid inlärningen av ett nytt språk? Dessa och liknande frågor behandlas inom ramen för en allmän teori om andraspråksinlärning. Kursen syftar till att ge insikter i själva inlärningsprocessen och hur denna ska studeras vetenskapligt. Utvecklingen på olika nivåer som ljudstruktur, grammatik, ordförråd och diskurs studeras med hjälp av autentiska exempel från svenska som andraspråk och engelska och moderna språk.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.

Examination

Kursen har tre examinerande moment:

1. aktivt deltagande i kursens seminariediskussioner och övningar;

2. ett kort skriftligt prov (dugga);

3. redovisning av ett miniprojekt (ämnet väljs i samråd med läraren; redovisningen sker antingen genom muntlig presentation för gruppen (ca 15-20 min) vid sista undervisningstillfället eller genom en kortare uppsats (ca 4-6 sidor).

Föreskrifter om seminariediskussioner, dugga och miniprojekt föreligger vid kurstillfällets början.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen.