Allmänt

Kursen ingår i kandidatprogrammet för medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

Kunskaper och förståelse

• visa grundläggande förståelse för centrala begrepp inom, och principerna bakom, metodologi inom medie- och kommunikationsvetenskap utifrån ett vetenskapsteoretiskt perspektiv,
• förstå hur paradigm och forskningstraditioner påverkar forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap,
• förstå metoder som är relevanta för medie- och kommunikationsvetenskap,
• visa grundläggande kunskaper om principer för god forskningssed och innebörden av vetenskaplig oredlighet och bedrägeri,
• beskriva universitets roll (och det högre utbildningsystemet) som kunskapsbärare och förmedlare i dagens samhälle.

Färdighet och förmåga

• identifiera olika paradigm (och deras kunskapsteoretiska, ontologiska och axiologiska/värdeteoretiska grunder), forskningstraditioner och metoder inom medie- och kommunikationsvetenskap,
• föreslå och argumentera för relevanta metoder för olika typer av forskning i medie- och kommunikationsvetenskap ,
• kommunicera och diskutera - både muntligt och skriftligt - forskning och olika metoder för forskning inom medie- och kommunikationsvetenskap.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• kritiskt och självständigt utvärdera olika metodologiska ansatser inom forskning,
• kritiskt och självständigt värdera styrkor och svagheter hos olika metoder i medie- och kommunikationsvetenskap,kritiskt och självständigt utvärdera etiska problem i samband med medie- och kommunikationsvetenskap av olika slag.

Innehåll

Kursen är en introduktion till metodologi i medie- och kommunikationsvetenskap inom ramen för ett vetenskapsfilosofiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv.

För det första kommer studenterna att lära sig hur olika paradigm (i en Ritzeriansk definition av begreppet) definierar forskning baserat på olika förståelse av verkligheten (ontologi), perspektiv på kunskapsproduktion (epistemologi) och värde- och moralbedömningar (axiologi ). Denna del kommer också att behandla universitetens roll som en av de främsta samhällsinstotitutionerna för produktion av kunskap. För det andra diskuterar kursen hur, inom medie- och kommunikationsvetenskap, dessa olika paradigm översätts till olika forskningstraditioner som strukturerar forskningspreferenser och resultat. För det tredje ger kursen en grundläggande förståelse för de grundläggande principerna för kvalitativ och kvantitativ metod och studerar hur dessa metoder strukturerar sina sanningsanspråk. Detta kompletteras av andra metodologiska ansatser såsom historiska, hermeneutiska, kritiska metoder etc. För det fjärde genomsyras kursen av forskningsetik inklusive kriterier och principer för god forskningssed, innebörden av vetenskaplig oredlighet och bedrägeri etc.

Kursen är reflexiv i sin karaktär och har det uttalade målet att presentera mycket komplexa metoddiskussioner på ett sätt som är tillgängligt för studenter som är i början av sina studier. Den ger studenterna den metodologiska grunden som behövs för att analysera, kritiskt bedöma och bedriva forskning. Den förbereder studenterna för senare kurser, där utbildning i olika specifika metodologiska angreppssätt och metoder för att genomföra datainsamling och analys kommer att tillhandahållas.

Undervisning

Föreläsningar, seminarier och workshops kombineras med individuella uppgifter och grupparbeten. Seminarier och workshops är alltid obligatoriska.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande i obligatoriska moment, genomförande av individuella uppgifter och grupparbeten samt muntliga och/eller skriftliga examinationer.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare eller beslut om undantag som fattats av institutionens arbetsgrupp för studieärenden.