Allmänt

Denna kurs kan ingå i samhällsvetarprogrammet, ekonomprogrammet, lärarprogrammet 140-220 poäng samt lärarprogrammet 210/330 högskolepoäng vid Uppsala universitet. Den kan också läsas som fristående kurs. Kursplanen är godkänd av Ekonomisk-historiska institutionens styrelse.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

• redogöra för innebörden i begreppet institutionella förhållanden samt med exempel från olika tider/epoker belysa samspelet mellan teknik och institutionella förhållanden
• beskriva hur grundläggande ekonomiska, sociala och politiska förutsättningar för industrialiseringen växte fram i Västeuropa, hur detta ledde till en industriell revolution i Storbritannien och hur industrialiseringsprocessen sett ut i olika länder under 1800- och 1900-talen.
• redogöra för några huvuddrag i strukturförändringarna i svensk och europeisk ekonomi fram till idag samt diskutera hur inhemska och internationella förhållanden samspelat i denna utveckling
• översiktligt beskriva hur resten av världen påverkades av västvärldens industrialisering
• återge några huvuddrag i den ekonomiska doktrinhistorien och relatera dessa till strukturella och institutionella förändringar i ekonomin
• aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner, genomföra kortare muntliga presentationer samt skriftligt behandla en avgränsad ekonomisk-historisk frågeställning
• kritiskt bedöma och analysera kortare texter av ekonomisk-historisk karaktär

Innehåll

Denna introduktionskurs i ekonomisk historia ger en kronologisk översikt av den ekonomiska utvecklingen i främst Västeuropa och Nordamerika samt Sverige. Särskild vikt läggs vid utvecklingen från och med den industriella revolutionen. Ett genomgående tema är samspelet mellan förändringarna i teknik, produktionsstruktur och samhällets ekonomiska organisation. Kursen är uppdelad i två, huvudsakligen kronologiskt avgränsade, moment.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Respektive moment examineras genom aktivt deltagande i seminarier, inlämningsuppgifter samt skriftlig tentamen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.