Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 180 högskolepoäng och Kostvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Kursen kan även ges som fristående kurs. Den första delkursen (10 hp) läses gemensamt, därefter ges två separata delkurser om 5 hp för studenter som följer Dietistprogrammet respektive studenter som följer Kostvetarprogrammet tillsammans med studenter som läser fristående kurs.

Behörighetskrav

Kostvetenskap A: Nutrition (30 hp) samt Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap (30 hp), eller Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap (15 hp).

Mål

Övergripande mål för hela kursen är att studenten utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt, enskilt och i grupp, muntligt och skriftligt, ska kunna beskriva och diskutera frågor rörande nutrition och folkhälsa inom olika områden och på olika samhällsnivåer.

Grundläggande folkhälsonutrition 10 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

• beskriva olika hälsobegrepp samt centrala aktörer och mål inom nationellt och internationellt folkhälsoarbete och inom hållbar utveckling.
• beskriva risk- och bestämningsfaktorer för nutritionsrelaterade hälsotillstånd och sjukdomar (inklusive obesitas) på befolkningsnivå.
• beskriva och förklara relationen mellan individen och den omgivande matmiljön i relation till råd, rekommendationer och interventioner om matvanor och fysisk aktivitet.
• söka och kritiskt granska evidens för kopplingen mellan levnadsvanor och nutritionsrelaterade hälsotillstånd och sjukdomar.
• redogöra för och förklara den idrottsaktiva individens energi-, närings- och vätskebehov samt ge exempel på hur kosten kan anpassas utifrån detta vid måltidsplanering och kostrådgivning.

Nutritionsbehandling och personcentrerad vård med fokus på obesitas 5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

• förklara bakgrund och tillämpning av det kvalificerade rådgivande samtalet utifrån personcentrerad vård och hälsofrämjande arbete.
• planera nutritionsutredning, identifiera nutritionsproblem, samt välja, motivera och följa upp individanpassade nutritionsåtgärder vid obesitas och bariatrisk kirurgi.
• redogöra för obesitas patofysiologi, diagnostik, behandling, medicinska och psykosociala konsekvenser, samt värdera nutritionsåtgärdernas för- och nackdelar i relation till detta.

Att kommunicera mat och hälsa 5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

• identifiera och använda relevanta begrepp inom hälsokommunikation.
• på vetenskaplig grund kritiskt granska olika aktörers budskap om mat och hälsa.
• värdera, urskilja och kommunicera vetenskap om mat och hälsa till olika målgrupper.

Innehåll

Kursen ger förutsättningar till fördjupade och vetenskapligt förankrade kunskaper och färdigheter för främjandet av hälsosamma levnadsvanor. Med grunden i folkhälsonutrition berörs hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande evidens och arbete, bland olika samhällsaktörer och för olika grupper. Studenten tränas i att resonera kring påverkan på olika samhällsnivåer och att kritiskt granska nutritionsepidemiologisk evidens för kopplingen mellan levnadsvanor och olika nutritionsrelaterade hälsotillstånd och sjukdomar.

Delkursen "Nutritionsbehandling och personcentrerad vård med fokus på obesitas" ger förutsättningar för blivande dietister att stödja den individuella patienten i det hälsofrämjande arbetet. Studenten övas i ett personcentrerat förhållningsätt i relation till det kvalificerade rådgivande samtalet inom hälso- och sjukvården. Kursens centrala område berör nutritionsbehandlingsprocessen och det kliniska arbetet för patienter med obesitas utifrån aktuella behandlingsriktlinjer. Såväl medicinska som psykosociala aspekter berörs. I delkursen ingår fyra dagars verksamhetsförlagd utbildning genom auskultering hos yrkesverksamma dietister i hälso- och sjukvården.

Delkursen "Att kommunicera mat och hälsa" belyser relevanta begrepp inom hälsokommunikation, samt hur dessa kan användas när mat och hälsa kommuniceras till olika grupper. Studenten övas i att inta ett vetenskapligt förhållningssätt vid kritisk granskning av budskap om mat och hälsa, liksom hur starkare evidens urskiljs från svagare.

Undervisning

Undervisningen består av huvudsakligen föreläsningar, seminarier, grupparbeten och enskilda uppgifter.

Examination

Muntliga och skriftliga examinationer individuellt och/eller i grupp. För varje obligatoriskt moment ges ett ordinarie examinationstillfälle, samt ett omtentatillfälle inom given termin. För skriftlig salstentamen ges efter terminen ytterligare ett uppsamlingstillfälle. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle.

Som betygsgrader används godkänd och underkänd. För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända enligt givna kriterier baserat på lärandemålen, samt att studenten aktivt deltagit i obligatoriska moment som exempelvis angivna redovisningar, seminarier och grupparbeten.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten ska betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt ska läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment ska genomföras.