Behörighetskrav

120 hp inklusive 60 hp biologi samt 30 hp kemi.

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna

• redogöra för struktur och funktion hos infektiösa virus, bakterier, parasiter och svampar samt ange vad som skiljer de olika grupperna av infektiösa organismer åt
• tillämpa olika steriliseringsmetoder och hygieniska aspekter av infektionsbiologin
• förklara ett generellt infektionsförlopp och namnge de olika huvudstegen
• redogöra för de viktigaste delarna av människans immunsystem samt vilka delar som är viktiga vid olika typer av infektioner
• beskriva de vanligaste virulensfaktorerna hos bakterier, virus, parasiter och maskar samt förklara hur de har evolverat och hur de kan överföras
• redogöra för de vanligaste diagnostik- och behandlingsmetoderna inom infektionsbiologin samt mekanismer för antibiotikaresistens
• tillämpa adekvat metodik för arbete med infektiösa mikroorganismer
• analysera infektionsbiologiska försöksdata, dra slutsatser från dessa och konstruera testbara hypoteser utifrån de analyserade data
• kritiskt granska vetenskapliga arbeten inom ämnesområdet.

Innehåll

Teori

Generell infektionsbiologi: Historia, principer för klassificering av infektiösa organismer i bakterier, virus, svampar och protozoer.

Bakteriologi: Den principiella strukturen av bakterier, speciellt strukturer viktiga för patogenicitet och virulens. Generella egenskaper för medicinskt viktiga bakteriella infektionssjukdomar. Vikt av olika virulensfaktorer, t.ex. exotoxiner, endotoxin, sekretionssystem, invasionsförmåga, intracellulär överlevnad, antigenvariation och andra mekanismer för att undvika immunsystemet.

Virologi: Komponenter och strukturer av viruspartiklar och basen för virus klassificering. Stegen vid en virusinfektion och biologiska skillnader mellan RNA- och DNA-virus. Huvudsakliga värdförsvar mot virala infektioner. Basen för diagnostik, immunprofylax, drogbehandling och drogresistens.

Parasitologi och mykologi: Generella och specifika egenskaper hos infektiösa protozoer, maskar och svampar. Klimatets påverkan på infektionsspektret.

Immunologi: Naturliga barriärer. Funktion av patogenassocierade molekylära mönster (PAMP) och tollreceptorer. Inflammation. Principen för komplementsystemet. Medfödd immunitet, dendritiska celler, NK-celler, antigenpresenterande celler, interferon. Koppling till adaptiva immunsystemet. Adaptiva immunsystemet, MHC, antikroppar, T-cellreceptorer, superantigen, T-mördarceller.

Virulensfaktorer: Huvudsakliga metoder för identifiering av virulensfaktorer. Kemotaxis och tvåkomponentsystem. Olika metoder för bindning och invasion av värdceller, principer för intracellulär överlevnad, sekretionssystem, toxiner, genreglering. Överföring och evolution av virulensfaktorer. Olika teorier för evolution av virulens.

Diagnostik: Växt av mikroorganismer. Huvudtyperna av mikroskopi använda vid analys av infektionssjukdomar. Basen för PCR, RT-PCR, immunfluorescens, ELISA, FACS och Western blotting.

Vaccinering och fagterapi: Basala principer för vaccination. Socioekonomiska aspekter på vaccinering. Betydelse av adjuvant. Nya typer av vaccin. Basen för fagterapi.

Antibiotika och antibiotikaresistens: Principer för antibiotikamekanismer. Definition av bakteriostatisk och bakteriocidal. Mekanismer för uppkomst av antibiotikaresistens och dess betydelse inom sjukvården. Rationell användning av antibiotika.

Laborationer

- Studier av verkningsmekanismer av antibiotika. Identifiering av resistensmutationer.

- Diagnostik av parasitsjukdomar.

- Studier av värd-parasitinteraktioner. Tollreceptorer och PAMP.

Seminarier

Läsande och kritisk granskning av aktuella vetenskapliga artiklar inom infektionsbiologin. Lärarledda gruppdiskussioner.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och laborationer. Deltagande i seminarier och laborationer är obligatoriskt.

Examination

Delkurser: Laborationer och seminarier 4 hp; Teori I 5 hp; Teori II 6 hp

Aktivt deltagande fordras i laboratoriekurs och seminarier. Teorin examineras med två skriftliga prov, en detaljkunskapstentamen efter halva kursen (Delprov I) och en övergripande tentamen (Delprov II) vid kursens slut.