Intervju Åsa Cajander

Högskolepedagogik i fokus möter … Åsa Cajander, rektorsråd för lika villkor

Åsa Cajander är professor i människa-datorinteraktion, specialiserad på samspelet mellan IT och arbetsmiljöer, och forskar bland annat om inkluderande design och hur automatisering påverkar arbetsplatser. Hon är också excellent lärare.

Hur fick du uppdraget som rektorsråd för lika villkor och vad är din roll?

Jag blev utsedd av den tidigare rektorn Eva Åkesson och har nu varit rektorsråd i fyra år. Mitt mandat har nyligen förlängts av Anders Hagfeldt med ytterligare tre år och jag ägnar 25 % av min arbetstid åt uppdraget. Jag är rådgivande gentemot rektor när det gäller universitetsövergripende frågor som rör lika villkor och fungerar som ställföreträdande för rektor i kontakt med olika myndigheter som UKÄ och Diskrimineringsombudsmannen. Jag leder Rådet för lika villkor, som bland annat bereder frågor, svarar på remisser och ägnar sig åt omvärldsbevakning, både nationellt och internationellt. Jag är också representant i Coimbra-nätverket och i The Guild, som både påverkar EU som remissinstanser.

Har du några personliga hjärtefrågor?

Tidigare var jag mest intresserad av jämställdhet och genus, men på senare år har mitt fokus vidgats till alla diskrimineringsgrunder som bland annat innefattar funktionsnedsättning, könsidentitet, etnicitet och religion.

Kan du berätta vad som är på gång inom lika villkors arbetet? Just nu arbetar ni med att ta fram ett nytt universitetsövergripande program för lika villkor. Kan du ge några exempel på hur det nya programmet relaterar till utbildning och undervisning?

Programmets utgångspunkt är dels breddad rekrytering, det vill säga att öka underrepresenterade gruppers benägenhet att söka till högre utbildning, dels breddat deltagande. Breddat deltagande handlar om att ge de studenter som har sökt sig till vårt universitet stöd för att kunna tillgodogöra sig utbildningen, vilket också bidrar till att förbättra genomströmningen.

Uppsala universitet har redan gjort många insatser när det gäller centralt stöd för breddat deltagande som vi kan vara stolta över! Exempel på detta är det riktade pedagogiska stödet för studenter med funktionsnedsättningar, Språkverkstaden, Studenthälsan och de anpassade tentamenslokaler för studenter med särskilda behov. Här ger vi stöd som är helt avgörande för studenter så det handlar mycket om att fortsätta jobba och bli ännu bättre på det vi redan gör.

När det gäller breddad rekrytering gjorde UKÄ för några år sedan en granskning av lärosäten i Sverige med resultatet att i princip alla lärosäten behöver förbättra sitt arbete! Framförallt är det systematiken i arbetet som behöver förbättras. Därför jobbar vi på Uppsala universitet nu med att alla vetenskapsområden ska identifiera mål för breddad rekrytering utifrån sina specifika förutsättningar. Vilka som är underrepresenterade grupper kan se väldigt olika ut på olika utbildningar.

Apropå breddat deltagande – du har också har haft ett stort intresse för forskarutbildningen och doktoranders arbetsmiljö. Vad är viktiga frågor här?

Bra och engagerade handledare är helt centralt. De behöver ge stöd och vara lyhörda för doktorandernas behov. Inom forskarutbildningen är det väldigt viktigt att tänka att psykisk hälsa för en bra studiemiljö. Undersökningar visar att doktorander och unga forskare lider mest av psykisk ohälsa och stress. För doktorander är det därför otroligt viktigt att informera dem om deras rättigheter och att de får stöd av sina handledare.

Det nya programmet tar också upp en tillgänglig studiemiljö för studenter, Vad kan det innebära?

Tillgänglighet handlar förstås om fysiska lokaler, t.ex. tillgänglighet för rullstolsburna, hörslingor eller flexibla möbler, men också om digital tillgänglighet i de system vi använder i undervisningen som t.ex. Studium.

När det gäller pedagogik och undervisning tänker jag att vi lärare behöver vara medvetna om att studenter har olika förutsättningar, att inte utgå ifrån att alla studenter är lika. En variation i undervisnings- och examinationsformer kan bidra till att tillgodose olika människors behov – och samtidigt brukar det leda till att de blir bättre för de flesta!

Tillgänglighet kan också betyda större flexibilitet i sättet att undervisa, till exempel undervisning på distans eller inspelade föreläsningar. Flexibilitet bidrar till att studenter ska kunna kombinera studier med sitt övriga liv, för att få en bra balans i tillvaron.

Till sist: Du är professor i människa-datorinteraktion: hur tänker du om tillgänglighet i relation till generativ AI?

AI kan både öka klyftorna och vara ett stöd. Å ena sidan vet vi att många system i dagsläget är dåligt tillgänglighetsanpassade. Sedan finns det också frågan om avgifter: vissa program finns fritt tillgängliga upp till en viss nivå, men när det överskrids måste man betala en månadsavgift. Vidare finns en risk med att tekniken ses som neutral, trots att generativ AI reproducerar existerande stereotyper och fördomar. Men jag är också orolig för att AI diskriminerar på sätt som vi inte är lika medvetna om eller inte har satt ord på än. Å andra sidan kan generativ AI vara en hjälp i studierna, om det används på ett bra sätt. Till exempel kan studenter få hjälp av AI för att få förklarat något som de inte har förstått på många olika sätt. Eller så kan de lägga in en text och låta AI generera frågor, som kan hjälpa dem att bearbeta texten på ett djupare sätt.