Linda Wedlin: ”Den akademiska friheten bör stärkas”

Hon leder forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet och har funderat mycket på vikten av akademisk frihet.

– Att se till att den kunskapsbildning som sker inom ramen för den högre utbildningen inte är alltför styrd av särskilda intressen, vare sig det är politiska, ekonomiska eller andra intressen, är viktigt för att vi både ska kunna lita på kunskapen, och på de beslut som vi fattar inom ramen för demokratin, säger hon.

Strikta principer och praktiker

Linda Wedlin pekar på att det inom akademin finns strikta principer och praktiker för att tillse att kunskapen är både tillförlitlig och hållbar. Det gäller alltifrån vetenskapliga metoder och teorier som de praktiker vi har för att samtala och diskutera.

– Dessa principer har vi som enskilda forskare och lärare, liksom vi som lärosäte, ett ansvar att både leva efter och värna. Det är ett ansvar som kommer med den akademiska friheten, säger Linda Wedlin.

– Vi ska vara en plats och en verksamhet där tillförlitlig kunskap såväl skapas som sprids och diskuteras fritt, och som har möjlighet att tjäna många olika syften i samhället.

Akademisk frihet satt under press

I dag är den akademiska friheten satt under press i många länder eftersom den är nära kopplad både till yttrandefrihet och andra fri- och rättigheter. Direkta försök att begränsa dessa medför också direkta hot mot den akademiska friheten som vi sett i exempelvis Ungern, menar Linda Wedlin.

– Här i Sverige är hoten inte konkreta, såsom nedläggning av lärosäten eller förbud mot viss typ av forskning, utan indirekta. Man förändrar de praktiker och principer som styrt den högre utbildningens frihet under lång tid genom att ändra styrningsformer, öka byråkratiseringen, och förändra de ekonomiska förutsättningarna för forskning och utbildning. Det kan vara svårt att förstå på vilket sätt enskilda, till synes små, förändringar på sikt kan hota grunderna för en fri akademi, säger Linda Wedlin.

Balansera och möta olika krav

Akademin har förmodligen aldrig varit utan krav eller förväntningar från samhället och från olika intressen. Den akademiska friheten behöver balanseras mot och möta olika krav och förväntningar som ställs på forskningen och den högre utbildningen. Linda Wedlin efterfrågar en mer nyansera diskussion om vad universiteten egentligen ska göra.

– Det kräver också en viss grad av frihet för akademin att göra bedömningar av vad som är viktigt och relevant på basis av de egna professionella normerna och principerna snarare än på basis av för dagen rådande politiska åsikter eller ekonomiska intressen.

Vad kan göras för att stärka den akademiska friheten?
– Den akademiska friheten bör stärkas genom starkare institutionellt skydd, till exempel genom lagstiftning, som gör det svårare att direkt påverka vad som forskas och undervisas om. Jag skulle också gärna se en förändrad styrningsmodell där en hel del av återrapporteringskrav, uppföljningar, utvärderingar och andra styrningskrav minskar, och där den akademiska professionen och lärosätena ges större frihetsgrader också i praktiken, säger Linda Wedlin.

– Men då behöver akademi och lärosäten också visa att de kan ta ansvar, och inte själva börja styra sådant som professionen med fördel självt ska bestämma över. Här behöver vi vara del av förändringen själva, och också kunna visa att vi gör kloka val och prioriteringar även utan styrning.

Annica Hulth