Nya hedersdoktorer vid universitetet

De nya hedersdoktorerna får ta emot sina hederstecken under vinterpromotionen den 26 januari 2024 och många hedersdoktorer håller dessutom en föreläsning under sitt besök på universitetet.

Promotionen är öppen för alla intresserade, biljetter kan hämtas kostnadsfritt utanför aulan från kl. 10.00 på promotionsdagen.

Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten

Torsdagen den 25 januari håller hedersdoktorn inom historisk-filosofiska fakulteten en föreläsning.

Lenore Manderson är Distinguished Professor of Public Health and Medical Anthropology vid School of Public Health, University of the Witwatersrand, Johannesburg, Sydafrika. Hon är en anmärkningsvärt bred forskare som under många år bidragit med betydande insikter om genus och sexualitet, migration, klimatförändringar, ojämlikhet, och hur olika typer av sjukdomar påverkas av människors sociala förhållanden. Hennes senaste böcker är Viral Loads: anthropologies of urgency in the time of COVID-19 (ed. with Nancy J. Burke and Ayo Wahlberg, 2021), och Water’s Edge: writing on water (2022). Lenore Mandersson har flera kopplingar till Uppsala universitet, bland annat som gästforskare och gästföreläsare.

Nya hedersdoktorer vid juridiska fakulteten

Vesna Rijavec är professor och fram till nyligen även dekan vid Juridiska fakulteten, Maribors universitet, Slovenien. Hon utses till hedersdoktor för sin framgångsrika ledning av ett flertal europeiska komparativa forskningsprojekt inom främst civilprocessrätt samt internationell privat- och processrätt.

Vesna Rijavec har i flera av sina många forskningsprojekt involverat Sverige och Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. Hon är en framstående och mångsidig rättsvetare och forskningsledare. De talrika projekten under Vesna Rijavecs ledning har innefattat olika typer av forskningsaktiviteter och utbildningar, konferenser och expertmöten samt åtskilliga publikationer och vida vetenskapliga nätverk. Genom sitt eget mycket omfattande juridiska författarskap har hon lämnat viktiga bidrag inte enbart inom den komparativa rättens, den europeiserade civilprocessrättens eller internationella privat- och processrättens område, utan också inom så skilda rättsområden som exekutionsrätt, notariatsrätt, arvsrätt och annan ekonomisk familjerätt samt medicinsk rätt och fastighetsrätt.

Anders Eka är justitieråd sedan 2013 i Högsta domstolen och dess ordförande sedan 2018. Han utses till hedersdoktor för viktiga insatser på den konstitutionella rättens område där hans arbete med att modernisera regeringsformen och stärka domstolsväsendet har berikat ämnets akademiska utveckling och status, samt stärkt den svenska rättsstaten. 

Utöver sin domargärning som bland annat hovrättslagman i Svea hovrätt och lagman vid Stockholms tingsrätt har Anders Eka även varit rättssakkunnig vid Justitiedepartementet och byråchef hos Justitiekanslern. Han har därutöver gjort betydelsefulla insatser som huvudsekreterare i Grundlagsutredningen 2004-2008, som ledde fram till 2010 års revision av regeringsformen, den främsta av Sveriges fyra grundlagar. Han har därefter haft ytterligare uppdrag som sakkunnig, expert och ordförande i statliga utredningar på den konstitutionella rättens område, såsom Domarlagsutredningen och 2020 års grundlagskommitté. Anders Ekas engagemang och bidrag till den konstitutionella rätten och den svenska rättsstatens fundament i en orolig tid inspirerar forskare och uppskattas i bredare juristkretsar.

Nya hedersdoktorer vid medicinska fakulteten

Torsdagen den 25 januari håller hedersdoktorerna inom medicinska fakulteten föreläsningar.

Professor Edith Heard är generaldirektör för European Molecular Biology Laboratory (EMBL) sedan 2019. Hon är även professor vid Collège de France, där hon innehar professorstolen i Épigénétique et mémoire cellulaire (Epigenetics and Cellular Memory), samt är även gruppledare vid Institut Curie, Paris.

Edith Heard är en världsledande forskare inom epigenetik. Hon har besökt Uppsala som en del av Uppsala universitets ömsesidiga utbyte med Collège de France. Det var mycket uppskattat av forskare och studenter att hon undervisade på masterprogram och gav ett forskningsseminarium. Med Edith Heard som hedersdoktor stärks kopplingen ytterligare mellan Uppsala universitet och EMBL.

Edith Heards forskning är av högsta internationella kvalitet och hon publicerar regelbundet i de bästa tidskrifterna. Hennes forskning fokuserar på epigentiska processer som X-kromosominaktivering, för att bättre förstå de grundläggande principerna för genreglering. Målet är också att utröna funktioner för kromatin-modifiering, kromosomernas organisation och icke-kodande RNA för genuttryck under utveckling och i sjukdom.

Peter Visscher är professor i kvantitativ genetik vid University of Queensland, där han leder ett program i komplexa egenskapers genomik. I juni tillträder han en professur i kvantitativ genetik vid Universitet i Oxford.

I sin tidiga karriär arbetade Visscher med genetiska data från husdjur och modellorganismer och utvecklade en stark kompetens inom kvantitativ genetik. Efter kartläggningen av det humana genomet i början av seklet blev det möjligt att göra storskaliga genetiska undersökningar på människa tack vare utvecklingen av SNP-chip tekniken. Då blev det för första gången möjligt att studera den genetiska bakgrunden för våra folksjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar som har en komplex genetisk bakgrund där många gener i samspel med miljöfaktorer påverkar risken för sjukdom. Peter Visscher insåg då att det fanns en stor brist på kompetens inom komplexa egenskapers genetik bland humangenetiker och att den kompetens och erfarenhet han hade skulle vara mycket användbar för att tolka den flod av data som genererades.

Under de senaste 15 åren har Peter Visscher varit en av de världsledande forskarna inom det fält vi idag kallar datadriven livsvetenskap. Hans karriär är ett lysande exempel på att en forskare kan bidra till vetenskapliga genombrott genom att tillämpa sin kompetens på ett annat fält där den aktuella kompetensen saknas.

Hugo Katus är professor vid internmedicinska enheten vid Heidelbergs universitet. Hans forskning om hjärtcellsproteinet troponin-T, dess betydelse i hjärtsjukvården och som modell för utveckling och användning av cirkulerande proteinbiomarkörer som en del i precisionsmedicin är banbrytande.

Hugo Katus var den första som identifierade troponin-T som hjärtspecifikt protein. Han genomförde också de första kliniska studierna av cirkulerande troponin-T, vilka klart visade dess betydelse för diagnostik av akut hjärtinfarkt och andra hjärtskador. I samarbete med internationella forskningsgrupper och industriföretag har hans upptäckter lett till etableringen av mätning av cirkulerande troponin som ett av de mest betydelsefulla verktygen för akut diagnostik och bedömning av långtidsförloppet vid många olika typer av hjärt-kärlsjukdom.

Hugo Katus pionjärinsatser har varit nyckeln till att troponin idag är tillgängligt och dagligen används som ett rutinprov vid alla sjukhus i hela världen som tar hand om patienter med hjärtsjukdomar. Hugo Katus innovativa upptäckter och samarbetet med hans forskargrupp har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av forskningen om troponin och andra hjärtmarkörer vid institutionen för medicinska vetenskaper i Uppsala.

Han är en mycket aktiv seniorprofessor och är bland annat ordförande för Europeiska kardiologföreningens Innovation Think Tank.

Ny hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Torsdagen den 25 januari håller hedersdoktorn inom samhällsvetenskapliga fakulteten en föreläsning.

Sakine Madon har tidigare arbetat som journalist och publicist i flera olika sammanhang, men också kandiderat till riksdagen. I sin publicistiska gärning har Sakine Madon ägnat stor kraft åt flera av vår tids stora frågor, gärna sådana med stor komplexitet och av principiell karaktär. Hennes skriftställande spänner vitt, från hedersrelaterat våld över till frågor om demokratins grundpelare, som yttrandefrihet och akademisk frihet. Sakine Madon kombinerar ett varmt intresse för forskningsfrågor med en uppfordrande kritisk distans till universitetet.

Ny hedersdoktor vid språkvetenskapliga fakulteten

Onsdagen den 24 januari håller hedersdoktorn inom språkvetenskapliga fakulteten en föreläsning.

Frans Gregersen, född 1949, är professor em. i danska vid Köpenhamns universitet. Han har särskilt verkat inom den del av språkvetenskapen som benämns sociolingvistik, och han har spelat en aktiv och central roll för utvecklingen av denna forskningsgren i Norden. Som föreståndare för det omfattande projektet LANCHART (Language Change in Real Time) har han bidragit med ny och viktig kunskap om hur språket förändras. Under en lång följd av år har han upprätthållit betydelsefulla kontakter med den språkvetenskapliga miljön i Uppsala.

Nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Nikita Nekrasov är en världsledande expert inom teoretisk och matematisk fysik och professor vid Simons Center, USA. Han är en av världens främsta forskare inom modern kvantfältteori och strängteori. Hans arbeten behandlar både fysiska och matematiska aspekter. Nekrasov har gjort banbrytande upptäckter av mycket eleganta tillämpningar av kraftfulla matematiska tekniker för att extrahera exakta resultat för kvantfältteorier, samt belysa integrabla system och ickekommutativ geometri.

Nekrasovs partititionsfunktion, som han introducerade 2002, relaterar på ett intrikat sätt instantoner i gauge-teori och strängteori, integrabla system och representations-teori av oändligtdimensionella algebror. Den ledde till ett bevis för Seiberg-Wittens lösning av Donaldson-teorin, ett av de största problemen inom teoretisk kvantfältteori som varit olöst allt sedan 1994.

Nikita Nekrasov håller en föreläsning den 24 januari 2024 i samband med invigningen av Centrum för geometri och fysik.

Professor Frank Allgöwer är en internationellt framstående forskare inom reglerteori, särskilt modellpredikterande regulatorer, icke-linjära och nätverksbaserade system. De primära tillämpningsområden som Allgöwer vänder sig till är dels klassiska reglertekniska sådana såsom processreglering och mekatronik, dels tvärvetenskapliga relativt nya och snabbväxande områden, till exempel nanoteknologi, systembiologi och autonoma fordon.

Allgöwer är director vid Institute for Systems Theory and Automatic Control vid Universität Stuttgart. Hans vetenskapliga verk har gjort ett stort avtryck på modern reglerteknisk forskning och är välciterade. Allgöwers forskning har belönats med flera vetenskapliga utmärkelser.

Professor Marc Bohner är en världsledande forskare inom området resorberbara implantatmaterial och dessutom väl kopplad till den internationella implantatindustrin. Bohner arbetar för RMS Foundation i Bettlach i Schweiz där han ansvarar för området resorberbara biomaterial. Han är intresserad av användningen av resorberbara biomaterial som bensubstitut och bärare av antibiotika och celler. Mer specifikt omfattar hans intressen syntes, nanostrukturering och användning av olika kalciumfosfater, förbättring av befintliga leveransmetoder för bensubstitut samt tillämpningen av dessa material, metoder och koncept i kliniska tillämpningar. Han har utvecklat en serie implantatmaterial som används kliniskt och marknadsförs av ett av världens största implantatföretag och är uppfinnare av ”chronOS-block”, ”chronOS Inject” och ”cyclOS/CEROS Putty”.

Vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten har hans forskning och nätverk anknytning både till institutionen för materialvetenskap och till institutionen för kemi – Ångström. Även flera områden inom medicinska fakulteten, till exempel ortopedi och käkkirurgi, kopplar till hans forskning.

Professor Margot Ruschitzka är verksam vid Technische Hochschule Köln (TH Köln) och har under många år bedrivit ett framgångsrikt samverkansarbete mellan industri, samhälle och akademi. Som prorektor vid TH Köln med ansvar för forskning och utveckling var Ruschitzka mycket aktiv inom många olika samhällsaspekter av ingenjörsvetenskapen, till exempel olika organisationers ekonomiska förutsättningar och kvinnors möjligheter inom den tyska ingenjörstunga industrin och inom akademin.

Sedan en tid tillbaka driver Ruschitzka ett intressant och unikt samarbete mellan CAD-CAM-centrum vid TH Köln och Uppsala universitets avdelning för elektricitetslära. Tre doktorander (med handledare både vid TU Köln och Uppsala universitet) är för närvarande inskrivna i detta värdefulla samarbete inom området ”Elektrifierade fordon och dess kontroll”.

Nya hedersdoktorer vid teologiska fakulteten

Torsdagen den 25 januari håller hedersdoktorerna inom teologiska fakulteten föreläsningar.

Ylva Eggehorn är en skönlitterär författare, poet och journalist som i hela sitt liv verkat i kulturteologins anda i det offentliga rummet. Hon har skrivit ett drygt femtiotal utgivna verk i skilda genrer: romaner, noveller, lyrik, pjäser, musikdramatiska verk, barnböcker, fackböcker, läromedel och översättningar. Eggehorn har också skrivit fackböcker med tydlig hemortsrätt i livsåskådningsforskningens fält. Det som kanske har gjort Eggehorn mest känd och erkänd i de bredare folklagren är hennes sångtexter och psalmer. I samarbete med olika musiker har hon författat en lyrikmusikalisk skatt som både används i konkret kyrkliga kontexter och i vårt mångkulturella och sekulariserade samhälle. Hennes psalm ”Var inte rädd, det finns ett hemligt tecken” sjöngs på Phukets flygplats, i samband med tsunamikatastrofen, varje gång ett plan med svenska kistor flögs hem.

Jörg Frey är professor i Nya testamentet med inriktning på antik judendom och hermeneutik vid Zürichs universitet. Genom sin viktiga forskning inom Nya testamentet och antik judendom har han avsevärt bidragit till en ökad förståelse av de komplexa sambanden mellan de tidiga kristustroende rörelserna och den judiska världen. Hans stora antal publikationer spänner över ett ovanligt brett forskningsfält, inklusive Johannesevangeliet, nytestamentliga brev, Dödahavs­rullarna, tidiga kristna apokryfer, apokalyptik och teologi i Nya testamentet. I sin forskning visar Frey genomgående hur viktig den judiska kontexten är för tolkningen av nytestamentliga texter.

Ny hedersdoktor vid fakulteten för utbildningsvetenskaper

Onsdagen den 24 januari håller hedersdoktorn inom fakulteten för utbildningsvetenskaper en föreläsning.

Merethe Roos, född 1971, är professor i historia vid universitet i Sørøst-Norge. Hennes forskning sträcker sig från 1800-talets pedagogiska idéhistoria till handböcker i praktisk historiedidaktik. Roos har en aktningsvärd bredd både gällande ämnesområden – historia och religion – och undervisning – lärarutbildning, utbildningshistoria och didaktik. Tillsammans med hennes gedigna vetenskapliga prestationer visar detta på en forskare med stort engagemang och professionellt kunnande. Ett kunnande som också tydliggörs genom hennes skicklighet att förmedla forskning och undervisning både inom och utanför akademin. Roos erfarenheter av att utveckla nya läromedel för lärarutbildningen tillsammans med hennes djupa kunnande i historiedidaktik, praktisk metodkunskap och utbildningshistorisk forskning har genom fleråriga samarbeten haft ett stort värde för flera ämnesområden och utbildningar inom fakulteten för utbildningsvetenskaper.

Anders Berndt