Acceleratorbaserad programmering

5 hp

Kurs, Avancerad nivå, 1TD054

Fäll ut informationen nedan för att läsa mer om anmälan och behörighet.

Studieort
Uppsala
Studietakt
33 %
Undervisningsform
Campus
Undervisningstid
Dag
Studieperiod
1 september 2025–2 november 2025
Undervisningsspråk
Engelska
Behörighet

120 hp. Högprestanda- och parallellberäkningar eller Högprestandaprogrammering. Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Urval

Högskolepoäng inom teknik/naturvetenskap (max 240 hp)

Avgifter

Du som inte är medborgare i ett EU-/EES-land eller Schweiz måste betala anmälnings- och studieavgift.

  • Studieavgift, första inbetalningen: 12 083 kr
  • Studieavgift, totalt: 12 083 kr

Läs mer om avgifter.

Sista anmälningsdag
15 april 2025
Anmälningskod
UU-12000

För dig som är antagen eller reserv

Registreringsperiod
25 juli 2025–7 september 2025
Institutionens information om registrering

Studieort
Uppsala
Studietakt
33 %
Undervisningsform
Campus
Undervisningstid
Dag
Studieperiod
1 september 2025–2 november 2025
Undervisningsspråk
Engelska
Behörighet

120 hp. Högprestanda- och parallellberäkningar eller Högprestandaprogrammering. Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

För dig som är antagen eller reserv

Registreringsperiod
25 juli 2025–7 september 2025
Institutionens information om registrering

Om kursen

Traditionellt har dataanalys och beräkningar utförts genom att de exekveras på datorns huvudprocessor, CPU:n. Allt eftersom datamängderna har ökat har det blivit vanligare att ta till olika typer av andra verktyg. Mest framträdande har dessa kanske varit användningen av GPU:er, som ursprungligen var avsedda för grafik, för maskininlärning (GPU står Graphics Processing Unit).

I många fall räcker det med att använda färdiga ramverk för en viss uppgift och att dessa har stöd för en accelerator, men många gånger kan man också behöva skriva accelererad kod själv. I den här kursen tittar vi på vad som skiljer olika acceleratortyper från en traditionell CPU, hur de kommunicerar med varandra och hur vi kan programmera dem och mäta prestanda - något som är extra viktigt eftersom det kan vara en stor utmaning att utnyttja ens en bråkdel av acceleratorernas teoretiska beräkningseffektivitet.

Litteraturlista saknas.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin