Behörighetskrav

1. Förkunskaper från universitet/högskola eller motsvarande

Erforderliga teoretiska förkunskaper har den som

• erhållit läkar-, psykolog- eller socionomexamen om minst 180 hp eller annan motsvarande människovårdande yrkesexamen;
• genomgått grundläggande psykoterapiutbildning, motsvarande den tidigare statliga psykoterapiutbildningens steg-1 om 45 hp, och med speciell inriktning mot beteendeterapi/ kognitiv terapi/ kognitiv beteendeterapi, eller på annat sätt har inhämtat motsvarande kunskaper

2. Förkunskaper genom yrkesverksamhet

Erforderliga praktiska förkunskaper har den som, vid ansökningstillfället, har

• varit yrkesverksam under minst två år (minst halvtid) från den tidpunkt då den grundläggande psykoterapiutbildningen enligt ovan genomgåtts i sin helhet, samt
• under dessa två år har tillämpat ett psykoterapeutiskt arbetssätt inom större delen av arbetsuppgifterna.

3. Yrkesverksamhet under utbildningen

Studenten ska under utbildningen ha deltidstjänstgöring (minst 50 %) med psykoterapeutiska arbetsuppgifter inom psykiatrisk vård eller motsvarande vilket utgör underlag för den handledda psykoterapin under utbildningen. För behörighet krävs därför att den sökande kan uppvisa intyg från arbetsgivare eller uppdragsgivare om att hon/han, vid eventuell antagning till programmet, under utbildningstiden kommer att:

• arbeta med psykoterapeutiska arbetsuppgifter i nämnda omfattning som även kan utgöra grund för handledning,
• erhålla individuell psykoterapihandledning inom ramen för praktiken i en omfattning av 20 timmar som leds av handledarutbildad legitimerad psykoterapeut med KBT-inriktning (för psykologer även specialistpsykolog), samt
• delta i teamkonferenser och dylikt under praktiken där klient-/patientärenden fortlöpande diskuteras.

Mål

Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen (1 kap. 9 § högskolelagen)

Utbildningen på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildningen på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller på grundnivå, ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för psykoterapeutexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100)

Examensordningen föreskriver att följande mål skall vara uppfyllda för erhållande av psykoterapeutexamen:

Kunskap och förståelse

För psykoterapeutexamen skall studenten

• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen,
• visa fördjupad kunskap om och förståelse för olika psykoterapiformer, olika psykiska sjukdomstillstånd samt psykiatrisk diagnostik, och
• visa kunskap och förståelse för relevanta samhälls- och familjeförhållanden som påverkar individer och grupper.

Färdighet och förmåga

För psykoterapeutexamen skall studenten

• visa förmåga att på ett fördjupat sätt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillämpning,
• visa sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar samt upprätta, genomföra och kritiskt utvärdera psykoterapeutiska behandlingsprogram inom ett av områdena individual-, grupp- eller familjeterapi,
• visa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utvecklingen av yrket och verksamheten, och
• visa förmåga att med berörda parter muntligt och skriftligt redogöra för åtgärder och behandlingsresultat samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För psykoterapeutexamen skall studenten

• visa förmåga att fortlöpande utveckla självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna,
• visa förmåga att identifiera etiska aspekter på eget forskning- och utvecklingsarbete,
• visa fördjupad förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot klienter och deras närstående,
• visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Lokalt mål för psykoterapeutprogrammet vid Uppsala universitet

• visa fördjupad kunskap om och förståelse för de kognitiva och beteendeinriktade psykoterapiformerna (kognitiva beteendeterapier),
• visa fördjupad kunskap om psykofarmakologi och eventuella interaktionseffekter med psykoterapi.

I övrigt gäller de specifika målen för respektive kurs som anges i kursplanerna.

Programmets uppläggning

Psykoterapeutprogrammet genomförs som halvtidsstudier under sex terminer. Teori- och metodundervisning ges vanligen en heldag i veckan under termin 1–5 (under vissa delar av utbildningen kan även två dagar vara schemalagda). Till det tillkommer ej lärarledda aktiviteter; exempelvis gruppövningar, färdighetsträning enligt instruktioner, studiebesök och videodemonstrationer av psykoterapier. Handledd psykoterapi ges i gruppformat (160 timmar) under terminerna 2–5 samt i individualformat under termin 6 (20 timmar). Handledningen ges på en annan veckodag än teori- och metodundervisningen. Vanligen en halvdag varje eller varannan vecka. Arbetet med uppsatsen är huvudsakligen förlagt till den sjätte och avslutande terminen men inledande planeringsarbete börjar under termin fyra.

Parallellt med halvtidsstudierna på utbildningen löper en obligatorisk arbetsplatsförlagd praktik på halvtid.

Utbildningen omfattar följande kurser

Kurs 1: Professionskurs I (7,5 hp)

Kurs 2: Klinisk bedömning (7,5 hp)

Kurs 3: Psykoterapeutiska metoder inom KBT (7,5 hp)

Kurs 4: Vetenskapsteori och forskningsmetodik (7,5 hp)

Kurs 5: Syndromspecifika tillämpningar inom KBT I (7 hp)

Kurs 6: Klinisk anpassning av KBT för olika grupper och behandlingsmiljöer (5 hp)

Kurs 7: Klinisk psykofarmakologi för psykoterapeuter (3 hp)

Kurs 8: Syndromspecifika tillämpningar inom KBT II (5 hp)

Kurs 9: Vanliga kliniska utmaningar inom KBT (7 hp)

Kurs 10: Vetenskapligt arbete/specialistarbete (15 hp)

Kurs 11: Psykoterapisystem inom KBT (5 hp)

Kurs 12: Professionskurs II (5 hp)

Kurs 13: Diagnosöverskridande modeller och metoder inom KBT (5 hp)

Kurs 14: Klinisk tillämpning (3 hp)

Individuell handledning på den arbetsplatsförlagda praktiken (20 timmar)

Undervisning

Genomgående är utbildningens pedagogik aktiv, med det menas att lärarna på de olika avsnitten utgår från att de studerande inhämtat kunskaper om stoffet inför undervisningen genom ett aktivt bearbetande av detta enligt lärarens anvisningar. Undervisningen kan därmed i stor utsträckning användas till diskussion och förtydliganden av stoffet, uppföljningar av övningar samt kliniska demonstrationer och praktisk träning av olika psykoterapeutiska färdigheter. För att åstadkomma en växelverkan mellan teori och praktik så innefattar de teoretiska avsnitten kliniska exempel och diskussioner samtidigt som metodavsnitten innefattar teoretiska aspekter.

Examen

Studerande som med godkänt resultat genomgått samtliga kurser om 90 högskolepoäng kan ansöka om psykoterapeutexamen hos examensenheten vid Uppsala universitet.

Den som avlagt psykoterapeutexamen kan ansöka om legitimation som psykoterapeut hos Socialstyrelsen.

Övriga föreskrifter

Denna utbildningsplan gäller för de som antas fr.o.m. höstterminen 2016. För tidigare antagna gäller tidigare beslutad utbildningsplan.

Betygsskala

Som betyg används uttrycken Godkänd eller Underkänd.

Begränsning av antalet examinationstillfällen

Provtillfällen

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra gånger (= totalt fem examinationstillfällen). Efter fem underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Examinator för kursen kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.

Praktiktillfällen

För kliniska moment (psykoterapi under handledning) är antalet examinationstillfällen begränsade till två, med möjlighet för kursens examinator att bevilja ett tredje om synnerliga skäl anförs i det enskilda fallet. I förekommande fall erbjuds studenten olika stödåtgärder så - i möjligaste mån - denne inte tvingas avbryta sin utbildning.

Förkunskapskrav för tillträde till ny termin

För att få fortsätta till termin 2 och påbörja kliniskt arbete under handledning krävs godkänt på alla inslag från termin 1. För att få fortsätta till följande terminer krävs godkänt på alla inslag förutom ett moment från närmast föregående termin.

Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända för tillträde till ny termin. Utbildningen följer en uttalad progression, vilket innebär att kurserna ska läsa i fastställd ordning.

Riktlinjer för att avbryta kliniska tillämpningsmoment

En students kliniska tillämpningsmoment, företrädesvis psykoterapi under handledning, kan omedelbart avbrytas om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patientens förtroende för sjukvården/Uppsala universitet riskerar att skadas. Om kliniska tillämpningar avbryts på detta sätt ska en individuell handlingsplan upprättas där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten kan återuppta dessa studier.