Ingrid Glimelius – Kliniska, epidemiologiska och tumörbiologiska studier av olika cancerformer

Vi försöker besvara kliniskt viktiga frågor inom flera cancerformer. Forskningen baseras på vårt kunnande från klinisk verksamhet och utnyttjar styrkan från de många nationella och lokala register som finns i Sverige.

Kliniska och tumörbiologiska studier vid lymfom med fokus på mantelcellslymfom

Mantelcellslymfom är en av de lymfomformer som har sämst prognos och det är mycket angeläget att hitta nya behandlingsstrategier. Men förutom en kort förväntad överlevnad finns också andra utmaningar, som en åldrad befolkning, många nya läkemedel och svårigheter att veta för vilka patientgrupper nya läkemedel ska introduceras.

Diagram som visar sämre överlevnad för äldre patienter med mantelcellslymfom

Överlevnaden vid mantelcellslymfom är fortfarande låg och den åldrande patientgrupp som drabbas av denna sjukdom är en utmaning vid behandlingen.

Internationella studier och kliniska prövningar

Genom aktivt deltagande i den nordiska mantelcellslymfomgruppen har vi fört in och utvärderat effekter av flera nya målstyrda läkemedel. Undersökningarna av mantelcellslymfompatienter rör dels kliniska prövningar: den nordiska ALTAMIRA studien, den nordisk-brittiska ENRICH studien och den nordiska Valeria studien), men även biologisk forskning om tumörmikromiljö och registerstudier.

Vi deltog även från Uppsala i den Europeiska TRIANGLE-studien som nyligen visade att tillägg av tyrosinkinashämmaren Ibrutinib till cytostatika avsevärt förbättrade överlevanden vid mantelcellslymfom. Denna förändring till att även inkludera målstyrd terapi vid mantelcellslymfom kommer förhoppningsvis att leda till en bättre och bättre överlevnad.

På senare år har många nya terapier tillkommit vid mantelcellslymfom och vid den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten (KFUE) vid Akademiska sjukhuset gör vi prövningar för att finna ut de bästa kombinationerna av dessa nya läkemedel med våra traditionella metoder.

Tumörbiologin vid mantelcellslymfom

Hittills finns bara begränsade studier av tumörmikromiljön vid mantelcellslymfom och här har vi pågående samarbete med bland annat Lund och Århus, Danmark. Vi fokuserar även på att kartlägga många aspekter av tumörbiologi vid mantelcellslymfom; både genetisk, epigenetiskt och med klassiska patologimetoder. Vi har via U-CAN-databasen också en pågående insamling av tumörmaterial där vi har påbörjat analyser för att finna bland annat markörer för att påvisa väldigt tidig upptäckt av återfall av lymfom med mätning av så kallad minimal residual disease (MRD).

Andra undergrupper av lymfom

Vår forskning rör också patienter som drabbas av andra undergrupper av lymfom, så som Hodgkins lymfom, Diffust Storcelligt B-Cellslymfom och mer ovanliga undergrupper. Vi samarbetar också med lymfomgruppen i Uppsala som leds av Gunilla Enblad.

Tumörmikromiljön vid Hodgkins lymfom, med tumörceller och omgivande inflammatoriska celler. Foto: Peter Hollander

Lymfom, äggstockscancer och testikelcancer

Vår noggranna kartläggning av patienter har gjort att forskningen rönt stort intresse nationellt och internationellt. Vi har kunnat utvärdera effekter och bieffekter av onkologiska behandlingar på riktigt lång sikt, t.ex. cellgiftsbehandling hos barn och strålbehandling för unga vuxna, vilket har varit framgångsrikt. Våra studier av överlevarskap hos cancerpatienter (framförallt hos Hodgkins lymfompatienter) har gett resultat som är applicerbara för hela populationer av patienter, alltså även för patienter som aldrig inkluderas i kliniska prövningar.

Utöver lymfom studerar vi även andra solida cancersjukdomar, framför allt äggstockscancer och livmoderhalscancer. Vi har också pågående studier inom testikelcancer som är starkt förankrade inom SWENOTECA (Sweden Norway Testicular Cancer) group.

Barnafödande och cancer

Våra studier av barnafödande för patienter som tidigare haft Hodgkins lymfom har rönt mycket stort intresse internationellt. Vi har här i samarbete med Caroline Weibull och Enheten för klinisk epidemiologi i Stockholm dels visat att det för en kvinna som tidigare haft Hodgkins lymfom inte innebär någon ökad risk för återfall om hon skulle önska att bli gravid efter genomgången behandling. Vi har också visat att med moderna intensiva cytostatika lyckas majoriteten av de kvinnliga canceröverlevarna bli gravida och få barn.

Vi har en mycket aktiv forskning rörande olika aspekter av barnafödande och risken för flera olika cancersjukdomar. Vi samarbetar här med flera forskare från Norden och även USA inom den nordiska gruppen för perinatala riskfaktorer och cancer. Forskning rörande graviditet och cancer är ett viktigt fält i och med att det idag är vanligt att kvinnor senarelägger barnafödandet och att det därför ibland sammanfaller med insjuknandet i cancer och även kan påverka cancerrisken.

Läs mer om vår forskning (på engelska)

Tre bilder, en med diagram och texten epidemiologi/statistik, en med ett stetoskop och medicin burkar med texten cancervård–onkologi, och en med en mikroskopibild på celler med texten tumörbiologi/translationella studier

Gruppens forskning vilar på tre ben: epidemiologi och statistik, tumörbiologi och translationella studier samt cancervård och onkologi, som är ömsesidigt beroende av varandra.