Ingrid Glimelius – Kliniska, epidemiologiska och tumörbiologiska studier av olika cancerformer

Vår forskning baseras på kunnande från klinisk verksamhet, där vi identifierar relevanta frågeställningar och utnyttjar styrkan från flera olika metoder, de många nationella och lokala register som finns i Sverige, möjligheten att starta kliniska prövningar och translationella biologiska studier.

Tre bilder, en med diagram och texten epidemiologi/statistik, en med ett stetoskop och medicinburkar med texten cancervård–onkologi, och en med en mikroskopibild på celler med texten tumörbiologi/translationella studier

Gruppens forskning vilar på tre ben: epidemiologi och statistik, tumörbiologi och translationella studier samt cancervård och onkologi, som är ömsesidigt beroende av varandra.

Vi studerar och försöker förbättra för patienter som drabbas av:

Maligna lymfom
Gynekologiska tumörer
Testikelcancer

Lymfom, äggstockscancer och testikelcancer

Vår noggranna kartläggning av patienter har gjort att forskningen rönt stort intresse nationellt och internationellt. Vi har kunnat utvärdera effekter och bieffekter av onkologiska behandlingar på riktigt lång sikt, t.ex. cellgiftsbehandling hos barn och strålbehandling för unga vuxna, vilket har varit framgångsrikt.

Våra studier av överlevarskap hos cancerpatienter (framförallt hos Hodgkins lymfompatienter och testikelcancerpatienter) har gett resultat som är applicerbara för hela populationer av patienter, alltså även för patienter som aldrig inkluderas i kliniska prövningar.

Vår forskning rör patienter som drabbas av olika undergrupper av lymfom, så som mantelcellslymfom, Hodgkins lymfom, Diffust Storcelligt B-Cellslymfom och mer ovanliga undergrupper. Vi samarbetar också med lymfomgruppen i Uppsala som leds av Gunilla Enblad samt med lymfomgruppen vid Karolinska Insitutet som leds av Karin E Smedby.

Utöver lymfom studerar vi även andra solida cancersjukdomar, framför allt äggstockscancer och livmoderhalscancer. Vi har också pågående studier inom testikelcancer som är starkt förankrade inom SWENOTECA (Sweden Norway Testicular Cancer) group.

Kliniska och tumörbiologiska studier vid lymfom med fokus på mantelcellslymfom

Mantelcellslymfom är en av de lymfomformer som har sämst prognos och det är mycket angeläget att hitta nya behandlingsstrategier. Men förutom en kort förväntad överlevnad finns också andra utmaningar, som en åldrad befolkning, många nya läkemedel och svårigheter att veta för vilka patientgrupper nya läkemedel ska introduceras.

Diagram som visar sämre överlevnad för äldre patienter med mantelcellslymfom

Överlevnaden vid mantelcellslymfom är fortfarande låg och den åldrande patientgrupp som drabbas av denna sjukdom är en utmaning vid behandlingen.

Risk för sekundär cancer

I forskargruppen driver vi även SCUBA-studien (Early detection of second primary malignancies in cancer survivors in the U-CAN biobank). Det är ett samarbete med flera forskare och kliniker som samlar prover till U-CAN-biobanken.

SCUBA-studien syftar till att specifikt studera risken för en ny sekundär (andra) cancer efter att man drabbats av en första cancersjukdom. Vi strävar efter att kartlägga riskerna, identifiera nya biomarkörer för sekundär cancer och på sikt minska risken för att detta händer. Vi vill lära oss om vissa cancerterapier ska undvikas till vissa människor för att minska riskerna för allvarliga biverkningar.

Internationella studier och kliniska prövningar

Genom aktivt deltagande i den nordiska mantelcellslymfomgruppen har vi fört in och utvärderat effekter av flera nya målstyrda läkemedel. Undersökningarna av mantelcellslymfompatienter rör dels akademiska kliniska prövningar: den nordiska ALTAMIRA studien, den nordisk-brittiska ENRICH studien, den nordiska Valeria studien, den Europeiska PLATO studien, men även biologisk forskning om tumörmikromiljö och registerstudier.

Vi deltog från Uppsala i den Europeiska TRIANGLE-studien som nyligen visade att tillägg av tyrosinkinashämmaren Ibrutinib till cytostatika avsevärt förbättrade överlevanden vid mantelcellslymfom. Denna förändring till att även inkludera målstyrd terapi vid mantelcellslymfom har redan lett till en bättre överlevnad.

Alla patienter som inkluderas i kliniska studier lämnar även blod och tumörprover till U-CAN biobanken vilket möjliggör translationella studier och upptäckter av nya biomarkörer.

Nya behandlingar

På senare år har många nya terapier tillkommit vid mantelcellslymfom, så som bispecifika antikroppar, chimeric antigen receptor T-cells riktad behandling (CAR-T) och antikropp-cytostatikakonjugat. Vid den kliniska forsknings- och utvecklingsenheten (KFUE) på Akademiska sjukhuset gör vi prövningar för att finna de bästa kombinationerna av dessa nya läkemedel kombinerat med våra traditionella behandlingsmetoder.

Vi erbjuder idag patienter med mantelcellslymfom tillgång till bispecifika antikroppar (glofitamab) och avancerade CAR-T cellsterapier (Tecartus) samt moderna CAR-T celler i CARMA-studien. Dessa immunologiska behandlingar ger möjlighet till långtidsöverlevnad för många patienter som drabbats av denna svårbehandlade sjukdom.

Tumörbiologin vid mantelcellslymfom

Hittills finns bara begränsade studier av tumörmikromiljön vid mantelcellslymfom och här har vi pågående samarbete med klinisk genetik i Uppsala men även med forskare i Lund och Danmark. Vi fokuserar även på att kartlägga många aspekter av tumörbiologi vid mantelcellslymfom, både genetisk, epigenetiskt och med klassiska patologimetoder.

Vi har via U-CAN-databasen också en pågående insamling av tumörmaterial där vi har påbörjat analyser för att finna bland annat markörer för att påvisa väldigt tidig upptäckt av återfall av lymfom med mätning av så kallad measurable residual disease (MRD). Här testar vi idag superRCA som är ett sätt att mäta otroligt små kvarvarande mängder av lymfom i blodprover – vilket vi använder för att styra behandlingen för våra patienter.

Sena biverkningar efter cancer

Framtida barnafödande

Våra studier av barnafödande för patienter som tidigare haft Hodgkins lymfom har rönt mycket stort intresse internationellt. Vi har här i samarbete med Caroline Dietrich och Enheten för klinisk epidemiologi i Stockholm dels visat att det för en kvinna som tidigare haft Hodgkins lymfom inte innebär någon ökad risk för återfall om hon skulle önska att bli gravid efter genomgången behandling. Vi har också visat att med moderna intensiva cytostatika lyckas majoriteten av de kvinnliga canceröverlevarna bli gravida och få barn.

Vi har en mycket aktiv forskning rörande olika aspekter av barnafödande och risken för flera olika cancersjukdomar. Vi samarbetar här med forskare från Norden och även USA inom den nordiska gruppen för perinatala riskfaktorer och cancer. Forskning rörande graviditet och cancer är ett viktigt fält i och med att det idag är vanligt att kvinnor senarelägger barnafödandet och att det därför ibland sammanfaller med insjuknandet i cancer och även kan påverka cancerrisken.

Uppföljning av unga vuxna

Ett nytt forskningsområde vi arbetar inom är uppföljning efter cancer hos både barn och unga vuxna. Att drabbas av cancer som ung vuxen kan leda till både psykiska och kroppsliga sen-komplikationer. Vi har tillsammans med Hanna Mogensen startat en pilotstudie för uppföljning av 18–30 åringar. Syftet är att hjälpa patienter med allt från återgång till jobb eller studier efter cancerbehandling, rehabilitering, relationer och kroppsliga seneffekter. Vi följer sedan upp interventionerna med både enkät och registerstudier.

Läs mer om våra forskningsprojekt (på engelska)