Devisen "Tänka fritt är stort men tänka rätt är större"

Citatet "Tänka fritt är stort men tänka rätt är större" ovanför entrén till universitetsaulan

I gyllene bokstäver över ingången till aulan i Universitetshuset i Uppsala står det: "Tänka fritt är stort men tänka rätt är större". Orden är ett citat av Thomas Thorild som studerade i Uppsala på 1700-talet. Han var en provocerande och kontroversiell tänkare som väckte debatt i sin samtid.

Diskussioner om denna tolkning av Thomas Thorilds resonemang dyker fortfarande upp med jämna mellanrum. Att Uppsala universitetet, vid slutet av 1800-talet under dåvarande rektor Carl Yngve Sahlin, bestämde att orden skulle stå ovanför aulans entré har många kritiserat eftersom de uppfattar texten som hämmande.

Citatet nedan kommer från skriften ”Rätt, eller alla samhällens eviga lag” från 1794. Av sammanhanget går det lättare att följa Thomas Torilds tankegång:

”Såsom sannt vett, sann ära, sann lycksalighet icke hafva ett större hinder än af falskt vett, falsk ära, falsk lycksalighet: så har ock den sanna friheten ingen större fiende i verlden än den falska. Af hvilken falska frihet menniskor först förvillas till en galen förtjusning; och sedan, när de finna sig bedragna, till en galen förtviflan, som störtar i träldom. Deraf ses, att det aldra största för allmän sällhet är: frågan om det rätta.

[...]

Den sanna frihet, som Gud stiftat för alla väsenden, är den, att följa sin (sanna) natur; och att, då menniskans natur är att söka sällhet, hvilken endast genom det goda kan vinnas, så är ock menniskans naturliga och äkta frihet just rättigheten att få göra allt det goda, som hon kan; hvaraf följer, att hvars och ens dygd är måttet för hans frihet. Ty en rättighet, att äfven få göra allt det onda man kunde, skulle vara en rätt till att göra orätt; hvilket icke kan tänkas.”

Thomas Thorilds doktorsavhandling

Thomas Thorild skrevs in vid Göteborgs nation 1787 för att ta en doktorsgrad i juridik. Knappt ett år senare på påskaftonens förmiddag 1788 gick en uppseendeväckande disputation av stapeln, när Thorild i Gustav III:s närvaro försvarade sin avhandling. Auditoriet i Gustavianum rymde 400 personer och var fullsatt, och Thorild motsvarade alla förväntningar. Han bemötte kritiken från sammanlagt fjorton opponenter: de två ordinarie, tre som kungen utsett ur sitt följe och ytterligare nio extraopponenter. Ingen av dem lyckades sätta Thorild på det hala. Kvickt, fräckt och ironiskt gav han svar på tal och den roade kungen besökte på eftermiddagen Thorilds studentrum för att visa honom sin gunst.

Avhandlingen var enligt Thorild själv ”ihoprafsad” på några timmar. Den handlade om Montesquieus Lagarnas anda, en statsvetenskaplig skrift som kommit ut 40 år tidigare och nästan genast blev ett av tidens mest betydande politiska arbeten. Montesquieu menade att regeringssätt och lagar måste vara anpassade efter varje lands klimat, och att det finns tre slags regeringssätt som alla kan vara lämpliga: republik, monarki och despoti. Thorild var emellertid starkt kritisk till fransmannens slutsatser. Han menade att endast ett regeringssätt kunde vara det riktiga och att klimatet visserligen är en viktig faktor men inte kan bestämma hur ett land ska styras. För Montesquieu var frihet dessutom detsamma som att lyda lagarna, medan Thorild menade att lagar kunde vara tyranniska och att friheten skulle vara överordnad laglydigheten.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin