Behörighetskrav

U-landskunskap B/Utvecklingsstudier B eller motsvarande kunskap.

Mål

Efter genomgången C-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande:

• ha ytterligare förtrogenhet med samhällsvetenskapliga metoder
• ha en fördjupad insikt i en specialiserad del av utvecklingsproblematiken
• kunna självständigt formulera ett undersökningsbart utvecklingsproblem utifrån tidigare forskning samt med en eller flera samhällsvetenskapliga metoder i en egen undersökning besvara den ställda frågan samt självständigt och kritiskt diskutera undersökningens resultat

Innehåll

Kursen består av tre moment:

1. Metod, 7,5 p

2. Tragedy of the Commons:

Climate, Water, and the Politics of Natural Resource Management 7,5 hp

Delkurs 2 är en alternativ kurs; dvs. studenten kan välja annan relevant C-kurs vid institutionen eller vid annan institution. Helst bör alternativkursen väljas av studenten så att den kan användas sen vid uppsatsskrivandet. Kontakta kursföreståndare Hans Blomkvist.

3. Egen undersökning (uppsatsarbete)15 hp

1. Methods, 7,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär

- ha god kunskap om skillnaden mellan beskrivande och förklarande frågeställningar

- ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter

- ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband

- ha god förmåga att tolka resultat från enklare kvalitativa och kvantitativa analyser

- ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator

- ha grundläggande kunskap om statistisk inferens

Innehåll

Kursen är inriktad på ett studium av olika statsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge de studerande insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen.

Undervisning

Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala moment samt ger därtill en introduktion till statistisk bearbetning med hjälp av dator. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får den studerande i en mindre grupp möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Inför varje övningstillfälle löses ett antal övningsuppgifter. Varje studerande formulerar därvid sina svar individuellt och i skriftlig form. Lösningarna diskuteras utförligt på det efterföljande seminariet under ledning av en seminarielärare.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd), alternativt ECTS-betygsskala.

För godkänt betyg krävs att den studerande:

- deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter

- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen

Kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- visa god metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen

- visa sådan färdighet i metodkunskaper som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar

- visa grundläggande insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används

2. Tragedy of the Commons: Climate, Water, and the Politics of Natural Resource Management

Mål

Efter genomgången kurs förväntas de studerande:

- ha en fördjupad kännedom om och förståelse för 'collective action dilemmat' i samhällsvetenskaplig forskning

- vara bekanta med två avgörande globala naturresursproblem: klimatförändringen och vattentillgången

- kunna analysera praktiska problem – fallstudier – inom någon av de två områdena med hjälp av teoretisk litteratur samt presentera det i kortare seminarieuppsatser

Kursinnehåll

Kursen har två syften. Det första är att fördjupa studenternas kännedom om och förståelse för 'collective action dilemmat' i samhällsvetenskaplig forskning. Det andra syftet är att bekanta studenterna med två avgörande globala naturresursproblem: klimatförändringen och vattnet. I anslutning till dessa två syften analyseras också möjliga politiska lösningar till resursförvaltningen av klimat och vatten (och naturresurser mer allmänt). Dvs lösningar på internationell, regional och lokal nivå. Internationella regimer så som Kyotoprotokollet fokuseras. Klimatpolitiken inom Europeiska Unionen diskuteras på den regionala nivån. Till sist analyseras hur vatten och klimat påverkas på den lokala nivån i utvecklingsländer. Det sistnämnda inkluderar mötet mellan statlig politik och normer i lokalsamhället. Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha en fördjupad förståelse för sambanden mellan begränsade naturresurser och politik. Syftet är att studenterna får vetenskapliga kunskaper om de gränser vatten och klimat sätter och att koppla samman denna kunskap med möjligheter och svagheter i olika politiska system. Avsikten är också att ge en god grund för de studenter som vill skriva sin C-uppsats i utvecklingsstudier eller statskunskapå inom detta område.

Kursen består av fyra delar: Det principiella problemet formuleras, Internationella regimer och klimatförändring, Klimatpolitik I en regional organisation: EU och klimatpolitik, Att ta hand om den lokala allmänningen: Vatten och klimat i utvecklingsländer.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Studenterna examineras genom (aktivt deltagande i) seminarier, skrivna seminarieuppgifter samt en skriftlig avslutande tentamen. Betygen är Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

3. Egen undersökning (uppsatsarbete)

Mål

Efter genomgången kurs förväntas de studerande:

- kunna utföra en egen undersökning om utveckling och/eller den utvecklingsteoretiska diskussionen baserad på de empiriska, metodiska och teoretiska kunskaper som inhämtats under de föregående 75 p i Utvecklingsstudier

Undervisning

Undervisningen sker i form av handledning, individuellt eller i grupp samt genom aktivt deltagande i (minst sju) uppsatsseminarier.

Examination

Uppsatsen examineras av två lärare i samband med ett uppsatsseminarium. Betyget på detta moment bygger på en sammanvägd bedömning av uppsats, muntlig presentation och försvar av uppsats, kommentarer (opposition) samt deltagandet i de andra seminarierna. Kriterierna för uppsatsbedömning samt hur sammanvägningen sker framgår av den kurspresentation som delas ut i samband med terminsstarten. Betygen är Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Examination sker genom skriftlig tentamen, inlämningsuppgifter och aktivt seminariedeltagande. För godkännande på moment 3 fordras godkänt uppsatsarbete, opposition, samt aktivt deltagande i (minst fem) uppsatsseminarier. För betyget VG på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 15 poäng av kursens 30 poäng.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Studenterna förväntas efter genomgången kurs ha fördjupat sina kunskaper i utvecklingsstudier. Här erhålls överblick och förtrogenhet med den aktuella vetenskapliga debatten. Studenternas förmåga att självständigt analysera, utvärdera och kritiskt granska forskning och att formulera egna forskningsfrågor fördjupas liksom förmåga att muntligt och skriftligt kritiskt diskutera och redogöra för information samt förmåga att självständigt söka vetenskapligt relevant material och information. Ytterligare träning sker i att kunna presentera sina argument muntligt såväl som skriftligt på ett klart och systematiskt sätt.

Metodmedvetenhet och metodkunskap fördjupas och de färdigheter i metoder som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar utvecklas. En grundläggande insikt erhålls om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Inom ramen för arbetet med det självständiga arbetet fördjupas förmågan att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, samt att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera slutsatser och argument som ligger till grund för dessa. Här utvecklas särskilt de färdigheter som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbetet eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.