Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 160 poäng/Dietistprogrammet 180 hp. Kursen kan utgöra valfri kurs inom Kostekonomprogrammet 160 poäng, Kostvetarprogrammet 180 hp, samt är fristående kurs och utgör tredje kurs (C-nivå) inom ämnesområdet hushållsvetenskap med inriktning kostvetenskap. Kursen ges på heltid.

Kursplanen är fastställd 2007-12-05 av styrelsen för Institutionen för hushållsvetenskap enligt delegationsbeslut från Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden.

Behörighetskrav

För att antas till kursen krävs Kostvetenskap A, 20 p/30 hp, Kostvetenskap B 20 p/30 hp, där minst 15 p/22,5 hp erhållit lägst betyget godkänd eller motsvarande kunskaper på högskolenivå.

Mål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

- redogöra för centrala begrepp inom kostsociologin

- förstå och redogöra för hur matvanor samt förhållningssätt till kropp och hälsa påverkas av kultur, etnicitet, religion, klass, genus

- förstå och redogöra för hur matvanor påverkas av samhällsutvecklingen och socialisation i relation till nära sociala relationer

- redogöra för innebörden av den offentliga måltiden

- belysa och diskutera matvanor inom olika kulturer

Innehåll

Kursen behandlar hur vetenskapliga teorier och perspektiv inom human- och samhällsvetenskaperna kan beskriva och förklara människors mat och matvanor. För att förstå hur samhällsutvecklingen påverkar livsmedelskonsumtion och matvanor diskuteras utifrån ett historiskt perspektiv livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion från jägarsamhället till konsumtionssamhällets era.

Under kursen behandlas specifikt sociala och kulturella faktorers inverkan på människors mat och måltidsvanor och värderingar om mat och hälsa. I kursen ingår också hur livsmedelskonsumtion och matvanor förändras under livscykeln och i relation till hushållsstrukturer. Den offentliga måltidens struktur, organisation och utförande belyses även. Matvanor och måltidsvanor inom olika kulturer i olika världsdelar kommer att exemplifieras och diskuteras främst i förhållande till migration.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturseminarium och övningsuppgifter.

Examination

Examination sker genom skriftliga och muntliga individuella prov, seminarier och redovisningar. Examination förekommer även inom ramen för undervisningen. För varje prov anordnas två examinationstillfällen. Efter varje termin finns ett ytterligare examinationstillfälle. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. Som betygsgrader används Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.

För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden.

Övriga föreskrifter

Vid kursstart skall betygssättande lärare efter samråd med studerande fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.