Utvecklingsstudier C
Kursplan, Grundnivå, 2SK041
- Kod
- 2SK041
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Utvecklingsstudier G2E
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 1 juni 2022
- Ansvarig institution
- Statsvetenskapliga institutionen
Behörighetskrav
Utvecklingsstudier B eller motsvarande
Mål
Efter genomgången C-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande:
- ha ytterligare förtrogenhet med samhällsvetenskapliga metoder
- ha en fördjupad insikt i en specialiserad del av utvecklingsproblematiken
- kunna självständigt formulera ett undersökningsbart utvecklingsproblem utifrån tidigare forskning samt med en eller flera samhällsvetenskapliga metoder i en egen undersökning besvara den ställda frågan samt självständigt och kritiskt diskutera undersökningens resultat.
Innehåll
Kursen består av tre moment:
Det första delmomentet består av en metodkurs som är inriktad på olika forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas särskild uppmärksamhet.
Det andra delmomentet innebär ett val mellan ett antal alternativa delkurser, där några går under höstterminen och de andra under vårterminen.
Det tredje och avslutande momentet består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som du själv valt och utformat i samråd med en handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet skriftligt i form av en uppsats.
1. Metod 7,5 hp
Mål
Efter genomgången kurs förväntas studenten:
- självständigt kunna formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar.
- ha god kunskap om både beskrivande och förklarande studier.
- på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.
- ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter.
- ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband.
- ha god förmåga att tolka resultat från både kvalitativa och kvantitativa analyser.
- ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator.
- ha grundläggande kunskap om statistisk inferens.
- ha grundläggande kunskap om experimentell design.
Innehåll
Kursen är inriktad på olika samhällsvetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge studenterna insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom statsvetenskapen utgör ett annat viktigt inslag i kursen.
Undervisning
Undervisningen på kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna behandlar kursens centrala delar. Seminarierna är kursens viktigaste moment. Här får studenterna möjlighet att öva upp sina färdigheter avseende forskningsprocessens olika led. Seminarierna bygger på övningsuppgifter som studenterna förbereder svar på inför varje seminarium. Svaren på uppgifterna författas i grupp och lämnas in i samband med seminariet. Lösningarna diskuteras utförligt på seminariet under ledning av en seminarielärare. Till det sista seminariet arbetar studenterna med en egen kvantitativ analysuppgift som både redovisas skriftligt och presenteras muntligt på seminariet.
Examination
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studenter men erbjuder även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. På tentamen ska studenterna visa att de har förmåga att ta till sig, tolka och kritiskt granska samhällsvetenskaplig forskning ur ett metodologiskt perspektiv. Som betyg används VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U (Underkänd).
För godkänt betyg krävs att studenten:
- deltagit i obligatoriska seminarier samt redovisat allvarligt menade försök att lösa samtliga övningsuppgifter.
- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen.
2. Genus och politik i jämförande perspektiv 7,5 hp
Kursen ges under höstterminen i mån av resurser
Innehåll
Kursen syftar till att ge studenterna grundläggande verktyg för analys av frågor om genus och politik både teoretiskt och empiriskt utifrån ett historiskt och globalt jämförande perspektiv med viss tonvikt på Sverige. Studenterna ges en introduktion till centrala genusteoretiska teorier och begrepp kopplade till medborgarskap, politisk representation och politisk ekonomi, med fokus på makt och inflytande på såväl samhällelig som individuell nivå. I de empiriska delarna av kursen får studenterna konkreta exempel på hur dessa begrepp och teorier kan användas för att analysera politik ur ett genusperspektiv. Vi undersöker exempelvis kvinnorepresentationens historiska utveckling och betydelse för den demokratiska utvecklingen och för politiken, samt globala trender i arbetsmarknadsdeltagande och förutsättningar för försörjning och omsorgsarbete. Vidare diskuteras olika politiska instrument (familjepolitik, kvotering m.m.) för att uppnå jämställdhet.
Mål
Studenterna ska efter genomgången kurs:
- Kunna redogöra för och kritiskt diskutera de centrala begrepp och teorier om genus, representation och makt som introduceras på kursen
- Kunna beskriva och kritiskt diskutera empirisk genusforskning om politiska aktörer, politiska processer och jämställdhetspolitiska frågor i olika delar av världen
- Självständigt kunna identifiera en för kursens innehåll relevant frågeställning, samt diskutera den utifrån ett genusperspektiv i en kortare kurspromemoria
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarier och inlämning av förberedande seminarieuppgifter är obligatoriska. Studenterna förväntas läsa kurslitteraturen på egen hand, vilket bör ske innan föreläsningarna på respektive tema och säkerligen innan respektive seminarium. Studietiden beräknas till runt 40 timmar per vecka. Undervisningsspråk är engelska.
Examination
Examinationen sker löpande under kursen genom seminarierna som är obligatoriska, inklusive skriftliga och muntliga uppgifter samt aktivt deltagande i diskussionen. I slutet av kursen skriver studenterna en avslutande kurspromemoria som ventileras genom seminariediskussion och examineras av läraren. Kurspromemorian ska behandla teman som tagits upp under kursen. Betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd tillämpas på kursen.
För att bli godkänd på kursen krävs följande:
- Att studenten uppfyller kursmålen
- Att studenten har deltagit i och blivit godkänd på de obligatoriska kursmomenten
- Att kurspromemorian är inlämnad på utsatt tid och godkänd
2. Genus och utveckling: historiska genealogier/samtida konvergenser 7.5 p
Kursen ges under vårterminen i mån av resurser
Kursens centrala mål är att skapa förståelse för hur specifika historiska händelser har format debatter om utveckling i koloniala och postkoloniala sammanhang. Ett unikt bidrag som kursen ger är att relatera historiska processer till samtida utvecklingsutmaningar kring könade globala ojämlikheter, hur dessa processer samexisterar i nutida samhällen samt hur strukturella processer påverkar människors vardagsliv. Kursen bygger på olika typer av litteratur som inte är begränsade till typisk akademisk litteratur. Vi kommer exempelvis att, jämte den obligatoriska läsningen, studera nyhetsmedia, dokumentärer, filmer, policyrapporter, biografiska framställningar och historiska texter.
Mål
- Efter genomgången kurs förväntas de studerande: Kunna förstå hur samtida utvecklingspolitik har formats av historiska processer i form av imperialism, kolonialism och orientalism
- Kunna uppvisa kritisk förståelse av dominerande (post)koloniala paradigm och hur dessa formar globala förståelser
- Kunna uppvisa en avancerad förståelse av centrala teoretiska idéer genom av fördjupning i feministiska postkoloniala debatter om maktens koloniala karaktär
- Uppvisa förmåga att använda begreppslig kunskap för att omtolka empiriska fallstudier i historiska och samtida utvecklingssammanhang
- Ha grepp om centrala (post)koloniala och avkoloniserande feministiska debatter. De senare är kopplade till en epistemisk, politisk och kulturell rörelse för frigörelse som uppmärksammar att modernitetens landvinningar inte kan åtskiljas från rasism, hetero-patriarkat, ekonomisk exploatering och diskriminering av icke-europeiska kunskapssystem.
- Uppvisa kunskap om strukturella och symboliska former av våld
- Förstå genusaspekter av våld i samband med utvecklingsprocesser
- Uppvisa avancerad kunskap om hur utvecklingsprocesser såväl lindrar lidande som skapar fattigdom
Innehåll
Kursen är upplagd på följande vis. Vi kommer att analysera en utvecklingsfråga historiskt, begreppsligt och teoretiskt, och därefter förstå dess (post)koloniala kontinuitet genom en empirisk fallstudie. Vi kommer att analysera historisk kontinuitet och konvergenser med samtida händelser, såsom "kriget mot terrorismen", cykler av fattigdom och utarmning samt väpnad konflikt. Kursen är primärt inriktad på det globala syd och bygger på empiriska exempel från Afrika, Mellanöstern, Syd- och Sydostasien och Latinamerika. Kursen täcker följande teman: orientalism, eroticism och kontroll av "infödingen"; orientalism, feminism och "kriget mot terrorismen"; strukturanpassningsprogram, gränsindustrier och systematiskt dödande av kvinnor; befolkningsfrågor, eugenik och nyliberalism; transnationellt surrogatmoderskap, det globala syd och reproduktionspolitik; genus, konflikt och migrationsfrågor; samt migranter, gästfrihet och fientlighet.
Undervisning
Kursen består av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Undervisningen ges på engelska.
Examination
Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.
Kurslitteratur
Kurslitteraturen består av en större mängd akademiska artiklar, samt ytterligare material bestående av nyhetsmedia, dokumentärer, filmer, policyrapporter, biografiska framställningar och historiska texter.
2. Internationell politik 7,5 hp
Kursen ges på höst- och vårterminen i mån av resurser
Course content
This course provides students with a deeper introduction to the conceptual and theoretical tools used in the study of international politics. The course also examines a number of enduring and contemporary topics in international relations, such as international cooperation, security issues, nuclear proliferation, arms control, environmental politics, foreign policy analysis, warning-response problems and humanitarian intervention. The course concludes with a role-playing game where students have the opportunity to apply the concepts they have learned by engaging in simulated international negotiations.
Goals
The overarching goal of this course is to impart how the fundamental concepts, theoretical approaches, and methods from International Relations and social science can be applied to make sense of and study world politics and global affairs. The course also aims to help students develop a set of general skills - the ability to think critically, analyse information, and express themselves orally and in writing - that will serve them well in their future educational and professional endeavours. Upon completion of this course students should be able to able to deploy key theoretical concepts from the main schools of thought in the field to analyse global issues and assess and evaluate various policy prescriptions designed to address transnational problems.
This class serves as the intermediate level course within the sub-discipline of International Politics. The completion of this course with a passing grade should serve as useful preparation for the MA course in International Politics course. The intent is also to provide a good foundation for students who want to pursue this topic in a C level essay.
Instruction
The instruction of this course is comprised of a combination of lectures and seminars. The course also includes a simulation (role-playing) exercise.
The literature includes books, articles and working material.
The language of instruction for this course is English.
Examination
- Mandatory attendance and active participation in the seminars and simulation exercise.
- Written assignments.
- Written Test (Final examination).
Examination is based upon participation in compulsory elements of the course and a written exam. The following grades will be applied: passed with distinction (VG), passed (G) and failed (U).
In order to pass the following is required:
(1) The completion of compulsory elements of the course (seminars, simulation, written assignments);
(2) A passing grade on the written exam.
To pass the course with distinction the student is required to participate in compulsory elements of the course as well as receiving a grade of 'passed with distinction' on the written exam.
2. Jämförande politik 7,5 hp
Kursen ges under vårterminen i mån av resurser
Mål
Kursen syftar till att ge en god förståelse för forskning inom fältet jämförande politik. Den ska ge god kunskap om viktiga bidrag inom forskningen och om forskningsstrategier som främjar beskrivningar och förklaringar av politiska och etniska konflikter, socialisering, tolerans, demokratisering och utveckling över stora geografiska områden i så väl utvecklade länder som utvecklingsländer. Valen av litteratur och fall syftar till att ge exempel på olika upplägg för forskningsprojekt som bör vara användbara för studenter som förbereder sina C- och masteruppsatser. Kort sagt, efter kursen bör studenterna:
ha en god uppfattning om vad jämförande politik är
förstå när och varför olika grupper hamnar i konflikt, hur grupper mobiliserar och varför de ibland lyckas etablera fredlig samlevnad och till och med bygga demokratiska system
vara mer bekant med diskurser inom jämförande politik
vara bättre förberedda på att skriva uppsats
Innehåll
Jämförande politik är ett märkligt namn på ett forskningsfält. Det är märkligt därför att det vi hittar under rubriken jämförande politik ("comparative politics") - och synonymer på andra språk - ofta inte är (explicit) jämförande. För det mest är det helt enkelt "politik i något land" eller "politik i några länder". Den vanliga distinktionen mellan jämförande och internationell politik är att det förra handlar om politik i andra länder medan det senare handlar om politik mellan länder; detta blir möjligen lättare att komma ihåg om vi betänker att en vanlig beteckning för det senare är internationella relationer.
Om jämförande politik är politik i andra länder, så är det givetvis väldigt mycket. Därför måste vi avgränsa vad vi studerar. En möjlighet är att dela in världens alla politiska system i ett antal distinkta kategorier och lära oss om dessa kategorier och dess olika fall. Detta har ett antal författare försökt göra. En annan möjlighet är att studera ett antal av världens olika konstitutionella system. Den här kursen bygger på en annan logik. Vi fokuserar på ett antal centrala forskningsproblem i jämförande politik.
De allmänna problemen handlar om demokrati, konflikter, tolerans, institutioner (regler), rättvisa och utveckling. Dels är dessa problem centrala för statsvetenskaplig forskning. Dels är dessa problem viktiga för många människor i många länder; två viktiga kriterier för forskning och undervisning i samhällsvetenskap. Kursen har delats upp på fyra huvudteman:
- Demokratins utmaningar
- Etniska konflikter, tolerans, populism, pluralism och demokrati
- Politisk aktivism
- Klassiker i jämförande politik
Valet av teman och litteratur är ett medvetet försök att brygga den olyckliga åtskillnaden mellan studier i väst och "the rest". Idén är att vi kan lära oss mer om industrialiserade länder, tidigare socialistiska länder och så kallade låg- och medelinkomstländer inte genom att separera dem utan genom att studera dem tillsammans.
Förutom böckerna som ska läsas kommer kursen också att använda ett antal akademiska artiklar. Ett syfte med artiklarna är att ge studenterna en uppfattning om pågående debatter inom internationell forskning. Samtliga artiklar är fritt tillgängliga via Uppsala universitets bibliotek.
Studenterna uppmanas att aktivt delta i seminariernas diskussioner. Vi har lyckats med målet för kursen om studenterna upplever sig ha en bättre (eller mycket bättre) förståelse för substantiella empiriska eller politiska problem i världen idag och känner sig bekant med några pågående debatter i internationell forskning i allmänhet och jämförande forskning i synnerhet.
Undervisning
Undervisningen på kursen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningsspråket är engelska. Den skriftliga uppgiften (recension av en klassiker) bör skrivas på engelska (så att alla kan läsa och diskutera texten på seminariet). Den skriftliga tentan skrivs på antingen engelska eller svenska. Studenterna får använda ordbok vid tentamenstillfället.
Närvaro är obligatorisk för alla seminarier. Om studenterna misslyckas med att närvara på ett seminarium ska de göra en extra skriftlig uppgift. Ytterligare instruktioner för seminarierna kan komma att ges av föreläsarna.
Examination
Kurskraven är:
- Författandet och presentation av en läsrapport (Classics)
- Närvaro och aktivt deltagande vid seminarierna.
- Skriftlig tenta
Betyget
Examinationen består i aktivt deltagande i seminarierna, författandet av en bokrapport, samt tentamen. Betygsskalan är U-G-VG
2. Environmental Politics and Its Challenges 7,5 hp
Kursen ges under vårterminen i mån av resurser
Innehåll
Kursen består av tre delar:
(1) Samarbetsproblem och miljöpolitiska utmaningar i såväl utvecklings- som industrialiserade länder; (2) Energi och teknologi; (3) Regionala och internationella försök att bemöta klimatförändring
Mål
Kursen har två övergripande mål. För det första att fördjupa studenternas kunskap om och förståelse av samarbetsproblem (collective action) ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv. För det andra att belysa betydelsen av två sammanlänkade global utmaningar: energi och klimatförändringar. Studenterna kommer att analysera och diskutera innebörden av dessa utmaningar samt olika möjliga lösningar på de samarbetsproblem som mänskligheten ställs inför på energi- och klimatområdet. Kursen kommer här att studera exempel på miljöpolitiska utmaningar på såväl lokal, regional som global nivå.
Vad gäller åtgärder på den regional och globala nivån så kommer tyngdpunkten att ligga på den internationella klimatpolitiken och den Europeiska unionens arbete. Vad gäller den lokala nivån så fokuserar kursen hur olika typer av samarbetsproblem i utvecklingsländer.
Efter kursen förväntas studenterna har goda kunskaper om samarbetsproblemets grundläggande logik, existerande miljöpolitiska problem kopplade till energi och klimatförändringar, och olika tänkbara sätt att möta dessa utmaningar. Kursen syftar också att ge en bra grund för se studenter som vill fördjupa sitt intresse för dessa frågor i en uppsats på c-nivå i utvecklingsstudier eller statskunskap.
Undervisning
Kursen består av en blandning av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala teman och frågor. Vid seminarierna ges studenterna möjlighet till fördjupande diskussioner rörande frågor knutna till kursens övergripande teman. Litteraturen består av artiklar och arbetsmaterial. Kursen ges på engelska.
Examination
Examination sker genom deltagande i obligatoriska seminarier samt genom en avslutande skriftlig tentamen. Som betyg används Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). För godkänt på kursen krävs:
(1) närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment;
(2) betyget godkänd på skriftlig tentamen.
För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska moment samt att betyget väl godkänd erhålls på skriftlig tentamen.
3. Kandidatuppsats 15,0 hp
Kursmål
Studenten ska efter avslutad kurs självständigt ha genomfört en väl avgränsad undersökning som
- studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet redovisas skriftligt i form av
- en uppsats och diskuteras på ett slutseminarium.
Kursen syftar till att studenten:
- självständigt ska lära sig avgränsa, utforma och utföra en mindre forskningsuppgift med relevans för tidigare forskning, teori och problemställning
- tillämpa samhällsvetenskaplig metod
- författa och försvara en vetenskapligt upplagd uppsats
- självständigt genomföra en opposition vilket innebär att diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger
- aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner
Innehåll
Kursen består i att självständigt genomföra en väl avgränsad undersökning som studenten själv valt
och utformat i samråd med en handledare. Studenten tränas genom uppsatsarbetet i att urskilja och
precisera ett statsvetenskapligt eller utvecklingsstudierelaterat problem i förhållande till tidigare
forskning, att avgränsa och utföra en undersökning av relevans för den ställda frågan, samt att
presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. En viktig del i uppsatsarbetet är att inventera befintlig
kunskap och samla in relevant material. Studenten ges genom kursen konkret erfarenhet av olika
undersökningsmetoder och kunskap om hur dessa kan användas för att lösa olika
undersökningsuppgifter.
Arbetet redovisas skriftligt i form av en uppsats som diskuteras på ett slutseminarium. På
slutseminariet förväntas författaren kort presentera sin uppsats muntligt och besvara frågor om den
egna undersökningen. Ett viktigt inslag på seminarierna är att tillsammans med andra analysera och
reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl den egna som andras.
Ett central moment är därför att varje student agerar opponent och därigenom tränas i att inleda
diskussionen om en annan uppsats. Studenterna förvänts även aktivt delta i diskussioner om de
uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.
Undervisning
Undervisningen sker genom föreläsningar om hur arbetet ska bedrivas, hur uppsatsen kan utformas
och hur en konstruktiv opposition kan genomföras. Samtliga uppsatsförfattare tilldelas också en
handledare som bedriver individuell undervisning särskilt anpassad till varje författares behov. Ett
centralt inslag i undervisningen utgör de slutseminarier där den färdiga undersökningen ventileras.
Examination
Betyget på kursen är en sammanvägning av momenten uppsats, försvar av uppsats, opposition och
aktivt deltagande i övrigt i seminariediskussionen. Uppsatsens kvalitet väger tyngst i denna
sammanvägning. För att betygssätta uppsatsen värderar examinerande lärare kvaliteten på uppsatsen
genom att bedöma följande delar:
- Problemformulering
- Diskursanknytning - tidigare forskning
- Teorianknytning
- Metod
- Genomförande av undersökningen
- Analys
- Slutsatser och eget bidrag
- Vetenskapligt förhållningssätt och röd tråd
- Struktur, språk och referenser (formalia)
Examinerande lärare gör en bedömning av ovanstående delar och väger samman dem för att bedöma
förtjänster och brister i uppsatsen så att betyget kan fastställas. Betygsättningen baseras alltså i
huvudsak på en helhetsbedömning av uppsatsen.
Opponenten ska kunna identifiera relevanta frågor vad gäller uppsatsens centrala delar, såsom
frågeställning, syfte, metod, analys och slutsatser. Opponenten förväntas kunna ge konstruktiv kritik
och klargöra såväl förtjänster som brister hos uppsatsen, samt ge förslag till förbättringar.
Motsvarande krav gäller också för övriga seminariedeltagare vilka förväntas bidra aktivt till
diskussionen.
Vid betygssättningen används den tregradiga betygsskalan; VG (Väl godkänd), G (Godkänd) eller U
(Underkänd).
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier med varierande uppläggning och utformning.
Studiehandledning med detaljerade anvisningar angående undervisning och examination tillhandahålls i samband med kursstart för respektive delkurs.
Examination
Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, kurs-pm, författande av uppsats och tentamina. I informationen till de olika momenten redogörs närmare för kursfordringarna.
Den tregradiga betygsskalan tillämpas; Underkänd - Godkänd - Väl godkänd.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2023
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2021
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2017
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2008
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007