Termin 1

I programmet förbereds studenten för yrken som kräver goda kunskaper och färdigheter samt vetenskaplig skolning inom ämnesområdet engelska, t ex, tjänster inom högskolan, skolväsendet, museer, arkiv, bibliotek, förlag, myndigheter, departement, turism, media (t.ex. journalist, översättare) EU, (tolk) och liknande.

Programmet är tvåårigt (120 högskolepoäng) med en av tre inriktningar: engelsk språkvetenskap, engelsk litteratur eller amerikansk litteratur och kultur. Inriktningen mot engelsk litteratur respektive amerikansk litteratur och kultur består av sex kurser om 7,5, 10, och 15 och högskolepoäng under det första året. Inriktningen mot engelsk språkvetenskap består av åtta kurser om 7,5 högskolepoäng vardera under det första året. Inom alla inriktningarna kan kurser om sammanlagt 15 högskolepoäng ersättas av ett examensarbete om 15 högskolepoäng under termin 2. Det andra året läses inom alla inriktningarna fyra valfria kurser om antingen 5, 7,5, eller 10 högskolepoäng. Av dessa måste minst 22,5 högskolepoäng ligga inom den valda inriktningen på programmet. Examensarbetet om 30 högskolepoäng som förläggs till termin 4 måste också det ligga inom den valda inriktningen på programmet. De ingående kursernas innehåll och ordningsföljd kan variera från år till år.

Undervisning, lektionsdiskussioner och examination sker på engelska. Alla läromedel är engelskspråkiga.

UNDERVISNING

Masterprogram i engelska med inriktning mot engelsk språkvetenskap

Termin 1:

Kurs 1. Nyengelsk språkhistoria (7,5 hp)

Kursen innehåller fördjupade studier av engelskans utveckling från 1500 till 1700. Områden som tas upp inkluderar fonologi, morfologi och syntax. Ett centralt moment är att undersöka vissa språkliga företeelser och deras utveckling med hjälp av korpusstudier.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa god förtrogenhet med engelskan under perioden 1500-1700

- kunna förstå utvecklingen mot dagens engelska framför allt inom fonologi, morfologi och syntax

- kunna förstå och tolka sambandet mellan historiska och moderna lingvistiska företeelser

Examination sker genom muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter, samt en skriftlig hemuppsats.

Kurs 2. Korpusbaserade studier inom engelsk grammatik (7,5 hp)

Kursen omfattar en genomgång av modern engelsk grammatik där korpusstudier intar en central roll. Språklig variation analyseras även mot bakgrund av olika stilistiska och textuella kategorier.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa mycket goda insikter i modern engelsk språkstruktur

- kunna demonstrera medvetenhet om olika typer av språklig variation i dagens engelska

- uppvisa förtrogenhet med korpusstudier som metod för att studera språklig variation.

Examination sker genom muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter, samt en skriftlig hemuppsats.

Kurs 3. Språk och samhälle (7,5 hp)

Kursen ger en bred översikt över social och regional variation, språk och kön, språk och makt, språkplanering samt engelskans roll som internationellt språk. Studenten kommer också att kunna välja ett specifikt intresseområde att fördjupa sig inom. Samtliga delar av kursen har fokus på den engelskspråkiga världen.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa medvetenhet om metoder och terminologi som används inom sociolingvistiken

- kunna visa medvetenhet om hur språket varierar beroende på talarens regionala och sociala ursprung, samt dennes kön

- kunna visa medvetenhet om engelskans roll som nationellt och internationellt språk i många skilda delar av världen.

Examination sker genom muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter, samt en skriftlig hemuppsats.

Kurs 4. Vetenskapligt skrivande (7,5 hp)

Kursen omfattar praktiska övningar i att författa abstract, sammanfattningar av språkvetenskapliga verk, recensioner och konferenspresentationer. Praktiska övningar i att författa uppsatskapitel ingår. Kursen betonar både vetenskapligt och populärvetenskapligt skrivande.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera medvetenhet om skrivprocessens betydelse i forskningsarbetet

- kunna skriva vetenskapliga texter på korrekt och idiomatisk engelska

- kunna visa god kännedom om formalia vid vetenskapligt skrivande

- kunna presentera sina forskningsresultat på ett klart och strukturerat sätt.

Examination sker genom muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter samt en skriftlig hemuppsats.

Masterprogram i engelska med inriktning mot engelsk litteratur

Termin 1:

Kurs 1. Modern litteraturteori: en introduktion (10 hp)

Vad är dekonstruktion? Hur påverkade lingvistiken och psykoanalysen läsningen av litterära texter? Hur ser sambandet ut mellan feministiska debatter, genus- och postkoloniala studier och litteraturteori? Hur kan vi definiera ett skönlitterärt verks litterära kvaliteter? Dessa är några av de frågor som tas upp i denna introduktion till framväxten och användningen av litteraturteori. Debatterna kring sådan teori sätts in i ett större såväl västerländskt som postkolonialt sociopolitiskt sammanhang.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera gedigen kunskap om huvudinriktningarna och de mest väsentliga teoretikerna inom den nutida litteraturteorin

- kunna använda litteraturteoretiska begrepp och modeller för att läsa skönlitterära verk

- kunna placera litteraturteorin i ett större sociopolitiskt sammanhang .

Examination sker genom en kombination av muntliga och skriftliga redovisningar.

Kurs 2. Vetenskapligt skrivande (litteraturvetenskap) (10 hp)

Kursens fokus är skrivprocessens olika stadier, från formuleringen av en frågeställning, undersökning av vad som redan skrivits inom området, till ett första utkast, därefter följande revisioner och redigering. Kursen består av såväl teori som praktik.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa medvetenhet om processer och strategier som används vid avgränsningen och definieringen av forskningsfrågor och vid insamlandet av relevant material

- kunna demonstrera förståelse av de konventioner som gäller för olika vetenskapliga genrer (konferenspresentationer, rapporter, forskningsplaner, abstrakt, recensioner, avhandlingar)

- kunna kritiskt utvärdera källor i enlighet med etablerade kriterier för hur vetenskapliga texter bedöms

- kunna följa formalia för det vetenskapliga skrivandet (citatteknik, dokumentation, sammanställande av bibliografi) vid författandet av egna texter

- kunna använda passande retorik i dialogen med andra kritiker

- kunna organisera en större mängd material på ett klart och tydligt sätt.

Examination sker dels genom fortlöpande redovisningar och skrivuppgifter, dels genom en avslutande begränsad forskningsuppgift i skriftlig form.

Kurs 3. Oräkneliga förvrängningar: den brittiska romanens historia (10 hp)

I A Room of One's Own skriver Virginia Woolf: "If one shuts one's eyes and thinks of the novel as a whole, it would seem to be a creation owning a certain looking-glass likeness to life, though of course with simplifications and distortions innumerable." Denna förståelse av romanen som en spegel av livet dominerade en stor del av den litterära diskussionen av den viktorianska romanen. Men Woolf har rätt när hon noterar genrens "oräkneliga förvrängningar" eftersom relationen roman-verklighet har skildrats på så många sätt. Romangenrens form och strukturer har därför över tid genomgått radikala förändringar. Denna kurs lyfter upp den brittiska romanens historia i syfte att undersöka om samma genredefinitioner kan användas på Daniel Defoes romaner som på Virginia Woolfs. Kursen problematiserar genrebegreppet genom att diskutera sambandet mellan genre och sociala och politiska sammanhang.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna identifiera huvuddragen i den brittiska romanens utveckling vad gäller såväl form som strukturer

- kunna placera samtliga i kursen ingående romaner i ett större litterärt och kulturellt sammanhang

- kunna demonstrera insikt i den intellektuella kontext i vilken romangenren uppstod och utvecklades.

Examination sker dels genom fortlöpande redovisningar och skrivuppgifter, dels genom en avslutande begränsad forskningsuppgift i skriftlig form.

Masterprogram i engelska med inriktning mot amerikansk litteratur och kultur

Termin 1:

Kurs 1. Modern litteraturteori: en introduktion (10 hp)

Vad är dekonstruktion? Hur påverkade lingvistiken och psykoanalysen läsningen av litterära texter? Hur ser sambandet ut mellan feministiska debatter, genus- och postkoloniala studier och litteraturteori? Hur kan vi definiera ett skönlitterärt verks litterära kvaliteter? Dessa är några av de frågor som tas upp i denna introduktion till framväxten och användningen av litteraturteori. Debatterna kring sådan teori sätts in i ett större såväl västerländskt som postkolonialt sociopolitiskt sammanhang.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera gedigen kunskap om de mest väsentliga teoretikerna inom den samtida litteraturteorin

- kunna använda litteraturteoretiska begrepp och modeller för att läsa skönlitterära verk

- kunna placera in litteraturteorin i ett större sociopolitiskt sammanhang.

Examination sker genom en kombination av muntliga och skriftliga redovisningar.

Kurs 2. Vetenskapligt skrivande (litteraturvetenskap) (10 hp)

Kursens fokus är skrivprocessens olika stadier, från formuleringen av en frågeställning, undersökning av vad som redan skrivits inom området, till ett första utkast, därefter följande revisioner och redigering. Kursen består av såväl teori som praktik.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa medvetenhet om processer och strategier som används vid avgränsningen och definieringen av forskningsfrågor och vid insamlandet av relevant material

- kunna demonstrera förståelse av de konventioner som gäller för olika vetenskapliga genrer (konferenspresentationer, rapporter, forskningsplaner, abstrakt, recensioner, avhandlingar)

- kunna kritiskt utvärdera källor i enlighet med etablerade kriterier för hur vetenskapliga texter bedöms

- kunna följa formalia för det vetenskapliga skrivandet (citatteknik, dokumentation, sammanställande av bibliografi) vid författandet av egna texter

- kunna använda passande retorik i dialogen med andra kritiker

- kunna organisera en större mängd material på ett klart och tydligt sätt.

Examination sker dels genom fortlöpande redovisningar och skrivuppgifter, dels genom en avslutande begränsad forskningsuppgift i skriftlig form.

Kurs 3. 1800-talets amerikanska litteratur (10 hp)

Kursen behandlar amerikansk litteratur från 1800-talet med tonvikten lagd på förändringar inom prosa och poesi. Vid analysen av de individuella texterna diskuteras begrepp som transcendentalism, realism och naturalism liksom de senaste årtiondenas kritiska debatt kring kanonformationen.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa kännedom om huvuddragen i 1800-talets litterära rörelser och deras inbördes relation

- kunna visa förtrogenhet med den kritiska diskussionen kring begrepp som realism och naturalism.

- kunna visa förtrogenhet med ett antal verk som ansetts tillhöra en amerikansk kanon.

Examination sker genom fortlöpande redovisningar och en skriftlig slutuppgift.

Termin 2

Masterprogram i engelska med inriktning mot engelsk språkvetenskap

Termin 2:

Kurs 1. Andraspråksinlärning (7,5 hp)

Kursen ger studenten fördjupade kunskaper både om teori och metod i andraspråksinlärning (engelska). Vidare ges studenten kunskaper i att kritiskt bedöma nya undervisningsmetoder och inlärningsstrategier inom andraspråksinlärningen. Kursen ska även göra studenten förtrogen med forskning och forskningsmetoder inom andraspråksinlärning.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera god förståelse om olika teorier inom andraspråksinlärning

- kunna visa god insikt om hur metoder inom andraspråksinlärning har utvecklats och förändrats

- kunna demonstrera kännedom om forskning och forskningsmetoder inom andraspråksinlärning.

Examination sker genom muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter samt en skriftlig hemuppsats.

Kurs 2. Global engelska (7,5 hp)

Kursen ger studenten en bred översikt över historiska orsaker till engelskans utveckling till världsspråk. Vidare syftar kursen till att ge studenten insikter i sociolingvistiska begrepp avseende språklig variation inom global engelska, till exempel språkkontakt, konvergens, divergens och standardiseringsprocesser. Språklig variation diskuteras även i samband med begreppet språkplanering.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna sammanfatta historiska orsaker till engelskans globala expansion

- kunna visa god uppfattning om teoretiska modeller och relevant terminologi inom området global engelska

- kunna visa förtrogenhet med forskningsmetoder inom språklig variation i nutidsengelskan.

Examination sker genom muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter, samt en skriftlig hemuppsats.

Kurs 3. Fördjupningskurs i språkstruktur: fokus på syntax (7,5 hp)

Kursen innehåller fördjupad syntaktisk analys av viktiga konstruktioner i det engelska språket och tränar förmågan att kunna använda relevant forskningsmaterial (t.ex. korpusar) i studiet av engelsk grammatik. Kursen introducerar även nya sätt att tillägna sig engelsk grammatik och lägger tonvikten på studiet av syntaktiska förändringar som skett de senaste åren i det engelska språket. Forskningsfrågor som anknyter till dessa förändringar ska lösas av studenterna med hjälp av olika typer av korpusmaterial.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna uppvisa mycket goda kunskaper inom modern engelsk lingvistisk analys

- kunna visa stor förtrogenhet med forskningsmaterial inom modern engelsk språkstruktur

- kunna visa god kännedom om syntaktiska förändringar som skett de senaste åren i det engelska språket.

Examination sker genom muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter, samt en skriftlig hemuppsats.

Kurs 4.

Valfri kurs bestående antingen av en kurs i engelsk litteratur/amerikansk litteratur och kultur eller en av språkvetenskapliga fakultetens fakultetsgemensamma kurser, 7,5 högskolepoäng. Se kursutbudet för dessa inriktningar eller det fakultetsgemensamma kursutbudet innevarande termin.

Alternativt

Kurs 5. Examensarbete (15 hp)

Studenter som ämnar fullgöra den ettåriga Masterutbildningen (60 hp) måste slutföra examensarbetet (15 hp) på ett tillfredsställande sätt. Studenter som vill ta ut en magisterexamen måste tydligt klargöra detta i början av utbildningens andra termin så att en handledare kan utses. Vid terminens början diskuterar studenterna sitt ämne med handledaren. Handledaren kommenterar och diskuterar ämnesvalet och valet av en metod som lämpar sig för en empirisk lingvistisk undersökning. Studenterna får därefter individuell handledning under resten av terminen. Det färdiga examensarbetet ska uppvisa god såväl analytisk som språklig medvetenhet och vara mellan 20 och 25 sidor (med ett- och-ett-halvt radavstånd, mellan 5000 och 7000 ord). Examensarbetet läggs fram och diskuteras vid ett slutseminarium.

Efter avslutad kurs ska studenten

- kunna formulera och avgränsa ett forskningsproblem av relevans för det tilltänkta området för examensarbetet

- kunna självständigt samla in och behandla komplext material av relevans för problemställningen

- kunna visa förmåga att självständigt välja teoribildning av relevans för problemställningen

- kunna visa förmåga att inkorporera kritik och kommentarer på ett sådant sätt att kvaliteten på examensarbetet förbättras

- kunna uppvisa gedigen kunskap om det akademiska skrivandets formalia

- självständigt författa och försvara ett vetenskapligt examensarbete.

Masterprogram i engelska med inriktning mot engelsk litteratur

Termin 2:

Kurs 1. Det chockerande nya: brittisk och amerikansk litteratur 1900-1945 (15 hp)

I kursen läses texter av framstående anglo-amerikanska modernister mot bakgrund av såväl skeenden inom den modernistiska estetiken som historiska faktorer som det första världskriget, kampen för kvinnlig rösträtt, imperialism, masskultur, rasism och den moderna stadens framväxt. Kursen undersöker hur och varför modernistiska författare engagerade sig i sin tids sociala frågor genom formmässigt nyskapande och poetiskt experimenterande.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa kännedom om centrala riktningar inom den litterära modernismens estetik

- kunna visa insikter i modernismens sociopolitiska bakgrund

- kunna demonstrera kunskap om några av modernismens centrala verk.

Examination sker fortlöpande genom en kombination av muntliga och skriftliga redovisningar.

Kurs 2. Perspektiv på Shakespeare (7,5 hp)

Shakespeare spelar en unik roll inom litteratur- och teaterhistorien: 400 år efter sin död fortsätter han att fascinera. I den här kursen studerar vi några av hans pjäser från olika perspektiv. Fokus ligger på den skiftande historiska och kulturella kontexten inom vilken Shakespeare blivit läst och sedd och hur sådana kontextuella skiften reflekteras i adaptioner och uppsättningar.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa förståelse för den historiska, kulturella och litterära bakgrunden till några av Shakespeares dramer

- kunna visa förståelse för hur några av Shakespeares dramer mottagits under olika tidsepoker

- kunna visa god förmåga att självständigt förankra en litterär analys i ett historiskt perspektiv.

Examination sker fortlöpande genom en kombination av muntliga och skriftliga redovisningar.

Kurs 3. Vem är jag när jag läser brittisk litteratur?: makt, genus, texttolkning (7,5 hp)

Kan vi ignorera det sätt på vilket maktstrukturer positionerar oss som läsare och uttolkare av litterära texter? Den här kursen anser inte att det är möjligt. Den ger en översikt av de omvälvningar i genusfrågor som inträffat sedan 1700-talet och teoretiserar kring hur dessa förändringar påverkat hur vi läser brittisk litteratur. Kursen betonar också att frågor som rör genus måste relateras även till frågor om klass, geografisk tillhörighet, sexualitet och ras.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera kännedom om de större ideologiska omvälvningar i genusfrågor som inträffat sedan 1700-talet och hur dessa omställningar satt avtryck i den brittiska litteraturen

- kunna använda genusteori för att förklara och reflektera över dessa förändringar och för att läsa brittisk litteratur

- kunna ha utvecklat ett medvetet och konstruktivt förhållningssätt till aktuell forskning samt inkorporera den i sitt eget arbete.

Examination sker fortlöpande genom en kombination av muntliga och skriftliga redovisningar.

Kurs 4. Form och känsla: engelsk poesi från den klassiska perioden till romantiken (7,5 hp)

Kursen ger en översikt av den engelska poesins utveckling från den klassiska perioden under första hälften av 1700-talet, över perioden 1745-1785 när förnuftet satt i högsätet och till romantiken, 1785-1830. Med fokus på ett antal viktiga författare diskuteras bl.a. poesins roll i olika religiösa och politiska sammanhang; hur den estetiska uppskattningen av poesi förändrades i takt med den allmänna intellektuella utvecklingen; och hur författares estetiska och poetiska särart definieras i kontrast till författare från närmast föregående intellektuella epok.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa kännedom om de centrala litterära idéerna under den klassiska perioden, under "the age of sensibility" och under romantiken

- kunna visa insikt i de förändringar diskussionen och förståelsen av poesi genomgick under dessa perioder

- kunna placera samtliga dikter som tagits upp under kursen i ett litterärt och kulturellt sammanhang.

Examination sker genom en kombination av muntliga och skriftliga redovisningar.

Kurserna 3 och 4 ges alternerande och inte under samma termin.

Alternativt

Kurs 5. Examensarbete (15 hp)

I kursen diskuteras tillämpliga vetenskapliga metoder inom det tilltänkta området för examensarbetet samt val av ämne i engelsk litteratur. Studenter som vill ta ut en magisterexamen måste tydligt klargöra detta i början av utbildningens andra termin så att en handledare kan utses. Vid terminens början diskuterar studenterna sitt ämne med handledaren. Handledaren kommenterar och diskuterar ämnesvalet och valet av en för undersökningen lämplig metod. Studenterna får därefter individuell handledning under resten av terminen. Kursen utvecklar också studentens förmåga både att analysera litterära texter och att argumentera. Uppsatsens omfång beräknas till ca 9000 ord. Uppsatsen ska läggas fram och diskuteras vid ett slutseminarium.

Efter avslutad kurs ska studenten

- kunna formulera och avgränsa en forskningsfråga av relevans för hans/hennes valda område

- kunna välja och motivera valet av ett för forskningsfrågan lämpligt teoretiskt ramverk

- kunna självständigt samla in för forskningsfrågan relevant material

- kunna så förhålla sig till kritik och kommentarer att kvaliteten på examensarbetet förbättras

- kunna uppvisa gedigen kunskap om det akademiska skrivandets formalia

- med hög grad av självständighet skriva, lägga fram och försvara ett akademiskt examensarbete.

Masterprogram i engelska med inriktning mot amerikansk litteratur och kultur

Termin 2:

Kurs 1. Det chockerande nya: brittisk och amerikansk litteratur 1900-1945 (15 hp)

I kursen läses texter av framstående anglo-amerikanska modernister mot bakgrund av såväl skeenden inom den modernistiska estetiken som historiska faktorer som det första världskriget, kampen för kvinnlig rösträtt, imperialism, masskultur, rasism och den moderna stadens framväxt. Kursen undersöker hur och varför modernistiska författare engagerade sig i sin tids sociala frågor genom formmässigt nyskapande och poetiskt experimenterande.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera kännedom om centrala riktningar inom den litterära modernismens estetik

- kunna visa insikter i modernismens sociopolitiska bakgrund

- kunna demonstrera kunskap om några av modernismens centrala verk.

Examination sker genom en kombination av muntliga och skriftliga redovisningar.

Kurs 2. Konflikt och konsensus i amerikansk historia (7,5 hp)

Kursen fokuserar på hur konflikt och samförstånd har samverkat i den amerikanska historien till att forma dagens amerikanska samhälle. Bland de centrala händelser och utvecklingslinjer som diskuteras märks den amerikanska revolutionen, inbördeskriget, USA:s framstigande som en världsmakt, medborgarrättsrörelsen samt debatten om USA:s ställning i världen efter terrorattackerna den 11 september 2001.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera kännedom om samspelet mellan konflikt och konsensus i den amerikanska historien

- kunna demonstrera kännedom om den akademiska diskussionen om några av vändpunkterna i USA:s historia

- kunna visa god förståelse av den politiska, sociala och kulturella utvecklingen i USA efter andra världskriget.

Examination sker genom muntliga och skriftliga redovisningar samt genom en sluttentamen.

Kurs 3. Det moderna amerikanska dramat (7,5 hp)

I kursen undersöker vi hur pjäserna konstruerar och framställer karaktärer som avviker från den givna normen. Hur sätts gränserna för vad som är avvikande; har det med genus, etnicitet, klass eller något annat att göra? Vilka yttre sociala, ekonomiska eller politiska faktorer har en roll i pjäsen? Mot vilken bakgrund utspelar sig detta drama om norm och avvikande? Vad blir resultatet? I syfte att närma oss dessa frågeställningar kommer vi också att titta på filmatiseringar av de pjäser vi diskuterar.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna översiktligt redogöra för betydelsefulla trender inom det moderna amerikanska dramat

- kunna visa goda insikter i viktiga amerikanska dramatikers verk

- kunna redogöra för centrala tematiska och retoriska aspekter av de pjäser som tagits upp i kursen.

Examination sker både muntligt och skriftligt samt genom fortlöpande bedömning.

Kurs 4. 1900-talets amerikanska poesi: dikter av alla de slag (7,5 hp)

Regional Poetry, Imagism, Symbolism, Vorticism, the Harlem Renaissance poets, the Beats, confessional poetry, the Black Mountain och New York schools, Concrete poetry, Deep Image poetry, the Black Arts Movement, Objectivism, Language poetry, digital poetry—1900-talets amerikanska poesi spänner över en mångfald litterära rörelser och utvecklingslinjer. Denna kurs ger en introduktion till detta vidsträckta fält genom att fokusera på några av dess mest betydande författare och rörelser.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera grundlig kännedom om några av de mest betydande poeterna och rörelserna inom 1900-talets amerikanska poesi

- kunna presentera och argumentera för analyser av dikter från denna period med beaktande av befintlig forskning

- kunna relatera olika texter och författare till ett större estetiskt och sociopolitiskt sammanhang.

Examination sker både muntligt och skriftligt samt genom fortlöpande bedömning.

Kurserna 3 och 4 ges alternerande och inte under samma termin.

Alternativt

Kurs 5. Examensarbete (15 hp)

I kursen diskuteras tillämpliga vetenskapliga metoder inom det tilltänkta området för examensarbetet samt val av ämne i amerikansk litteratur. Kursen utvecklar också studentens förmåga både att analysera litterära texter och att argumentera. Studenter som vill ta ut en magisterexamen måste tydligt klargöra detta i början av utbildningens andra termin så att en handledare kan utses. Vid terminens början diskuterar studenterna sitt ämne med handledaren. Handledaren kommenterar och diskuterar ämnesvalet och valet av en för undersökningen lämplig metod. Studenterna får därefter individuell handledning under resten av terminen. Kursen utvecklar också studentens förmåga både att analysera litterära texter och att argumentera Uppsatsens omfång beräknas till ca 9000 ord. Uppsatsen ska läggas fram och diskuteras vid ett slutseminarium.

Efter avslutad kurs ska studenten

- kunna formulera och avgränsa en forskningsfråga av relevans för det valda området

- kunna välja och motivera valet av ett för forskningsfrågan lämpligt teoretiskt ramverk

- kunna självständigt samla in för forskningsfrågan relevant material

- kunna så förhålla sig till kritik och kommentarer att kvaliteten på examensarbetet förbättras

- kunna uppvisa gedigen kunskap om det akademiska skrivandets formalia

- med hög grad av självständighet skriva, lägga fram och försvara ett akademiskt examensarbete.

Termin 3

Masterprogram i engelska med inriktning mot engelsk språkvetenskap

Termin 3:

Kurs 1. Amerikanska sociolekter (7,5 hp)

Kursen innehåller fördjupade studier av den amerikanska engelskans utveckling från 1600-talet och framåt. Områden som tas upp inkluderar faktorer som påverkar engelskans variation i USA. Språklig variation analyseras och diskuteras även mot bakgrund av standardiseringsprocesser i det amerikanska samhället.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna sammanfatta sociohistoriska, lingvistiska och sociolingvistiska förklaringar till variation i amerikansk engelska

- kunna demonstrera en god uppfattning om teoretiska modeller och terminologi avseende forskning om amerikansk engelska

- kunna visa förtrogenhet med forskningsmetoder inom undersökningar om amerikansk engelska.

Examination sker genom muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter, samt en skriftlig hemuppsats.

Kurs 2. Att undervisa i engelska som främmande språk (7,5 hp)

Kursen går i huvudsak igenom metodik för att lära ut engelsk språkstruktur (grammatik, ordinlärning och uttal). De viktigaste teorierna inom andraspråksinlärning ska systematiseras och tillvaratas när man försöker utforma sina egna undervisningsmetoder. Kursen gör också studenterna väl förtrogna med korpusanvändandets metodik i språkundervisningen.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- ha utfört projekt i skolan som prövar undervisningsmetoder i engelsk grammatik och skrivande, ordinlärning eller uttal

- kunna visa kunskap om hur teori och metoder i andraspråksinlärning (engelska) utvecklats och förändrats

- kunna kritiskt bedöma nya undervisningsmetoder och inlärningsstrategier inom andraspråksinlärningen.

Examination sker genom muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter samt en hemuppsats.

Kurs 3. Diskursanalys: korpusbaserad metodik (7,5 hp)

Kursen belyser de dynamiska diskursrelaterade processer som är typiska för skrivna och talade engelskspråkiga texter från ett modernt och ett historiskt perspektiv. Studenten kommer att kunna välja ett specifikt intresseområde att fördjupa sig i inom korpusbaserade diskursanalytiska studier.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa goda kunskaper i diskursorganisation, textstruktur, diskurspragmatiska aspekter av språkligt samspel och om variation inom olika engelskspråkiga text- och diskurstyper

- kunna tillgodogöra sig både modernt och historiskt korpusbaserat material inom diskursstudier

- kunna analysera diskursorganisation, innehållsfrågor samt kognitiva, samspelsmässiga och sociala dimensioner av skrivna och talade engelska texter.

Examination sker genom muntliga presentationer, skriftliga inlämningsuppgifter, samt en hemuppsats.

Kurs 4

Valfri kurs bestående antingen av en kurs i engelsk litteratur, amerikansk litteratur och kultur eller av en kurs ur språkvetenskapliga fakultetens fakultetsgemensamma kurser, 7,5 högskolepoäng. Se kursutbudet för dessa inriktningar eller det fakultetsgemensamma kursutbudet innevarande termin.

Masterprogram i engelska med inriktning mot engelsk litteratur

Termin 3:

Kurs 1. Postmodernismen och därefter: berättande sedan 1960 (10 hp)

Kursen ger en introduktion till den engelskspråkiga prosan sedan 1960, dvs. till såväl postmodernismen som andra litterära rörelser Kursen tar upp några för perioden centrala intressen: framställning av historia och subjektivitet; populärkulturens inflytande på litterära berättelser; frågor kring skapande av alternativa världar; känslornas roll i de ofta självironiska litterära texterna och den postmoderna estetikens uppgång och tänkbara fall.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna identifiera och diskutera för perioden representativa teman och frågeställningar

- kunna visa förtrogenhet med huvudströmningar och utvecklingslinjer i den engelskspråkiga prosan sedan 1960

- kunna visa insikter i för postmodernismen relevanta teoribildningar sedan 1960.

Examination sker genom muntliga och skriftliga redovisningar samt en mer omfattande analys av ett eget valt verk, redovisad i en längre uppsats.

Kurs 2. Litteratur och visualitetens teknologier (7,5 hp)

I den här kursen belyser vi hur litteraturen möter och interagerar med visuella teknologier som fotografi, grafisk design, film, eller digitala medier. Vi diskuterar de sätt på vilka bilden i litterära berättelser använts i olika sammanhang under olika historiska perioder och de funktioner bilden haft. Fokus i kursen ligger på den komplexa interaktionen mellan ord och bild men frågan om vilka teoribildningar och metoder som lämpar sig för att utforska detta samspel är också av central betydelse.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera kunskap om hur bildens roll i berättelser förändrats över tid

- kunna demonstrera kunskap om olika sätt på vilka fotografier, grafisk design, film eller digitala medier interagerar med litterära berättelser

- kunna visa kännedom om några av de teoribildningar och metoder som används i diskussionen av samspelet ord-bild.

Examination sker genom muntliga och skriftliga redovisningar samt en mer omfattande analys av ett eget valt verk, redovisad i en längre uppsats.

Kurs 3: Brittisk litteratur i en postkolonial tidsålder (7,5 hp)

Kursen utforskar betydelsen av Storbritanniens koloniala arv för nutida föreställningar om brittiskhet och för hur vi tolkar och definierar brittisk litteratur. Fokus ligger på de förändringar i Storbritanniens nationella självsyn som inträdde under 1900-talets mitt, i samband med dekoloniseringsprocesser och efterkrigstidens storskaliga invandring från de forna kolonierna. Dessa förändringar har gjort det omöjligt att förstå brittisk litteratur inom en snävt nationell tolkningsram, utan sammanhang som diaspora, multikulturalismens kris och globalisering måste betonas. Kursen antar därför en tvärvetenskaplig kulturstudiemetodologi, vilket bl.a. medför studium av ett spektrum olika slags texter, såsom romaner, drama, poesi, film och musik.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera kunskap om historiska förlopp som upplösningen av det brittiska imperiet under 1900-talet, migrationsmönster under och efter dekoloniseringen, och efterkrigstidens debatter kring nationell identitet

- kunna demonstrera kunskap om hur postkolonial teori kan användas för att kritiskt reflektera över hur dessa historiska förändringar formar vår tolkning och avgränsning av kategorier som brittiskhet och brittisk litteratur

- kunna förstå hur kulturstudiemetodologier används för att tolka olika slags texter och kulturpraktiker.

Examination sker genom en kombination av muntliga och skriftliga redovisningar.

Kurs 4. Avancerad läskurs i litteraturteori (5 hp)

Kursen ger tillfälle till fördjupning inom ett eller flera litteraturteoretiska områden som föreberedelse till Masteruppsatsen om 30 högskolepoäng. Självständiga studier, i samråd med handledare.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa djupgående kunskaper om ett eller flera litteraturteoretiska områden av vikt för hans/hennes Masteruppsats

- kunna aktivt använda teoretiska begrepp och modeller för att fördjupa och berika litteraturdiskussionen i uppsatsen

- kunna demonstrera kunskap om de större intellektuella och sociopolitiska kontexter inom vilka dessa teorier hör hemma.

Examination sker genom muntliga och skriftliga redovisningar under kursens gång.

Masterprogram i engelska med inriktning mot amerikansk litteratur och kultur

Termin 3:

Kurs 1. Postmodernismen och därefter: berättande sedan 1960 (10 hp)

Kursen ger en introduktion till den engelskspråkiga prosan sedan 1960, dvs. till såväl postmodernismen som andra litterära rörelser. Kursen tar upp några för perioden centrala intressen: framställning av historia och subjektivitet; populärkulturens inflytande på litterära berättelser; frågor kring skapande av alternativa världar; känslornas roll i de ofta självironiska litterära texterna och den postmoderna estetikens uppgång och tänkbara fall.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna identifiera och diskutera för perioden representativa teman och frågeställningar

- kunna visa förtrogenhet med huvudströmningar och utvecklingslinjer i den engelskspråkiga prosan sedan 1960

- kunna visa insikter i för postmodernismen relevanta teoribildningar sedan 1960.

Examination sker genom muntliga och skriftliga redovisningar samt en mer omfattande analys av ett eget valt verk, redovisad i en längre uppsats.

Kurs 2. Litteratur och visualitetens teknologier (7,5 hp)

I den här kursen belyser vi hur litteraturen möter och interagerar med visuella teknologier som fotografi, grafisk design, film, eller digitala medier. Vi diskuterar de sätt på vilka bilden i litterära berättelser använts i olika sammanhang under olika historiska perioder och de funktioner bilden haft. Fokus i kursen ligger på den komplexa interaktionen mellan ord och bild men frågan om vilka teoribildningar och metoder som lämpar sig för att utforska detta samspel är också av

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera kunskap om hur bildens roll i berättelser förändrats över tid

- kunna demonstrera kunskap om olika sätt på vilka fotografier, grafisk design, film eller digitala medier interagerar med litterära berättelser

- kunna visa kännedom om några av de teoribildningar och metoder som används i diskussionen av samspelet ord-bild.

Examination sker genom muntliga och skriftliga redovisningar samt en mer omfattande analys av ett eget valt verk, redovisad i en längre uppsats.

Kurs 3. Den amerikanska nutidsromanens kulturella mångfald (7,5 hp)

Den amerikanska samtidslitteraturen uppvisar en stark etnisk och kulturell mångfald. Författare med indiansk och afro-amerikansk bakgrund och till USA nyligen anlända emigranter från världens alla hörn skapar idag en spännande litteratur som problematiserar frågor rörande nationalitetstillhörighet och individuell och kulturell identitet. Den här kursen utforskar ett urval av dessa texter med fokus på frågeställningar kring ras och etnicitet, exil, diaspora, hem och hemland.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna demonstrera kunskap om den etniska och kulturella mångfalden hos den amerikanska nutidsromanen

- kunna visa goda insikter i några av de viktiga texter som bidrar till den här pluraliteten

- kunna visa medvetenhet om den teoretiska och kritiska debatten kring begrepp som exil, diaspora och hem.

Examination sker genom muntliga och skriftliga redovisningar under kursens gång samt en längre skriftlig uppgift.

Kurs 4. Avancerad läskurs i litteraturteori (5 hp)

Kursen ger tillfälle till fördjupning inom ett eller flera litteraturteoretiska områden som föreberedelse till Masteruppsatsen om 30 högskolepoäng. Självständiga studier, i samråd med handledare.

Utöver de allmänna målen för programmet ska studenten efter avslutad kurs

- kunna visa djupgående kunskaper om ett eller flera litteraturteoretiska områden av vikt för hans/hennes Masteruppsats

- kunna aktivt använda teoretiska begrepp och modeller för att fördjupa och berika litteraturdiskussionen i uppsatsen

- kunna demonstrera kunskap om de större intellektuella och sociopolitiska kontexter inom vilka dessa teorier hör hemma.

Examination sker genom muntliga och skriftliga redovisningar under kursens gång.

Termin 4

Masterprogram i engelska med inriktning mot engelsk språkvetenskap

Termin 4:

Kurs 1. Examensarbete (30 hp)

Studenter som ämnar fullgöra den tvååriga Masterutbildningen (120 hp) måste slutföra examensarbetet (30 hp) på ett tillfredsställande sätt. Vid terminens början diskuterar studenterna sitt ämne med handledaren. Handledaren kommenterar och diskuterar ämnesvalet och valet av en metod som lämpar sig för en empirisk lingvistisk undersökning. Studenterna får därefter individuell handledning under resten av terminen. Studenterna förväntas aktivt delta i terminens "work-in-progress"-seminarier. Det färdiga examensarbetet ska uppvisa en hög grad av såväl analytisk som språklig medvetenhet och vara mellan 25 och 35 sidor (med ett- och-ett-halvt radavstånd, mellan 7000 och 12000 ord). Examensarbetet läggs fram och diskuteras vid ett slutseminarium.

Efter avslutad kurs ska studenten

- kunna självständigt formulera och avgränsa en forskningsfråga av relevans för det valda området

- kunna självständigt välja och motivera valet av ett för forskningsfrågan lämpligt teoretiskt ramverk

- kunna med hög grad av självständighet samla in och behandla komplext material av relevans för problemställningen

- kunna så förhålla sig till kritik och kommentarer att kvaliteten på examensarbetet förbättras

- kunna uppvisa gedigen kunskap om det akademiska skrivandet formalia

- med hög grad av självständighet skriva och försvara ett vetenskapligt examensarbete.

Kunskapskontroll sker både genom fortlöpande bedömning och på grundval av examensprojektets kvalitet. Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. För att bedömas med betyget väl godkänd skall arbetet besitta en hög grad av originalitet samt motsvara såväl vetenskapliga som språkliga kriterier på ett mycket väl utfört arbete.

Masterprogram i engelska med inriktning mot engelsk litteratur

Termin 4:

Kurs 1. Examensarbete (30 hp)

I kursen diskuteras tillämpliga vetenskapliga metoder inom det tilltänkta området för examensarbetet samt val av ämne i engelsk litteratur. Vid terminens början diskuterar studenterna sitt ämne med handledaren. Handledaren kommenterar och diskuterar ämnesvalet och valet av en för undersökningen lämplig metod. Studenterna får därefter individuell handledning under resten av terminen. Kursen utvecklar också studentens förmåga både att analysera litterära texter och att argumentera. Uppsatsens omfång beräknas till mellan 15000 och 18000 ord. Uppsatsen ska läggas fram och diskuteras vid ett slutseminarium.

Efter avslutad kurs ska studenten

- kunna formulera och avgränsa en forskningsfråga av relevans för det valda området

- kunna välja och motivera valet av ett för forskningsfrågan lämpligt teoretiskt ramverk

- kunna självständigt samla in för forskningsfrågan relevant material

- kunna lägga fram en väl utvecklad analys där teoretiskt material har integrerats

- kunna så förhålla sig till kritik och kommentarer att kvaliteten på examensarbetet förbättras

- kunna uppvisa gedigen kunskap om det akademiska skrivandets formalia

- kunna självständigt skriva och försvara ett akademiskt examensarbete

Kunskapskontroll sker både genom fortlöpande bedömning och på grundval av examensprojektets kvalitet. Bedömningen av examensarbetet om mellan 15000 och 18000 ord baseras, i första hand, på studentens förmåga att med hög grad av självständighet avgränsa och bearbeta ett problemområde som inbegriper textanalys samt övertygande presentera resultatet av analysen och, i andra hand, på arbetets utformning vad gäller uppfyllandet av formella kriterier och språklig elegans. Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. För att bedömas med betyget väl godkänd skall arbetet besitta en hög grad av originalitet samt motsvara såväl vetenskapliga som språkliga kriterier på ett mycket väl utfört arbete.

Masterprogram i engelska med inriktning mot amerikansk litteratur och kultur

Termin 4:

Kurs 1. Examensarbete (30 hp)

I kursen diskuteras tillämpliga vetenskapliga metoder inom det tilltänkta området för examensarbetet samt val av ämne i amerikansk litteratur. Vid terminens början diskuterar studenterna sitt ämne med handledaren. Handledaren kommenterar och diskuterar ämnesvalet och valet av en för undersökningen lämplig metod. Studenterna får därefter individuell handledning under resten av terminen. Kursen utvecklar också studentens förmåga både att analysera litterära texter och att argumentera. Uppsatsens omfång beräknas till mellan 15000 och 18000 ord. Uppsatsen ska läggas fram och diskuteras vid ett slutseminarium.

Efter avslutad kurs ska studenten

- kunna formulera och avgränsa en forskningsfråga av relevans för det valda området

- kunna välja och motivera valet av ett för forskningsfrågan lämpligt teoretiskt ramverk

- kunna självständigt samla in för forskningsfrågan relevant material

- kunna lägga fram en väl utvecklad analys där teoretiskt material har integrerats

- kunna så förhålla sig till kritik och kommentarer att kvaliteten på examensarbetet förbättras

- kunna uppvisa gedigen kunskap om det akademiska skrivandets formalia

- kunna självständigt skriva och försvara ett akademiskt examensarbete.

Kunskapskontroll sker både genom fortlöpande bedömning och på grundval av examensprojektets kvalitet. Bedömningen av examensarbetet om mellan 15000 och 18000 ord baseras, i första hand, på studentens förmåga att med hög grad av självständighet avgränsa och bearbeta ett problemområde som inbegriper textanalys samt övertygande presentera resultatet av analysen och, i andra hand, på arbetets utformning vad gäller uppfyllandet av formella kriterier och språklig elegans. Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. För att bedömas med betyget väl godkänd skall arbetet besitta en hög grad av originalitet samt motsvara såväl vetenskapliga som språkliga kriterier på ett mycket väl utfört arbete.

Masterexamen i engelska erhålls efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 120 högskolepoäng i vilka ingår ett examensarbete om 30 högskolepoäng.

Magisterexamen i engelska erhålls efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 60 högskolepoäng på avancerad nivå i vilka ingår ett examensarbete om 15 högskolepoäng.

För tillträde till utbildning på forskarnivå i engelska krävs fullgjorda kursfordringar om 60 högskolepoäng från Masterprogrammets första år samt att examensarbetet har samma inriktning som utbildningen på forskarnivå (amerikansk litteratur, engelsk litteratur eller engelsk språkvetenskap).

Fem år eller äldre resultat på kurser gäller normalt ej om planen för kursen ändrats.

Om planen eller kurslitteraturen för en kurs ändras äger studenten rätt att prövas enligt den ursprungliga planen och kurslitteraturen vid två provtillfällen följande termin. Därefter upphör denna rätt normalt. I övrigt gäller inga begränsningar för antalet provtillfällen.

För övergångsbestämmelser vid ändringar i kursplaner var god kontakta studievägledaren.