Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 180 hp, Kostvetarprogrammet 180 hp samt är fristående

kurs i Kostvetenskap (C‐nivå). Kursen ges på heltid.

Behörighetskrav

Kostvetenskap A: Näringslära, 30 hp, samt minst 22,5 hp från Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap och matlagningsteknik eller Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap, 15 hp, och Dietetikens grunder, 15 hp.

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• beskriva grundläggande betydande teoretiska perspektiv och begrepp för sociologisk forskning om mat och måltider
• beskriva, förklara och även kunna identifiera centrala sociologiska frågeställningar i relation till mat
• analysera och värdera hur matvanor och arbetet med mat utövas och förändras i olika samhällskontexter

Innehåll

Kursen ger en orientering i hur mat och måltider som samhällsfenomen kan beskrivas, analyseras, tolkas och förklaras utifrån sociologiska teorier. Matens komplexitet i dagens samhälle belyses genom att central forskning och betydelsefulla begrepp inom kostsociologins område behandlas från individnivå till samhällsnivå. Vidare diskuteras hur mat används för att skapa identitet och grupptillhörighet, vilket bland annat belyses i relation till religion, migration och välfärdsstat.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, litteraturseminarium och övningsuppgifter.

Examination

Examination sker genom skriftliga och muntliga prov, seminarier och redovisningar. Inom ramen för kursen anordnas en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för en så kallad uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd.

För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera och kunna resonera för sina ställningstaganden.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan till exempel vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten presenterar kursansvarig lärare former för obligatorisk närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.