Civilingenjörsprogrammet i energisystem

300 hp

Utbildningsplan, TES2Y

Det finns en senare version av utbildningsplanen.
Kod
TES2Y
Fastställd av
Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 11 november 2019
Diarienummer
TEKNAT 2019/267
Ansvarig fakultet
Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Beslut och riktlinjer

TEKNAT 2008/375 Riktlinjer för tillgodoräknande inom och antagning till senare del av de tekniska yrkesprogrammen har utgått. Motsvarande information finns i detta dokument.

Beslut om att anordna utbildningsprogrammet

Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2019-11-11 för att gälla fr.o.m. 2020-07-01. Enligt beslut av konsistoriet den 22 september 2006 skall civilingenjörsprogrammet i energisystem finnas inrättat vid Uppsala universitet fr.o.m. 2007-07-01. De nya femåriga civilingenjörsprogrammen ersätter tidigare 4,5-åriga program enligt den högskoleförordning som skall tillämpas vid antagning till utbildning som börjar efter utgången av juni 2007.

Engelsk översättning

Civilingenjörsexamen har den engelska översättningen Degree of Master of Science in Engineering.

Programmet anges på examensbeviset som inriktning, den engelska översättningen som används är

Specialisation: Energy Systems Engineering

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 eller Fysik B, Kemi A, Matematik E (områdesbehörighet A9/9)

Syfte

Studieplanen för civilingenjörsprogrammet i energisystem syftar till att utbilda civilingenjörer med förmåga att utveckla, styra och utvärdera samhällets energisystem, varmed avses processer och system för råvarutillförsel, omvandling, distribution och användning av olika energislag. Utbildningen utvecklar särskilt de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för den tekniska utvecklingen av energisystem, och för att arbeta med energisystem ur ett helhetsperspektiv och inom ramen för en hållbar energianvändning, med hänsyn tagen såväl till sociala och ekonomiska faktorer som till energisystemens möjligheter och begränsningar vid interaktion med de naturliga systemen - atmosfär, biosfär och geosfär.

Mål

Mål för civilingenjörsexamen

Högskolelagen

Högskolelagen innehåller bestämmelser om universitet och högskolor under statligt huvudmannaskap.

Högskoleförordningen (Examensordningen)

Civilingenjörsexamen

Mål

För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör.

Kunskap och förståelse

För civilingenjörsexamen skall studenten

- visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

- visa såväl brett kunnande inom det valda teknikområdet, inbegripet kunskaper i matematik och naturvetenskap, som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.

Färdighet och förmåga

För civilingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att med helhetssyn kritiskt, självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar samt att delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,

- visa förmåga att skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar,

- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,

- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden även med begränsad information,

- visa förmåga att utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling,

- visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För civilingenjörsexamen skall studenten

- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,

- visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Självständigt arbete (examensarbete)

För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Övrigt

För civilingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

Programmets uppläggning

Beskrivning av utbildningen

Upplägg, allmänt

Civilingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 300 högskolepoäng.

Civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet är sammanhållna 5-åriga yrkesprogram med möjlighet till teknologie kandidatexamen efter tre år. Civilingenjörsprogrammen innehåller en stor andel obligatoriska kurser framförallt under de tre första åren. Anledningen är att kvalitetssäkra yrkesrollen genom en lämplig grund inom traditionella ämnen och ingenjörsvetenskap vilket är nödvändigt för att studenterna ska uppnå målen i högskoleförordningen. Under de två sista åren ökar andelen valbara kurser. Därmed ges möjlighet till ytterligare specialisering. Utbildningen avslutas med ett examensarbete.

Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen.

Civilingenjörsprogrammet i energisystem drivs i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet. Institutioner vid SLU är kursansvariga för ca en tredjedel av programmets kurser. Studenterna kommer under sin utbildning att möta två olika universitetsmiljöer och delvis olika regler.

Regelsamling för SLU återfinns på adress: https://student.slu.se/regler-rattigheter/rattigheter-och-skyldigheter/utbildningshandboken/

Progression i utbildningen

Utbildningens progression innebär såväl en successivt högre ämneskompetens som en gradvis utveckling av ingenjörsrollen och ett vetenskapligt förhållningssätt. Programmets studieplaner utformas för att detta ska uppnås på ett väl avvägt sätt. Inom kurser på avancerad nivå arbetar studenterna med större självständighet och ökat ansvar för det egna lärandet. Det betyder ökat djup och komplexitet inom teknik, som är det huvudsakliga området för utbildningen, och inom det valda programmets inriktning. Det betyder även att studenterna fördjupar sina färdigheter och förmågor, så som muntlig och skriftlig kommunikation på både svenska och engelska.

Programmets kurser

Studieplaner

Huvudområde anges med förkortningarna D = datavetenskap, F = fysik, M = matematik, T = teknik, FEK = Företagsekonomi, FE = Förnybar elproduktion samt INT = Industriell teknik. Med beteckningen nivå/djup i studieplanerna anges kursens nivå och djup i förhållande till examenskrav.

Följande beteckningar används

G1N Grundnivå, kursen kräver inte tidigare högskolestudier

G1F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier mindre än 60 hp

G2F Grundnivå, kursen kräver tidigare högskolestudier minst 60 hp

G2E Grundnivå, examensarbete för högskoleingenjörsexamen och kandidatexamen

A1N Avancerad nivå, kursen kräver endast kurser på grundnivå, minst 120 hp

A1F Avancerad nivå, kursen kräver tidigare kurser på avancerad nivå

A1E Examensarbete för magisterexamen

A2E Examensarbete för civilingenjörsexamen och masterexamen

Det finns olika typer av kurser:

  • Obligatorisk kurs - betyder att kursen är obligatorisk inom examenskravet.
  • Icke obligatorisk kurs -kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programs ansvarsområde.
  • Tillvalskurs - kurs som erbjuds i studieplanen utöver den rekommenderade studiegången. Dessa kurser kan medräknas i en examen utan särskilt beslut. Dessa kurser schemaläggs inte på programmet vilket innebär att det blir schemakrockar.

I vissa fall kan inte alla kurser i studieplanen ingå i examen samtidigt. Information omdetta finns så fall i studieplanen eller i "Preciserade krav för programmet" i utbildningsplanen.

Huvudområdet teknik

En kurs kan och ska klassas som tillhörande huvudområdet Teknik om den till största delen behandlar minst ett av följande områden:

* Metoder för utveckling, konstruktion, driftsättning, verifiering, användning eller underhåll av fysiska system som har praktisk användning för att tillfredsställa människans önskan att förbättra sina livsvillkor, eller motsvarande för komponenter i sådana system. Komponenter behöver inte vara fysiska utan kan utgöras av algoritmer eller programvara.

* Metoder för effektiv organisation av de processer som är involverade i förverkligandet av momenten enligt ovanstående punkt. Exempel på kurser som faller inom denna kategori är kvalitetsteknik, produktionsledning och teknikbaserad affärsutveckling.

En kurs som uppfyller ovanstående kan därutöver klassas som ytterligare ett eller flera huvudområde/n under förutsättning att även detta huvudområdes kriterier är uppfyllda.

En kurs som till största delen behandlar ett annat huvudområde kan och ska dubbelklassas i Teknik om den innefattar moment som behandlar hur kursens huvudinnehåll praktiskt kan tillämpas i ett tekniskt sammanhang (definierat enligt ovanstående kriterier). Dessa moment ska utgöra en signifikant del av kursen, de ska tydligt framgå av kursplanen, undervisas på en nivå motsvarande kursens nivå, samt ingå i examinationen. En beslutad dubbelklassning i Teknik ska omprövas av berörda programråd och Tekniska utbildningsnämnden om kursen avviker från dessa kriterier.

Entreprenörskolan vid Uppsala universitet

Entreprenörskolan är ett ettårigt program, 60 högskolepoäng, som kan ersätta det ordinarie avslutande studieåret inom respektive utbildningsprogram och ger en unik utbildningsprofil mot teknik- och affärsutveckling. Antagning till utbildningen sker i särskild ordning och ofta i konkurrens med studenter från andra program. Kurserna Innovationsledning och Kundfokuserad produktutveckling kan inte medräknas inom examenskravet för civilingenjörsexamen för de studenter som läser Entreprenörskolan. För vissa program finns ytterligare kurser i studieplanen som inte kan ingå i examen tillsammans med Entreprenörskolan. Detta anges i respektive programs utbildningsplan. Examensarbetet görs inom civilingenjörsprogrammet och ska godkännas av programmets examinator.

Examensarbete

Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas för samtliga tekniska program vid Uppsala universitet och identiska kursplaner används för samtliga civilingenjörsprogram. Blanketter och anvisningar för studenter finns tillgängliga på fakultetens hemsida teknat.uu.se/student.

Undervisning

Kurser och kursmoment på engelska förekommer i programmet. Kurslitteraturen är till stora delar på engelska.

Examen

Examensbestämmelser

Preciserade krav (examenskriterier) vid Uppsala universitet

För civilingenjörsexamen 300 högskolepoäng från Uppsala universitet krävs

  • godkända kurser omfattande 300 hp varav minst 90 hp på avancerad nivå (inklusive examensarbete). För studenter som påbörjat sin utbildning från och med hösten 2017 gäller även: Av dessa 90 hp ska minst 10 hp vara på A1F-nivå.
  • minst 150 hp inom huvudområdet teknik, varav minst 60 hp på avancerad nivå (inklusive examensarbete).
  • alla obligatoriska kurser inom programmet.
  • 30 hp examensarbete på avancerad nivå inom huvudområdet teknik.

Preciserade krav för programmet

För studenter som påbörjat utbildningen från och med hösten 2017 ska minst 10 hp av de 60 hp teknikkurser på avancerad nivå som krävs för examen vara på A1F-nivå.

Av de icke obligatoriska kurserna i studieplanen i åk 4-5 som i namnet har tillägget "teknik och system" är det obligatoriskt att vara godkänd på minst tre inom examenskravet (vilket blir 30 hp). Kursen "Elkraftsystemanalys" uppfyller ES-programmets krav på teknik och system-kurser och kan införas i examen som en sådan.

När ovan examenskrav är uppfyllda finns plats för maximalt 50 hp valbara kurser inom examen. Av dessa ska 20 hp väljas bland de valbara tekniska och naturvetenskapliga kurserna i programmets studieplan.[1][2]

Därutöver kan 30 hp kurser väljas bland kurserna i studieplan eller inom något av huvudområdena nedan. Det är Uppsala universitets klassning av huvudområde som gäller[3], d.v.s. kurser lästa vid andra lärosäten kan i vissa fall räknas till ett annat huvudområde än det ursprungliga.

Huvudområden som de 30 hp ovan kan väljas från är: Biologi, Datavetenskap, Fysik, Geovetenskap, Kemi, Matematik, Teknik, Beteendevetenskap, Bioinformatik, Databasteknik, Didaktik, Energiteknik, Entreprenörskap, Etik, Företagsadministration, Företagsekonomi, Genusvetenskap, Geografi, Global miljöhistoria, Handelsrätt, Hållbar energiomställning, Hållbar utveckling, Idé- och lärdomshistoria, Inbyggda system, Industriell projektledning, Industriell teknik, Informationssystem, Juridik, Krisberedskap, Kvalitetsteknik, Miljövetenskap, Molekylär bioteknik, Människa-datorinteraktion, Mångfaldsstudier, Nationalekonomi, Regionskunskap (t.ex. Nordostasienkunskap), Pedagogik, Pedagogiskt ledarskap, Praktisk filosofi, Programvaruteknik, Psykologi, Public Management, Retorik, Samhällsgeografi, Socialpsykologi, Sociologi, Språk[5], Språkteknologi, Statistik, Statskunskap, System i teknik och samhälle, Tillämpad beräkningsvetenskap, Tillämpad bioteknik, Urbana studier, Utvecklingsstudier, Vetenskapsfilosofi, Vindkraftsprojektering.

I dessa 30 hp får maximalt ingå 15 hp totalt av följande ämnen: Beteendevetenskap, Didaktik, Regionskunskap: (t.ex. Nordostasienkunskap), Genusvetenskap, Geografi, Global miljöhistoria, Informationssystem, Krisberedskap, Människa-datorinteraktion, Mångfaldsstudier, Pedagogik, Pedagogiskt ledarskap, Praktisk filosofi, Psykologi, Public Management, Retorik, Språk, Språkteknologi, Socialpsykologi, Sociologi, Urbana studier, Utvecklingsstudier och Vetenskapsfilosofi.

Notera att i ovan 30 hp ingår även följande kurser som finns i studieplanen: Miljörätt, Miljöekonomisk översiktskurs, Stora sociotekniska system, Ingenjörsetik samt Individ, organisation och ledarskap (2FE030).

Ett alternativ till ovan 30 hp är att läsa 30 hp inom Entreprenörsskolan (examensarbetet ej inräknat). Av de 50 hp valbara kurserna täcks då dessa 30 hp.

Då examen kräver fördjupning kan endast en mindre del av de valbara kurserna (50 hp) vara på G1N/GXX nivå. Av de 50 hp kan maximalt 15 hp vara på G1N/GXX nivå[4]. Detta inkluderar de valbara kurserna i studieplanen på denna nivå, t.ex. Miljöekonomisk översiktskurs, Ingenjörsetik och Individ, organisation och ledarskap.

I vissa fall kan endast delar av en kurs anses passa in i beskrivning ovan. Då kan den delen av kursen tillgodoräknas.

[1] Dvs. följande kurser i studieplanen kan inte ingå i dessa 20 hp: Miljörätt, Miljöekonomisk översiktskurs, Stora sociotekniska system, Ingenjörsetik och Individ, organisation och ledarskap.

[2] Miljökonsekvensbeskrivning kan ingå i dessa 20 hp.

[3] En kurs läst vid ett annat svenskt lärosäte får det huvudområde den har vid det lärosätet om huvudområdet finns vid Uppsala universitet. Finns inte huvudområdet vid Uppsala universitet undersöks vilket/vilka huvudområden kursen ska klassas som (om något). En kurs läst vid ett utländskt lärosäte kan helt eller delvis räknas som annat/andra huvudområde/n än det den är klassad som vid det utländska lärosätet.

[4] En student som läst Företagsekonomi A 30 hp får tillgodoräkna den i programmet obligatoriska kursen Industriell ekonomi och hållbar innovation 5 hp samt därutöver tillgodoräkna sig 15 hp inom examenskravet (under förutsättning att studenten ändå uppfyller alla de i utbildningsplanen specificerade kraven). Denna student får alltså 20 hp av Företagsekonomi A tillgodoräknade i sin examen medan en student som redan avklarat Industriell ekonomi och hållbar innovation 5 hp får 15 hp Företagsekonomi A tillgodoräknade i sin examen.

[5] Ej på nybörjarnivå. Språk avser idag talade språk (t.ex. tyska) och de klassiska språken (så som latin). Språk avser inte anslutande huvudområden så som t.ex. lingvistik.

Övriga föreskrifter

Föreskrifter om behörighet

Särskild behörighet

För att kunna antas till civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier (högskoleförordningen: www.uk-ambetet.se) samt Ma E, Fy B och Ke A (områdesbehörighet 9) alternativt Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet A9).

Antagning till senare del av utbildningsprogram

Studenter som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande ska kontakta studievägledaren som också tillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan behandlas av programansvarig. Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin.

  • För att kunna antas till studier på programmets andra termin ska studenten ha klarat minst 20 hp kurser av relevans för utbildningen.
  • För att en studerande ska antas till studier i andra årskursen ska studenten ha klarat minst 40 hp kurser av relevans för utbildningen.
  • För att antas till tredje året gäller att studenten ska ha klarat minst 80 hp i kurser av relevans för utbildningen.
  • För att antas till fjärde året gäller att studenten ska ha klarat minst 120 hp i kurser av relevans för utbildningen.
  • Dessutom krävs att studenten har tillräckliga förkunskaper för att kunna följa programmet på den nivå studenten antas till.
  • För studenter som antas till senare del ska en individuell studieplan upprättas av programmetsstudievägledare.

Blanketter finns på teknat.uu.se/student

Betyg och examination

Examinationsform och betygsskala framgår av kursplanen. Information angående tentamensanmälan finns på http://www.studentportalen.uu.se (gäller ej tentamina vid andra lärosäten).

För ytterligare regelverk se "Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor på grundnivå och avancerad nivå vid Uppsala universitet" UFV 2016/327.

Information för SLU:s kurser och tentamensregler finns i Utbildningshandboken:

https://student.slu.se/regler-rattigheter/rattigheter-och-skyldigheter/utbildningshandboken/

Tillgodoräknande av kurser i ingenjörsexamen

Samtliga kurser som ingår i programmets studieplan kan ingå i examen utan särskilt beslut. Det kan förekomma att enbart vissa kombinationer är tillåtna. Detta framgår då av utbildningsplanen under avsnittet Preciserade krav för programmet. Kurser som inte ingår i programmets studieplan kan enbart ingå i examen efter ett tillgodoräknande.

Enligt föreskrifter i högskoleförordningen (6 kap 6-8§) har studerande rätt att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. Ett tillgodoräknande ger underlag för särskild behörighet och urval till fortsättningskurser. Det ger även underlag för Examensenheten vid ansökan om examen.

Vid ett tillgodoräknande av en hel kurs får studenten alltid den redan lästa och godkända kursen inskriven i sitt examensdokument.

Beslut om tillgodoräknande av svensk utbildning fattas av programansvarig eller utbildningsledare på delegation från fakultetsnämnden när det gäller utbildning som motsvarar hel kurs (då studenten läst en hel kurs som motsvarar en hel kurs på programmet). När det gäller del av kurs eller tillgodoräknande av prov fattas beslutet av examinator för kursen (då studenten läst en hel kurs som motsvarar del av en kurs alternativ läst del av kurs som motsvarar hel eller del av kurs).

Beslut om tillgodoräknande av utländsk utbildning fattas på delegation från Rektor av Examensenheten. Studenten ansöker hos Examensenheten genom att lämna in handlingar till Studentservice Ångström.

Blanketter för ansökan finns på teknat.uu.se/student.

Tillgodoräknande kan var vara av två slag: tillgodoräknande där en kurs ersätter en för examen obligatorisk kurs och tillgodoräknande där en kurs kan ingå i examen utan att ersätta en obligatorisk kurs.

Kurs som tillgodoräknas mot obligatorisk kurs ska inom examenskravet räknas med:

1. Om den lästa kursen har ett lägre eller samma högskolepoängantal jämfört med motsvarande obligatoriska kurs: den lästa kursens poängantal.

2. Om den lästa kursen har ett högre högskolepoängantal än motsvarande obligatoriska kurs: minst det antal poäng den obligatoriska kursen har och maximalt den lästa kursens poängantal. Detta beror av examenskraven för programmet.

En individuell prövning görs alltid. Kursmoment med överlappande innehåll kan inte ge poäng till samma examen. Vid överlapp räknas motsvarande poäng inte med i examen. Det kan finnas programspecifika begränsningar när det gäller tillgodoräknade av kurser utanför studieplanen. Detta framgår av utbildningsplanen under avsnittet Preciserade krav för programmet.

Kurser från olika högskolor/utbildningar behöver inte överensstämma i detalj för att kunna tillgodoräknas mot obligatoriska kurser. Avgörande för ett tillgodoräknande är att syftet med motsvarande kurs/kursmoment i programmet uppfylls både med avseende på kursmål och i ett progressions- och programperspektiv. För kurser som ej anses uppfylla kraven ska kompletteringar krävas av studenterna. I dessa fall behandlas ärendet av kursens examinator som tillgodoräknande av del av kurs.

Blankett för ansökan om tillgodoräknande av kurs finns på teknat.uu.se/student.

Tillgodoräknande av examensarbeten

Bra former för examensarbeten är en kvalitetsaspekt av stor vikt och är dessutom en kvalitetssäkring för examen.

Generellt gäller att examen utfärdas vid det lärosäte där studenten avslutar sina studier. Det kan inträffa att examensarbeten utförda vid annat lärosäte ändå av olika skäl är aktuella för tillgodoräknande. I det fall detta sker bör examensarbetet tilldelas ett nummer i gällande rapportserie och förses med UU:s framsida.

Studieuppehåll och studieavbrott

Studieuppehåll är ett av studenten anmält och av lärosätet beviljat uppehåll med platsgaranti. Studieuppehåll beviljas om studenten har något av de särskilda skäl som anges i högskoleförordningen. Om studenten har andra skäl, avgör ansvariga för utbildningen om studieuppehåll kan beviljas. Ytterligare information och blankett finns på teknat.uu.se/student.

Student som gjort uppehåll i studierna utan att ha fått uppehållet beviljat får återta sina studier i mån av plats.

Student som vill avsluta programmet kan begära avbrott på blankett som finns på teknat.uu.se/student.

Student som önskar återuppta sina studier kan söka programmet på nytt via antagning.se.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin