Nya professorer 2022

Historisk-filosofiska fakulteten

Mikael Alm, historia

Mänskliga samhällen är i grunden ojämlika. Politiskt har somliga mer makt än andra, ekonomiskt är somliga rikare än andra, socialt anses somliga högre och ädlare än andra.

I min forskning intresserar jag mig för sådana maktrelationer och hur de har uttryckts och rättfärdigats. Jag har specifikt intresserat mig för den period som i europeisk historia kallas revolutionernas tidsålder – perioden från 1700-talets mitt till 1800-talets början. Det var en omvälvande tid – en brytningstid då det gamla Europa som formats och utvecklats sedan medeltiden blev det moderna Europa som vi ser under 1800- och 1900-talet. Tidens maktrelationer var i högsta grad del av omvandlingarna. Politiskt följdes enväldiga kungar av demokratier, ekonomiskt följdes agrara ekonomier av industriella och socialt följdes ståndssamhällen av klassamhällen.

Ifråga om de politiska aspekterna ägnade jag mig länge åt de gustavianska kungarnas försök att rättfärdiga sitt maktinnehav och den bernadotteska monarkins motsvarande försök efter enväldets fall 1809. På senare tid har jag intresserat mig mer för de sociala aspekterna, bland annat kläders roll i manifestationen av social status i en tid när synen på olikhet och hierarkier var stadd i förändring.

Porträttfoto på Mikael Alm

Gudrun Andersson, historia

Min forskning bottnar i ett intresse för vardagens historia, med en ambition att analysera människors föreställningar om det samhälle de var en del av. Tidsmässigt har jag inriktat mig på den tidigmoderna perioden, cirka 1650–1850. Perioden präglades av stora förändringar politiskt, ekonomiskt och socialt, som alla påverkade vardagens relationer och förutsättningar.

Vardagen har sällan lämnat tydliga spår. Jag har därför arbetat med en mångfald av källor och lagt ett pussel av både vad som sägs direkt och vad jag kunnat utläsa mellan raderna. För att analysera uppfattningar om kvinnligt och manligt har jag använt rättsprotokoll men också modemagasin från 1800 och framåt. Jag har där visat att kvinnors handlingsutrymme varit mer tillåtande än man ofta trott. Med hjälp av bouppteckningar och räkenskaper har jag lyft fram den materiella kulturen och borgerskapets statusmanifestation. Här, liksom i modemagasinen, framträder 1800-talets konsumtionssamhälle med könsspecifika modeideal. Dagböcker, slutligen, är ett givet material för vardagen, där jag tagit fasta på dagliga rutiner, rumslighet och umgänge.

Pusselbitarna säger mycket var och en, men sammantaget framträder en vardag som rymmer stora förändringar samtidigt som många strukturer, särskilt vad gäller kvinnligt och manligt, uppvisar kontinuitet över tid – stundtals fram till i dag.

Porträttfoto på Gudrun Andersson

Jenny Björklund, genusvetenskap

I min forskning studerar jag huvudsakligen skönlitteratur med hjälp av genus- och queer­teoretiska perspektiv. Jag analyserar hur genus och andra maktstrukturer kommer till uttryck i skönlitteratur, men jag är också intresserad av hur skönlitteraturen förhåller sig till samhället. Eftersom skönlitteratur är förankrad i världen formas den av och påverkar sina sociala och kulturella sammanhang.

I min senaste bok ställer jag till exempel frågan vad det betyder att så många mammor lämnar sina familjer i svensk 2000-talslitteratur. Jag analyserar litterära representationer av mammor som lämnar sina familjer och sätter dem i relation till sociopolitiska diskurser om moderskap, familj och jämställdhet i det samtida Sverige. Jag har även skrivit en bok om lesbiskhet i svensk skönlitteratur 1930–2005.

Min pågående forskning ligger framför allt inom fältet familjestudier och handlar dels om hur barnlöshet representeras i skönlitteratur, dels om hur människors beslut kring att skaffa barn förhåller sig till klimatkris och miljöfrågor. Dessutom samarbetar jag med datavetare i ett projekt om genus i AI och maskininlärning.

Porträttfoto på Jenny Björklund

Christina Fredengren, kulturvård

Människan behöver problematiseras, både ur ett genus- och artperspektiv. Min forskning utmanar synsätt som sätter människan i centrum, inom arkeologi och kulturmiljöstudier.

Inom arkeologi arbetar jag med människors relation till vattenmiljöer, såsom bäckar, sjöar och torvmossar. Detta inkluderar studier av deponier med artefakter eller människo- och djurkroppar i våtmarker. Hur offer kan ha förändrat förbindelsen dem emellan utgör en intressant frågeställning. Vidare är jag intresserad av hur olika vattendrag erfarits ha egna personliga särdrag, givits skydd och rättigheter som levande varelser.

Tid, särskilt djup tid, är ett annat forskningsintresse. Det rör frågor angående vad som ärvs över längre tidsavsnitt och vilka relationer som knyts över tid. Hur behöver handlingsmönster i samtiden ändras om vi vill bli bättre förmödrar till framtida generationer. Vad händer om vi betraktar koldioxidutsläppen som kulturarv (om än oönskade sådana) med långtidseffekter både på människor, djur och natur. Samt, på tal om framtida generationer – är dessa inte både mänskliga och mer än mänskliga?

Porträttfoto på Christina Fredengren

Orsi Husz, idé och lärdomshistoria

Min forskning handlar om det ekonomiska livets kultur- och idéhistoria. I stället för att studera ”ekonomin” som en strukturell företeelse är jag intresserad av på vilket sätt männi­skor tänkt kring och ägnat sig åt det som uppfattas vara ekonomiska aktiviteter.

Jag har bland annat studerat konsumtionsdrömmar kopplade till det tidiga 1900-talets varuhus samt vardagliga förhoppningar och politiska idéer kring lotterispel i historisk tid. Jag har skrivit om hur klass skapas genom privatekonomiska ideal och praktiker i hushållsbudgetar, om hur kreditkorten blev var mans egendom och hur det kommer sig att vi i dag förlitar oss på vår bank – i alla fall i Sverige – när vi ska intyga våra identiteter.

Den fråga som har styrt mycket av min forskning handlar om hur man i olika tider hade jämkat samman, växlat och balanserat mellan olika slags värden: ekonomiska, moraliska, kulturella, känslomässiga med flera. En annan viktig fråga är hur finansiella företeelser, i allt högre grad, har kommit att genomsyra vardagslivet sedan 1900-talets andra hälft.

Porträttfoto på Orsi Husz

Karl-Johan Lindholm, arkeologi

Min forskning syftar till att utveckla arkeologisk teori och metod för tvärvetenskaplig miljöforskning som strävar efter en bättre förståelse av landskapsförändringar till följd av markanvändning. Jag arbetar inom ett forskningsfält som kallas historisk ekologi, och som kan beskrivas som miljöforskning som omfattar långtidsperspektiv och historisk analys för att bättre förstå våra miljöer, men också för att bidra med kunskap för en hållbar förvaltning av naturresurser samt landskapens biokulturella arv.

Jag har varit särskilt intresserad av att förstå landskap som beskrivits som marginella eller perifera, exempelvis Kalahari i södra Afrika och de så kallade boreala skogsområdena i Skandinaviens inland, i förhållande till de större kulturhistoriska skeendena. Jag har kombinerat arkeologisk kunskap med landsbygdsutveckling och landskapsstudier för att få en bättre förståelse av tidigare och nuvarande former av kollektiv förvaltning av naturresurser.

I min forskning arbetar jag med digitala metoder och geografiska informationssystem (GIS) för integrerade tvärvetenskapliga landskapsanalyser som omfattar arkeologisk och historisk information, ortnamn, topografi och ekologi. Ett ytterligare intresse är att tillgängliggöra arkeologiska och tvärvetenskapliga forskningsdata genom att bygga forskningsinfrastruktur som skall möjliggöra framtidens miljöforskning.

Porträttfoto på  Karl-Johan Lindholm

Andrew Reisner, praktisk filosofi

I min forskning har jag främst koncentrerat mig på fyra teman: frågor om vilka trosföreställningar eller uppfattningar vi bör ha, karaktären hos de rationella krav vi är föremål för, hur olika typer av normativitet (praktisk, teoretisk, affektiv) förhåller sig till var­andra, samt frågor om vad det innebär att något har ett värde. Den gemensamma nämnaren är intresset för hur olika sorters normativa krav tillsammans leder fram till slutsatser om hur vi bör leva och hur vi bör vara.

Ett av de projekt jag prioriterat har varit att utveckla en enhetlig syn på hur sannings- och värdebaserade överväganden samspelar när det gäller att avgöra vilka uppfattningar vi bör ha. Jag har även utforskat den besläktade frågan om varför det vi allt sammantaget bör tro eller vilja kan skilja sig från det vi, ur en rent rationell synvinkel, bör tro eller vilja.

Målsättningen är och har varit att belysa de krav och kriterier som vårt handlande och tänkande kan utvärderas ifrån för att därigenom, inte bara öka vår förståelse av just de frågorna, utan också för att skapa goda förutsättningar för vidare forskning inom såväl etiken som studiet av våra trosföreställningar.

Porträttfoto på Andrew Reisner

Eva Lindqvist Sandgren, konstvetenskap

Min forskning berör främst den medeltida konsten, särskilt den bildkonst som finns i handskrifter från medeltiden. Avhandlingen handlade om medeltida franskt bokmåleri.

Sedan 2006 har jag forskat om bild, textil och arkitektur i Vadstena kloster. Under senare tid har jag lett ett tvärvetenskapligt projekt om den visuella och akustiska miljön i Vadstena klosterkyrka. Forskarteamet har använt digital teknik för att dels återskapa den senmedeltida rumsupplevelsen i 3D och dels gjort så kallade auraliseringar av olika platser i modellen av kyrkan – en metod där akustiken räknas ut baserat dels på var källorna till ljudet var placerade och dels på hur kyrkan var inredd.

Porträttfoto på Eva Lindqvist Sandgren

Juridiska fakulteten

Erika P. Björkdahl, civilrätt

Sveriges rikes lagar skall tjäna många syften och intressen. Inom ett specifikt område före­ligger inte sällan flera syften och intressen som ibland närmast konkurrerar med varandra eller i vart fall är svårförenliga. När så är fallet kan uppgiften att utforma effektiva och rättssäkra regler bli både mödosam och extra komplicerad – och ibland misslyckas lagstiftaren.

I min forskning har jag intresserat mig för konflikter av detta slag inom fastighetsrättens område. Mitt angreppssätt har varit att rättsligt sett systematisera olika delar av området i förhållande till varandra. Syftet har varit att klarlägga om, och i så fall i vilken utsträckning, utformningen av separata lagar och regler i praktiken leder till målkonflikter och ineffektivitet.

Forskningen visar att delar av fastighetsrätten dras med inkonsekvenser, vilket får till följd att syftet med reglerna inte uppfylls och den av lagstiftaren avsedda effekten uteblir.

Porträttfoto på Erika P Björkdahl

Medicinska fakulteten

Robert Bodén, psykiatri

Allvarliga psykiska tillstånd såsom schizofreni, bipolär sjukdom och svåra depressioner bryter vanligen ut tidigt och följer sedan de drabbade genom livet. Följden blir lidande och funktionsförlust.

I min forskning har jag studerat patienter med dessa tillstånd genom intervjuer och via hälsoregister. Jag har konstaterat att de som medicinerar regelbundet har uppvisat störst framsteg men också att negativa läkemedelseffekter, till exempel viktuppgång, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes, kan påvisas. Vidare har jag kartlagt konsekvenserna av svårbehandlad depression, såsom sänkt livskvalitet, substansmissbruk och förkortad livslängd.

Effektivare behandlingsmetoder behövs. Jag har på senare år skiftat fokus mot att utveckla nya fysikaliska behandlingar, genom vilka vi med elektromagnetism påverkar funktionen i olika nätverk i hjärnan. För närvarande studerar jag effekterna av den främsta tillgängliga behandlingsmetoden ECT, det vill säga elektrokonvulsiv behandling.

Porträttfoto på Robert Bodén

Karin Enskär, pediatrisk omvårdnad

Forskning inom pediatrisk omvårdnad undersöker frågor rörande relationen mellan vårdpersonalen, barnet och dess familj, där de vårdande handlingarna utgår från barnets hälsotillstånd med syfte att uppfylla barnets och familjens behov, för att de skall kunna uppleva hälsa och välbefinnande.

Min forskning berör olika aspekter av hälsa och omvårdnad för barn med olika sjukdomstillstånd, framför allt barn med en cancer. I min forskning har jag studerat hur barn med cancer och deras familjer upplever sin vardag och hur vårdpersonalen kan ge stöd och hjälp. Forskningsresultaten visar bland annat att de undersökningar och behandlingar som genomförs inom hälso- och sjukvården, till exempel provtagning eller vaccinationer, skapar oro, rädsla och smärta hos barnet. Likaså påverkas alla familjemedlemmar av att se barnets lidande. För att ge stöd och hjälp till både barn och familjer är det viktigt att skapa en god vårdrelation och att främja barns och föräldrars delaktighet i vård och beslut, både stora och små. För detta krävs att både barn och föräldrar har tillräcklig kunskap om vad som kommer att hända, genom olika utbildnings- och informationsinsatser.

Ytterligare visar min forskning att barn som genomgår smärtsamma undersökningar och behandlingar kan vara hjälpta av att få tillgång till olika typer av farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar, till exempel smärtlindrande och/eller oroslindrande läkemedel. För många barn är olika typer av icke-farmakologiska strategier för att minska oro, rädsla och smärta betydelsefulla. Dessa strategier måste anpassas till det individuella barnets ålder, kunskap och intresse. Att erbjuda någon form av avledning från det som sker, genom att till exempel blåsa såpbubblor, måla i en målarbok, läsa en bok eller se en film, kan hjälpa barnet att hantera situationen. I en stressig klinisk vårdverksamhet, kan det vara en utmaning att hinna med att erbjuda dessa strategier, därför studerar vi just nu hur vårdpersonalen kan stimuleras i att erbjuda individanpassade strategier när barn genomgår smärtsamma procedurer.

Porträttfoto på Karin Enskär

Anna T. Höglund, vårdetik med genusvetenskaplig inriktning

Inom vårdetiken står de etiska aspekterna av mötet mellan vårdargivaren och patienten i centrum. Hur kan ett respektfullt möte ske, givet vårdgivarens högre kompetens och patientens utsatta position och beroendeställning? Som patienter befinner vi oss i ett unikt skede av livet, samtidigt som vårdgivaren utför sitt vardagliga arbete. Detta reser stora etiska krav på hur mötet i vården sker och det är detta möte vårdetiken fokuserar på.

Vårdetik är relevant genom hela livsförloppet, från graviditet och förlossning till vård i livets slutskede. Min forskning har således handlat om såväl etiska frågor kring nya reproduktionstekniker och genetisk screening innan graviditet som om etiken kring palliativ vård för cancerpatienter. Jag har även forskat om vårdgivares erfarenheter av prioriteringar i vården, om etiskt betingad stress och om etisk kompetens för läkare och sjuksköterskor.

Andra frågor jag studerat handlar om vård på lika villkor ur ett genusperspektiv och om behovet av etisk kompetens i ledning och styrning av vården. Min forskning är genomgående kliniskt förankrad och syftar till konkret vägledning kring hur etiska dilemman i vården skall hanteras.

Porträttfoto på Anna T. Höglund

Niklas Juth, klinisk medicinsk etik

Jag intresserar mig för etiska frågor, med andra ord frågor som berör människors grundläggande normer och värderingar. Mitt fokus är etiska frågor i hälso- och sjukvården. Jag är både intresserad av vilka normer och värderingar olika grupper faktiskt har och vilka värderingar och normer som vi borde ha och agera efter. Det innebär att jag bedriver forskning om gruppers faktiska värderingar genom exempelvis enkäter och intervjuer samt mer moralfilosofiska resonemang om vad som bör göras. Framför allt har jag ägnat mig åt de etiska spörsmål som uppstår i mötet mellan politisk filosofi och medicinsk etik – särskilt frågor som rör människors autonomi och rättvisa inom hälso- och sjukvården.

De senaste åren har min forskning haft en del fokus på tvångsvård inom både psykiatrisk och somatisk vård. Detta område är spännande eftersom det handlar om gränserna för patientens och medborgarens självbestämmande – men också vår syn på olika människors grundläggande rättigheter. Det är exempelvis tillåtet att utöva tvång på psykiatriska patienter i större utsträckning än andra patienter. Jag har också intresserat mig mycket för prioriteringar i hälso- och sjukvården. En typ av fråga har handlat om de allmänna grunderna för sådana prioriteringar som till exempel behov, sjukdomars allvarlighet och patientansvar. Jag har också undersökt konkreta prioriteringsfrågor som hur samhället bör se på finansiering av läkemedel för sällsynta diagnoser samt arbetat med frågor som rör vård i livets slutskede och screening.

Porträttfoto på Niklas Juth

Josef Järhult, infektionssjukdomar

Många patienter som tar antibiotika mot exempelvis en urinvägsinfektion skänker en tacksamhetens tanke till den moderna medicinen men utan att fundera närmare över vad som sker med kvarvarande läkemedelsrester i deras urin eller med de resistenta bakterier som selekteras fram i deras tarmfloror. Att förstå hur resistens uppstår och sprids i miljön, hos djur och hos människor, utgör ett huvudsyfte med min forskning.

Läkemedelsrester som passerar genom reningsverk kan orsaka flera problem. Vi har visat att låga nivåer av antibiotikarester i vatten kan leda till selektion av resistenta bakterier i vattenlevande fåglar, men även att influensaläkemedel kan leda till resistensutveckling. Influensaviruset finns nämligen naturligt hos änder och dessa kan utsättas för läkemedelsrester i vatten nedströms om reningsverk. Vi har visat att sådan resistensutveckling kan ske och eftersom änders virus utgör basen för nya mänskliga influensavirus finns risk för en resistent pandemi.

Min forskning har visat att antibiotikaresistens kan spridas i länder där antibiotika­tillsatser används i djurfoder och djur och människor lever tätt tillsammans. Resistens kan också spridas mellan kalvar, flugor och gnagare på svenska gårdar. För att förstå och kunna motverka resistensutveckling och spridning behövs ett brett, multidisciplinärt arbetssätt där vi ser människa, djur och miljö som en samverkande helhet – kallat ”One Health”.

Infektioner i främmande material, såsom ledproteser, är särskilt svårbehandlade och min forskning inkluderar kliniska studier kring sådana infektioner samt möjligheter att förebygga dem genom förbättrade implantat. Slutligen studerar jag också kritiskt sjuka covid-19 patienter och hur viruset bakom sjukdomen utvecklas.

Porträttfoto på Josef Järhult

Tryggve Nevéus, pediatrik

Jag har ägnat mycket av min forskning åt nattväta, eller enures, ett vanligt problem som orsakar stort lidande. Tidigare betraktades detta som en psykiatrisk åkomma. Siegmund Freud hävdade till exempel att barn kissar i sängen på grund av frustrerad sexualitet. Nu vet vi bättre. Enures orsakas av att njurarna bildar för mycket urin på natten eller att urinblåsan har för lätt för att dra ihop sig, i kombination med att barnet sover extra tungt. Jag har varit delaktig i att komma fram till att det är så det ligger till.

Det finns tre rekommenderade förstahandsbehandlingar mot enures: blåsträning (att dricka och kissa regelbundet efter ett schema), kisslarmet (en apparat som påverkar sömnen genom att väcka barnet när det kommer kiss i sängen), eller en njurpåverkande medicin som minskar urinproduktionen under natten. Med hjälp av mina doktorander har vi kommit fram till att blåsträningen inte hjälper, den är bara ett slöseri med barnens och deras familjers tid. Vi har också studerat möjligheterna att i förväg identifiera vilka barn som har stor chans att bli torra med hjälp av kisslarmet och för vilka även detta bara är ett slöseri med tid.

Slutligen har vi undersökt vad som kan göras för att hjälpa de barn som inte blir torra av någon av förstahandsbehandlingarna. Vi har funnit att medicin som påverkar sömndjupet kan fungera hos ungefär hälften av dem.

Det arbete som min forskargrupp har utfört skall förhoppningsvis på sikt leda till att miljontals barn världen över slipper skämmas för sin enures.

Porträttfoto på Tryggve Nevéus

Dag Nyholm, neurologi

Neurologi är läran om nervsystemet och dess sjukdomar. En av de vanligaste neurologiska sjukdomarna är Parkinsons sjukdom som innebär tilltagande svårigheter med rörligheten, men också helt andra symtom, till exempel nedsatt luktsinne och stresskänslighet.

Behandlingen är symtomlindrande och fungerar oftast bra de första åren men med tiden får medicinen allt kortare effekt samtidigt som känslighet för biverkningar ökar. Detta gör att symtomen kan svänga snabbt – flera gånger per dag – vilket ger stora besvär i vardagen för de drabbade.

Min forskning syftar till att upptäcka och behandla dessa symtomvariationer. Jag har bidragit till att tre nya läkemedelsformuleringar mot Parkinsons sjukdom har godkänts, såväl i Sverige som internationellt. Samtliga innehåller levodopa. Det är ett naturligt förekommande ämne som i kroppen bildar nytt dopamin, det signalämne som det råder brist på i hjärnan vid Parkinsons sjukdom. Två av metoderna innebär att läkemedelspumpar används för att jämna ut svängningarna. Många personer har fått förbättrad livskvalitet tack vare de nya behandlingarna men vi kan fortfarande inte stoppa sjukdomens utveckling. Fortsatt forskning pågår och just nu försöker vi finna så kallade biomarkörer redan innan sjukdomens motoriska symtom uppträder.

Porträttfoto på Dag Nyholm

Peter Thelin Schmidt, medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Gastroenterologi och hepatologi rör sjukdomar i mag- och tarmkanalen. Mina huvudsakliga forskningsintressen rör kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), fickor i tjocktarmen, förstadier till cancer och tidig upptäckt av cancer. Endoskopiska undersökningar innebär möjlighet att okulärt studera mag- och tarmkanalen och de utgör en central metod i min forskning. Vid endoskopi kan detaljundersökningar göras och prov tas från såväl vävnad som från tarmflora inne i tarmen.

Jag samarbetar med experter inom en rad områden, däribland epidemiologi, patologi, datorvetenskap, mikrobiologi och molekylära vävnadsundersökningar. Målet för forskningen är att förbättra diagnostik, behandling och omhändertagande av patienter med sjukdomar i mag- och tarmkanalen, men också att frambringa vidare förståelse för betydelsen av dysfunktion i dessa organ, liksom för uppkomsten av sjukdomar i och utanför dem.

Porträttfoto på Peter Thelin Schmidt

Maria Eriksson Svensson, njurmedicin

Var tionde person i Sverige har nedsatt njurfunktion eller tecken på njursjukdom. De vanligaste orsakerna till kronisk njursjukdom är övervikt, diabetes och högt blodtryck. Min forskning är patientnära och inriktar sig därför på att studera och kartlägga hur olika sjukdomar påverkar njurfunktionen för att kunna förstå bakomliggande orsaker och mekanismer och därmed kunna förhindra uppkomst av njurskada.

Hos patienter som redan utvecklat kronisk njursjukdom kartläggs de riskfaktorer som följer av nedsatt njurfunktion för att bättre kunna behandla de komplikationer som njursjukdom medför. Därför studerar jag tillsammans med min forskargrupp nu bland annat effekter på njurfunktionen av njurdonation, viktnedgång och överviktskirurgi samt olika riskfaktorer för utveckling av njurskada vid diabetes. Eftersom nedsatt njurfunktion är förenad med en kraftigt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom är detta ett viktigt forskningsområde.

En viktig roll som professor i njurmedicin är att utveckla och utvärdera nya behandlingar inom sjukdomsområdet. Studierna görs genom undersökningar av patienter men också utifrån data i medicinska journaler och nationella register. Vi har många vetenskapliga samarbeten med andra forskargrupper och med näringslivet – såväl lokalt, nationellt som internationellt. Resultatet av vår forskning skall leda till en förbättrad behandling och livskvalitet hos patienter med njursjukdom.

Porträttfoto på Maria Eriksson Svensson

Stina Syvänen, molekylär geriatrik

Eftersom vi lever längre i dag än tidigare kommer fler människor att drabbas av sjukdomar där hög ålder utgör en riskfaktor. Alzheimers sjukdom är ett exempel på en sådan sjukdom. Målet för min forskning är att utveckla diagnostik och nya behandlingar för hjärnans sjukdomar med fokus på den åldrande hjärnan.

Hjärnan är ett väl skyddat organ och det är svårt för läkemedelsmolekyler att nå dit. Dessutom är det ofta omöjligt att ”ta ett prov” från hjärnan. Jag arbetar mycket med positronemissionstomografi (PET), vilken är en medicinsk avbildningsmetodmetod som kan användas för att ta bilder, istället för biologiska prov, av hjärnan. Med hjälp av radioaktivt inmärkta molekyler, så kallade radioligander som binder till specifika målsystem i kroppen, kan vi undersöka flera av hjärnans funktioner och studera förändringar i hjärnan som är sjukdomskarakteristiska. PET kan därför användas för att ställa sjukdomsdiagnos, men kan också vara ett viktigt hjälpmedel vid utveckling av nya läkemedel. I det senare fallet kan vi studera hjärnan före, under och efter behandling och se om läkemedlet når hjärnan och har de effekter vi hoppas på.

Porträttfoto på Stina Syvänen

Samhällsvetenskapliga fakulteten

Roland Almqvist, företagsekonomi, särskild redovisning

Min forskning handlar om processer och effekter av stora reformer och förändringar inom den offentliga sektorn. Detta med särskilt fokus på konsekvenser för styrningen och offentliga organisationers styrmodeller.

New Public Management har under det senaste decenniet varit hett debatterad och kritiserad som styrningsidé inom offentlig sektor. Ofta ges New Public Management som tillämpad styrmodell skulden för de problem som uppkommit i styrningen inom offentlig sektor. Mina forskningsresultat visar en mer nyanserad bild av styrmodellen där både för- och nackdelar har kunnat synliggöras. En viktig del i min forskning har också varit att försöka identifiera när teorierna bakom modellen ställer för långtgående krav som praktiken inte kan leva upp till när New Public Management omsätts i praktiken till styrning och konstruerandet av styrmodeller respektive när praktiken tillämpar styrmodellen på ett felaktigt sätt. Resultaten visar att det även här finns inslag av ”både och” – det vill säga när teorierna inte fungerar i praktiken respektive när det existerar tydliga tillämpningsfel av styrmodellen.

Min pågående forskning fokuserar på frågan vad som händer efter New Public Management och vad nästa styrningsparadigm – också kallat New Public Governance – får för effekter för styrningen inom offentlig sektor. New Public Governance som styrningsidé tillför en bredare syn på styrning och fokuserar mer på tillit och samarbete mellan offentliga såväl som privata och ideella organisationer samt på att skapa nätverk av olika kompetenser för att lösa samhällsuppdraget.

Porträttfoto på Roland Almqvist

Stina Bergman Blix, sociologi

Min forskning handlar om hur känslor motiverar och präglar hur vi agerar i olika sammanhang. Jag har framför allt undersökt hur känslor kommer till uttryck i arbetslivet. Känslor har vi med oss hela tiden men vi förknippar ofta känslor med privatlivet så att forska om känslor i arbetslivet handlar därför till stor del om att förstå gränsdragningar – hur görs känslor professionella, hur skiljer man privata från professionella känslor och hur kan man vara rationell när man har känslor? Jag har studerat känslor i yrken där de anses centrala, såsom skådespeleri, och där de traditionellt inte ska finnas, som i domstolar.

Mitt huvudintresse de senaste åren har varit domstolsvärlden där känslor ofta ses som oförenliga med ett rättssäkert arbete. En fråga jag har undersökt är vad som händer med känslorna i situationer där de inte får finnas. Min forskning visar kanske oväntat att människor som arbetar i sådana miljöer behöver öka sin emotionella lyhördhet för att uppfatta de knappt märkbara känslouttryck som ändå används. Denna nedtoning av känslor har visat sig vara särskilt markant i Sverige jämfört med andra länder min forskargrupp studerat, som Italien och USA. Jag har också undersökt hur känslor används när beslut fattas i domstol och där framgår att olika känslor är aktuella i olika skeden av beslutsfattandet och att till synes oförenliga krav på oberoende och samarbete gör känslor som tillit, tvivel och säkerhet centrala i samspelet mellan beslutsfattare.

De resultat som jag och mina kolleger kommit fram till är viktiga för att förstå hur inte bara starka utan även lågmälda känslor påverkar våra handlingar. Denna kunskap kan användas i professionsutbildning på universitetet och i vidareutbildning av till exempel domare för att synliggöra vilken roll känslor spelar och skapa förutsättningar för att de används på ett medvetet sätt. I förlängningen är detta betydelsefullt för alla de människor som kommer till en domstol för att få sin sak prövad och för att säkerställa allmänhetens förtroende för rättvisan.

Porträttfoto på Stina Bergman Blix

Maria Blomgren, företagsekonomi

I centrum för mitt forskningsintresse ligger frågor om styrning och organisering av offentlig verksamhet. Företagsekonomiämnet, som jag verkar inom, är vidsträckt och omfattar många perspektiv – men fortfarande är det traditionellt normativa och praktiska perspektivet som syftar till att förbättra företags och organisationers möjligheter att göra affärer starkt.

Min forskningsprofil är annorlunda. Generellt sett har jag velat öka förståelsen för de genomgripande förändringar av styrningen och organiseringen av viktiga samhällsfunktioner – i mitt fall hälso- och sjukvården samt skolan – som genomförts under de senaste decennierna. Olika ekonomiska modeller och tekniker, ofta sammanförda under begreppet New Public Management, har förts in i organisationer vilka tidigare styrts och organiserats på andra sätt.

Jag har velat öka både den teoretiska och praktiska förståelsen för vad det inneburit. Jag har studerat vad förändringarna betytt för de professioner som arbetar där, vilka värderingar och ideal som ställs mot varandra och hur detta formar och omformar de verksamma organisationerna. Med en sådan mer samhällsvetenskapligt inriktad forskningsprofil sällar jag mig till dem som önskar kritiskt granska, problematisera och öka förståelsen för vilken betydelse ett ökat inslag av ekonomiska modeller och tankesätt har i vår samtid.

Porträttfoto på Maria Blomgren

Hanne Fjelde, freds- och konfliktforskning

Min forskning undersöker sambandet mellan demokratiska institutioner och politiskt våld. Under det senaste decenniet har demokratin som styrelseskick satts under stor press. De flesta länder håller politiska val för att välja sina ledare, men dessa val kantas ofta av våld och orättvisor.

Ett huvudfokus i min forskning har varit att förstå varför vissa länder upplever våld i samband med val, hur våldet används för politiska syften samt hur risken för våld kan minimeras genom exempelvis internationella insatser eller i utformningen av de politiska institutionerna.

Jag har också undersökt den roll våld spelar när demokratiska institutioner urholkas och länder utvecklas i en mer autokratisk riktning. En viktig pusselbit har varit att förstå hur befolkningens politiska attityder, så som viljan att försvara politiska fri- och rättigheter och stöd för demokratiska principer, påverkas av förekomsten av våld.

Porträttfoto på Hanne Fjelde

Karl-Oskar Lindgren, statskunskap

Demokrati bygger på tanken att alla medborgare skall ha samma förutsättningar att delta i det politiska livet genom att rösta eller kandidera till politiska förtroendeuppdrag. I verkligheten finns det dock betydande skillnader i det politiska deltagandet mellan olika samhällsgrupper – skillnader som kan påverka i vilken utsträckning den politik som förs tillgodoser dessa gruppers behov och önskemål.

Mycket av min forskning har därför handlat om att beskriva och förklara ojämlikheten i det politiska deltagandet i Sverige och andra länder. Vilka grupper är underrepresenterade i politiken, och hur har deras politiska inflytande utvecklats över tid? I vilken utsträckning överförs viljan och förmågan att delta politiskt mellan individer och generationer? Hur påverkas den politiska ojämlikheten i samhället av faktorer som utbildningssystemets utformning och graden av boendesegration? Detta är några av de frågor som jag har forskat om. Genom att öka kunskapen om de grundläggande processer som styr människors politiska deltagande hoppas jag kunna bidra till att förstärka och fördjupa den politiska demokratin.

Porträttfoto på Karl-Oskar Lindgren

Charles F. Parker, statskunskap

I egenskap av statsvetare är jag särskilt intresserad av hot mot människors säkerhet och politiska åtgärder för att minska risken för katastrofer. I min forskning har jag studerat globala insatser mot klimatförändringar, framgångar och misslyckanden vid krishantering, och huruvida större samhällskriser kan bidra till verkningsfulla politiska åtgärder.

Eftersom klimatförändringar är ett stort och växande hot mot mänskligheten har en del av min forskning fokuserat på ledarskap vid FN:s klimattoppmöten. Resultaten från enkätstudier åren 2008–15 visar på ett fragmenterat ledarskap där blivande ledare kämpar för att locka följare. Den viktigaste egenskapen för den som uppfattas som ledare är att veder­börande anses verka för det gemensamma bästa. Min forskning belyser hur ett splittrat ledarskap resulterade i misslyckandet i Köpenhamn år 2009, medan ett delat ledarskap mellan EU, USA och Kina bidrog till att Parisavtalet antogs år 2015.

Ett annat spår i min forskning fokuserar på om och hur naturkatastrofer kan möjliggöra offentliga åtgärder för stärkt samhällsskydd. Min forskargrupp analyserar sambandet mellan naturkatastrofer och åtgärder på nationell och lokal nivå för att minska risker och hantera klimatförändringarnas effekter. I en värld där klimatrelaterade katastrofer förväntas bli både vanligare och värre är det viktigt att öka kunskapen om hur positiva samhällsförändringar kan initieras och genomföras.

Porträttfoto på Charles F. Parker

Tatjana Pavlenko, statistik

Inom ämnet statistik utvecklas metoder för att modellera och studera slumpmässiga processer och data, exempelvis inom ekonomiska, biomedicinska och tekniska system.

Tekniska landvinningar inom tillämpad forskning möjliggör insamlandet av allt större och mer komplexa datamängder där antalet automatiskt uppmätta variabler ökar i tilltagande takt. De multivariata metoder som traditionellt använts för statistiska analyser är vanligtvis omöjliga för sådana högdimensionella data. Detta har lett till ett nytt område – storskalig statistisk inlärning – där statistik och datavetenskap möts och samarbetar för att fånga värdefull kunskap i högdimensionella data, det vill säga att lära från data.

Ett centralt tema i min forskning är att tillhandahålla teoretiska metoder med tillhörande beräkningsalgoritmer för statistisk inlärning med högdimensionella data. Min meto­dologiska forskning bidrar till grundläggande förståelse av högdimensionalitetens fenomen inom teoretisk statistik och resulterar ofta i allmängiltiga metoder med brett användningsområde. Dessa metoder är speciellt viktiga inom artificiell intelligens (AI) och statistisk maskininlärning, då AI ofta används för att fånga prediktiva strukturella mönster och viktiga trender i högdimensionella data.

Porträttfoto på Tatjana Pavlenko

Ann-Mari Sätre, euroasiatiska studier

Min forskning har fokus på Rysslands och Sovjetunionens omvandling. Våren 1993 doktorerade jag i nationalekonomi på naturresursanvändning och miljöproblem i den sovjetiska bristekonomin. Dessa frågor hade jag bland annat studerat vid flera längre vistelser i Sovjetunionen under Michail Gorbatjovs tid vid makten.

Jag har även skrivit om mäns och kvinnors situation på ryska arbetsmarknaden under 1990-talet, lokal utveckling samt småföretagare. I samarbete med ryska forskare har jag studerat fattigdomen i Ryssland. En stor del av denna forskning baseras på intervjumaterial från två ryska regioner. Nu, tio år senare, försöker vi göra en uppföljning av läget.

I min pågående forskning studerar jag kvinnors roller i det ryska samhället. Den handlar om kvinnors roller i politiken, hur kvinnor försökt få den sociala sektorn att fungera, kvinnors engagemang i civilsamhället, kvinnors situation på arbetsmarknaden samt om deras företagande. Jag har till stor del baserat denna forskning på mina egna intervjuer under de senaste tjugo åren i flera ryska regioner. Det är en sak att följa politiken, men för att kunna studera implementeringen är intervjuer en användbar och god metod.

Porträttfoto på Ann-Mari Sätre

Anders Ögren, ekonomisk historia

Min forskning fokuserar på makroekonomisk historia, finans- och monetär historia, företagshistoria samt ekonomisk idéhistoria. Exempel är frågor om internationella mone­tära system och valutaunioner, penningpolitik, valutaregimer, monetära teorier och system, kryptovalutor med mera. Mer specifikt om hur det finansiella systemet bidrar till ekonomisk tillväxt, intressegruppers påverkan på regleringar, kriser och krishantering och deras orsaker och konsekvenser, varför vissa banker får problem i kriser och andra inte och varför inrättandet av e-valutor som e-kronan kan leda till finansiell instabilitet. Min senaste artikel är dock skriven med kolleger vid den arkeologiska institutionen här vid Uppsala universitet och handlar om vikingarnas ekonomiska organisation.

Ekonomisk historia är en empirisk vetenskap baserad på ekonomiska teorier och historiska data. Historia är en oändlig resurs också för att förstå vår samtid. Det innebär tyvärr att denna resurs ofta missbrukas genom att påstådda historiska ”sanningar” används som argument inom politik, opinionsbildning och så vidare. Det är således en ekonomhistorikers uppgift att inte ta några ”sanningar” för givna oberoende av hur ofta de reproducerats och av vem, att ifrågasätta dessa och via användandet av flera olika källor och metoder bättre förstå processen av samhällelig förändring, effekterna av olika åtgärder, konjunkturer, ekonomisk politik et cetera. På samma sätt skall ekonomisk historia pröva ekonomiska teorier.

Porträttfoto på Anders Ögren

Språkvetenskapliga fakulteten

Maria Engström, ryska

Min forskning under doktorandtiden fokuserade på den medeltida rysk-ortodoxa litterära, teologiska och visuella traditionen samt på receptionen av den bysantinska kulturen i Ryssland.

Min postdoktorala forskning behandlar det samtida Ryssland, främst rysk konservatism, nationalism och högerpopulism och relationer mellan ryska ortodoxa kyrkan och staten. Jag studerar den nykonservativa rörelsen i idéhistoriskt perspektiv, undersöker hur den konservativa utopin gestaltas inom samtida litteratur, konst och film samt analyserar hur den nya konservativa kulturen påverkar opinionen och politiken i dagens Ryssland.

Det har alltid varit viktigt för mig att hitta outforskade teman och ovanliga frågeställningar, initiera forskning om viktiga samtida fenomen och främja vår kunskap om Ryssland. I mitt pågående forskningsprojekt undersöker jag minnespolitik i Ryssland efter annekteringen av Krim 2014 med fokus på hur det sovjetiska arvet omarbetas och transformeras för att legitimera landets konservativa ideologiska och politiska vändning.

Porträttfoto på Maria Engström

Harald Hammarström, lingvistik

Det finns cirka 7 000 språk på vår jord. De allra flesta språk är små och talas av minoriteter världen över. Denna rikedom av språk är en fantastisk källa till kunskap om hur språk fungerar i våra hjärnor och för att spåra folkvandringar och kulturförändringar genom historien.

Uppskattningsvis hälften av alla minoritetsspråk är hotade – det vill säga att talarna övergår, i olika grad, till ett annat större språk och slutar helt eller delvis att föra över det gamla språket till nästa generation av talare; jordens språkrikedom går inte att återskapa i ett labora­torium eller liknande. Därför är det mycket viktigt för vetenskapen att dokumentera de hotade språken innan de dör ut. I min forskning har jag studerat språk i fält, framför allt i indonesiska Papua, men även i Peru, Etiopien och Sudan liksom hos diaspora-talare i Uppsala.

Med hjälp av beskrivningar på ett stort antal språk kan breda jämförande studier genomföras över olika grammatiska egenskaper för att se vad (om något) som är universellt bland världens språk. Jag har framför allt undersökt räkneord samt ordföljdsmönster och visat att det finns både stor (till synes slumpmässig) variation och samtidigt vissa egenskaper som återkommer oftare än vad som kan förklaras av historiska händelser och slumpens skördar.

Under de sista decennierna har det blivit mer och mer praktiskt att utnyttja datorer för analyser av stora datamängder. Jag har därför varit drivande i att ordna, samla data och utveckla nya metoder med dessa nya möjligheter för lingvistiken.

Porträttfoto på Harald Hammarström

Dan McIntyre, engelska med inriktning mot det engelska språket

I egenskap av forskare inom tillämpad lingvistik är jag särskilt intresserad av hur lingvistisk teori kan hjälpa oss att förstå hur texter påverkar samhället. Mitt primära forskningsintresse är begreppet språklig stil, och ofta använder jag korpuslingvistiska metoder, det vill säga datorlingvistik, för att utforska detta.

Jag har studerat ämnen som hur de val som undertextare gör påverkar våra uppfattningar om rollfigurer, hur datorlingvistiska tekniker kan användas för att följa en författares stilförändringar och hur engelska språket har förändrats sedan 1500-talet. Till följd av mitt intresse för praktisk tillämpning av lingvistik har jag utfört konsultarbete för Storbritanniens gröna parti, överhuset i det brittiska parlamentet och BBC.

Jag har också ett särskilt intresse av att göra lingvistik tillgänglig för icke-specialister. År 2012 var jag med och grundade Babel: The Language Magazine – en populär tidning om lingvistik. Min senaste bok är en spin-off-publikation författad i samarbete med kolleger, The Babel Lexicon of Language (2022).

Porträttfoto på Dan McIntyre

Alexander Pereswetoff-Morath, slaviska språk

Jag är filolog med ett särskilt intresse för äldre skeden i de östslaviska och sydslaviska språken och skriftkulturerna men också för de ortodoxa slavernas historiska möten med andra kulturer.

Filologer koncentrerar sig ofta på det konkreta i hur texter kommit till eller hur språkliga uttryck använts i konkreta språkminnesmärken och ofta mer på den kulturella och historiska kontexten kring en text än på de lingvistiska systemen. Historiska filologer är till viss del lingvister och lingvister närmar sig i sin tur ofta filologiska spörsmål.

De slaviska språk jag huvudsakligen behandlar är ryskan och de språkskeden som föregått den samt kyrkoslaviskan i dess många olika skepnader. Min forskning har bland annat gällt kyrkoslaviska polemiska texter mot judendomen, slaviska medeltidshandskrifter i Norden samt ryskan och dess talare i stormaktstidens svenska Ingermanland.

Porträttfoto på Alexander Pereswetoff-Morath

Erik Smitterberg, engelska med inriktning mot engelsk språkvetenskap

Engelskan har förändrats så mycket genom historien att dagens engelskspråkiga befolkning inte skulle förstå en tusen år gammal text. Den period som jag forskar på – den sena nyengelskan (1700–1900) – ansågs dock länge vara ett undantag i detta avseende. Inte mycket verkade hända med språket under den tiden. Detta är oväntat eftersom perioden kännetecknades av ökad social och geografisk rörlighet, vilket vanligen sammanfaller med språkförändring.

Min forskning visar att flera faktorer skapar ett falskt intryck av stabilitet i den sena nyengelskan. En sådan faktor är att den kanske viktigaste förändringen i engelskan mellan 1700 och 1900 bestod i att olika genrer gled isär språkligt. De språkliga skillnaderna mellan ett skådespel och en vetenskaplig artikel var alltså mycket tydligare år 1900 än 200 år tidigare, eftersom texter som vände sig till en bred allmänhet blev mer talspråkliga, medan engelskan i fackspråkliga texter i stället blev mer olik talspråket. På grund av att båda genrerna främst använde språkdrag som redan förekom i engelskan, men med olika frekvens, märks inte denna förändring om man tittar på språket som helhet. Jag använder korpusar – elektroniska sökbara textsamlingar – för att studera sådana utvecklingar.

Forskning på språkförändring är även av intresse ur ett mer allmänt perspektiv. Ökad kunskap om hur och varför språk förändras kan bidra till en förståelse för att detta sker med alla levande språk och att det är en naturlig del av språkbruket.

Porträttfoto på Erik Smitterberg

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Niclas Backström, evolutionär genomik

För att förstå ursprunget till den biodiversitet som vi ser i världen i dag är det viktigt att förstå hur olika arter uppkommer och vilka processer som påverkar enskilda individers anpassning till den lokala miljön.

Identifiering och karakterisering av de delar av arvsmassan som påverkar arters uppkomst och organismers anpassningar till den omgivande miljön är viktiga mål inom evolutionsbiologi.

Inom vår forskningsverksamhet använder vi en kombination av genkartering, populationsgenetik och jämförande genomik för att förstå den genetiska bakgrunden till att nya arter kan utvecklas och hur olika arter och populationer kan anpassa sig till olika miljöer. Vi studerar också hur olika underliggande faktorer påverkar hur arvsmassan i sig utvecklas över tid. Våra studiesystem är framför allt naturliga fjärilspopulationer.

Porträttfoto på Niclas Backström

Erik Berg, kemi med inriktning mot elektrokemi för energilagring

Utvecklingen av batterier har de senaste decennierna lett till en teknikrevolution med allt från bärbara datorer och elbilar till storskalig lagring av energi från sol- och vindkraft. Bristande förståelse av den grundläggande kemin bakom batteriers energilagrande principer hämmar dock teknikutvecklingen.

Min forskning syftar till att ta fram nyskapande experiment och utveckla skräddarsydda tekniker för att förstå extremt småskaliga och kortlivade processer av betydelse för batteriers prestanda. På en minut kan det ske en miljon kemiska reaktioner i ett batteri och jag är bara intresserad av några få hundra av dem som är direkt skadliga för batteriets prestanda. Då gäller det att ha tillgång till rätt verktyg. Därför kombinerar och vidareutvecklar jag ytterst känsliga analytiska metoder ursprungligen framtagna av fysiker, biologer och datavetare, men nu för att hitta fram bland batteriers inre dolda mekanismer. Målet med min forskning är ta fram nya designregler för framtida batterikemier och därmed accelerera övergången till ett mer hållbart samhälle.

Porträttfoto på Erik Berg

Gerrit Boschloo, fysikalisk kemi

Vår tids största utmaning är att begränsa klimatförändringarna och ta hand om jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Solen är den största förnybara energikälla som finns och därför behöver vi utnyttja denna resurs i en mycket större skala än vad vi gjort hittills. Dessvärre kräver kiselsolceller – den vanligaste typen av solceller i dag – mycket energi i tillverkningen och det är svårt att öka produktionen till den nivå som behövs för framtiden.

I min forskning studerar jag olika typer av nya solceller med låg miljöpåverkan som kan produceras på ett anpassningsbart sätt. Dessa nya solceller kan producera el till låg kostnad och återbetala energin som krävs för tillverkning på mycket kort tid. I färgämnesbaserade solceller är färgmolekyler bundna på en porös halvledarelektrod som absorberar ljus och injicerar laddning. Processen liknar fotosyntes. Dessa solceller fungerar utmärkt vid låg ljusintensitet. Forskning på dessa solceller har lett till upptäckten av så kallade perovskitsolceller, där ljuset absorberas av ett blyhalogenidmaterial. Det är en mycket billig halvledare med utmärkta egenskaper och med hjälp av den kan man framställa mycket effektiva solceller. Utmaningen är att förbättra solcellernas hållbarhet. Genom grundforskning, modifiering och nya solcellstrukturer hoppas jag och mina kolleger kunna bidra till att lösa dagens energiproblem.

Porträttfoto på Gerrit Boschloo

Carl Caleman, biofysik

För att förstå hur proteiner fungerar är det av stor vikt att kunna beskriva dess molekylära struktur. Ett sätt att göra detta är genom att använda röntgenljus. Röntgenljuset har även oönskade egenskaper – de joniserar provet som exponeras vilket förstör strukturen. Röntgenlaser, har de senaste åren öppnat upp för en ny typ av strukturbestämning av proteiner. Röntgenlaserpulserna är mycket intensiva och korta, och leder till en kraftig jonisering av provet.

Min forskning går ut på att försöka förstå hur den joniseringsprocessen påverkar den molekylära strukturen av proteiner och andra biomolekyler. Målet är att vi ska kunna förbättra röntgenavbildningen genom att få bättre förståelse för skadeprocessen. Detta kommer att leda till högre upplösning på de molekylära strukturer vi har vilket skulle gynna vetenskap där strukturen av biomolekyler är viktig, som till exempel design av nya läkemedel.

 

Porträttfoto på Carl Caleman

Jens Carlsson, beräkningsbiokemi

Många av de fysiologiska processer som sker i människokroppen styrs av receptorer på cellens yta. Receptorer kan identifiera de molekyler som kroppens celler använder för att kommunicera med varandra, till exempel hormoner och signalämnen. När receptorerna reagerar på en molekyl skickas meddelanden in i cellen och signalvägar aktiveras. Detta kommunikationssystem är viktigt för att samordna cellernas arbete och kontrollerar ett stort antal fysiologiska funktioner. Forskare har hos människan identifierat flera hundra olika receptorer, vilka uppfattar olika hormoner och signalämnen. Studier av receptorer har bidragit till att förstå hur kroppen fungerar och deras kopplingar till sjukdomar. En stor andel av dagens läkemedel verkar genom att molekyler binder till receptorer och därigenom förändrar deras aktivitet.

Min forskning är fokuserad på att förstå hur så kallade G-proteinkopplade receptorer fungerar på molekylär nivå och att utveckla nya metoder för läkemedelsutveckling. Med hjälp av datorsimuleringar kan vi studera hur receptorerna rör sig och identifiera deras interaktioner med molekyler, till exempel läkemedel. Vi vet att vissa molekyler kan aktivera en receptor medan andra blockerar dess aktivitet, men vi förstår ännu inte exakt varför.

Fördjupade kunskaper om hur molekyler påverkar receptorer kommer att hjälpa oss att förstå fysiologiska processer och leda till nya läkemedelskandidater. Genom att kombinera superdatorer med våra metoder så kan vi snabbt söka igenom databaser med flera miljarder molekyler för att identifiera kandidater som binder till en receptor. De mest lovande molekylerna framställer vi och testar i experiment. På detta sätt kommer vi att kunna effektivisera den kostsamma processen att ta fram nya läkemedel och bidra till utveckling av nya behandlingar med färre biverkningar. Min forskargrupp är särskilt intresserad av receptorer som är kopplande till sjukdomar i det centrala nervsystemet, till exempel Parkinsons sjukdom, och har också bidragit till design av läkemedelskandidater för behandling av cancer och covid-19.

Porträttfoto på Jens Carlsson

Sebastian Deindl, molekylär biofysik

För att möjliggöra livets komplexa processer förlitar sig celler på en detaljerad uppsättning instruktioner lagrade i form av gener i vårt DNA. I en levande organism måste celler selektivt kunna ”slå på” och ”stänga av” specifika uppsättningar gener. Denna viktiga uppgift utförs av reglerande proteiner, bland annat så kallade kromatinremodellerare och transkriptionsfaktorer, som hjälper till att bestämma vilken del av den genetiska informationen som ska ”läsas”, och när.

Fel i funktionen hos de reglerande proteinerna kan orsaka en mängd olika cancerformer och även ett antal allvarliga utvecklingsstörningar. Min grupp studerar de molekylära mekanismerna hos dessa reglerande proteiner i hälsa och sjukdom. Vi utvecklar nya avbildningsmetoder baserade på fluorescensmikroskopi som gör att vi kan registrera dynamiken hos enskilda proteiner i arbete. Vi använder även kryo-elektronmikroskopi för att visualisera deras strukturer, för att bättre förstå hur de slås på och av efter behov.

Porträttfoto på Sebastian Deindl

Stefan Engblom, beräkningsvetenskap

Beräkningsmodeller och simuleringar används idag som kritiska hjälpmedel för teknisk utveckling, för analys och insikt inom olika vetenskapsfält och för att ta fram underlag till viktiga beslut. Rätt använda kan beräkningar ersätta experiment som är svåra eller omöjliga att utföra i verkligheten. Eftersom en modell aldrig är exakt så finns där i allmänhet olika typer av fel och det är viktigt att söka skatta och begränsa deras inverkan på slutresultatet.

Min forskning har kommit att handla om simuleringar av fenomen där beräkningsmodellen är ofullständig, exempelvis på så sätt att den innehåller obestämda termer som ofta kan förstås som en slumpeffekt. För att begränsa osäkerheten blir kalibrering gentemot data i form av mätningar viktig och en stor del av beräkningskraften måste då användas till detta ändamål.

Inom min grupp har fokus över tid varit att titta på tillämpningar där just inverkan av slumpen eller av modellens ofullständighet är begränsande. Exempelvis har vi utvecklat enkla modeller av växande tumörer och försöker sen förstå hur dessa kan kopplas ihop med experimentella resultat av odlade tumörer. Ett annat spår på en helt annan skala är epidemiologiska modeller för smittspridning inom populationer, exempelvis covid-19. Här är en stor del av utmaningen att jämka samman olika former av ofullständiga datakällor på ett sådant sätt att simuleringarna bidrar med ett säkert beslutsunderlag.

Porträttfoto på Stefan Engblom

Michael Hazas, människa–dator-interaktion

Forskningsområdet människa–dator-interaktion studerar samspelet mellan människor och maskiner – till exempel informationsteknologi, automation, robotar och intelligenta gränssnitt. Ur ett globalt perspektiv syftar det till att förbättra relationen mellan människor och teknik och främja positiv social förändring genom teknik.

Min forskning handlar om vardagliga sysslor och digital teknik, och hur de kan relateras till hållbarhet (energibehov och koldioxidutsläpp).

Mycket av mitt senaste arbete har fokuserat på spridningen av onlinetjänster (streaming, sociala nätverk, spel), och deras osynliga hållbarhetseffekter kopplade till internet och datacenter. Jag har också utfört omfattande undersökningar av termisk komfort och digital automatisering. Jag använder både kvalitativa och kvantitativa metoder.

Porträttfoto på Michael Hazas

Stefan Ivanell, energiteknik

Vindkraften är en mycket viktig del av den pågående energiomställningen. Min forskning fokuserar på hur luftströmmarna ser ut runt enskilda vindkraftverk, i större parker både till havs och i böljande skogslandskap, samt hur hela vindkraftsparker påverkar varandras energiproduktion.

Fenomen som jag studerar är till exempel hur virvlar från turbinblad kan träffa nedströms turbiner vilket då ökar utmattningslaster, hur skogen påverkar turbulensnivåer mycket långt ifrån där turbulensen har sitt ursprung, hur långt bakom stora parker som vindhastighet och turbulens påverkas. Alla dessa fenomen påverkas också av atmosfärens egenskaper som varierar periodiskt. Både turbiner och parker blir allt större och inter­agerar med flöden högre upp i atmosfären. Det är viktigt att förstå dessa flöden för att på bästa sätt både placera och styra turbiner så optimalt som möjligt.

För att göra dessa studier används stora databeräkningar där alltifrån små till mycket stora flödesstrukturer analyseras. Då det är en utmaning att utföra beräkningar som kombinerar stora och små skalor ligger en stor del av fokus i forskningen på att utveckla effektiva beräkningsmodeller.

Vindkraftens ökande roll i framtidens energiomställning innebär även att systemperspektivet blir allt viktigare och därför är en del av forskningen även fokuserat på detta.

Porträttfoto på Stefan Ivanell

Vassilios Kapaklis, materialfysik

Struktur och kemisk sammansättning på olika längdskalor bestämmer materials egenskaper. Att kunna styra och designa dem, från atom- till makroskala, är helt avgörande för materialets prestanda och möjliggör nya och innovativa vägar för materialsyntes. Tillämpning av avancerade nano- och mikrotekniker för att skapa konstgjorda material med designad struktur och sammansättning på godtyckliga längdskalor ger en klass av material som kallas metamaterial. Metamaterial uppvisar oftast egenskaper som går utöver dem som finns i naturliga material.

I min forskning fokuserar jag på hur dessa koncept kan förverkligas för att skapa magnetiska metamaterial. Dessa består av miljarder växelverkande och litografisk mönstrande nanomagneter placerandes på tvådimensionella så kallade gitter. Alla nanomagneter tillsammans kan efterlikna den periodiska magnetiska ordningen hos konventionella magneter, eller till och med mer exotiska tillstånd, såsom magnetiska analogier till vätskor.

Magnetiska metamaterial kan spela en viktig roll för en ny generation av hårdvara som skall användas till metamateriaberäkningar och lagring av data. Dessa banbrytande lösningar inriktar sig på specifika och energikrävande beräkningsuppgifter, som till exempel optimering och partiella differentialekvationer som uppstår i artificiell intelligens och maskininlärning. Dessutom kan sådana system användas som modeller för studier av strukturens uppkomst i olika komplexa system, inom biologi, ekonomi eller samhällen.

Porträttfoto på Vassilios Kapaklis

Vaishali Katju, molekylär evolution

Min forskning kombinerar experimentell evolution i modellorganismen Caenorhabditis elegans med genom-analys för att undersöka och besvara fundamentala frågor inom biologi och evolution.

I detta system kan vi studera spontana mutationer i cellkärnan och mitokondrierna, den hastighet de uppkommer med, eventuella effekter på organismens ändamålsenlighet och mutationernas evolutionära dynamik.

Min forskargrupp bidrar också till studier om hur naturligt urval och genetisk stokasticitet bidrar till uppkomsten av reproduktiva inkompatibiliteter som leder till uppkomsten av nya arter, genomisk konflikt, samt den genetiska bakgrunden till anpassning efter konditionsnedgång och återhämtning.

 

Porträttfoto på Vaishali Katju

Ingela Lanekoff, analytisk kemi

Små molekyler har stor inverkan på funktionen hos biologiska system. Till exempel krävs aminosyror för att styra signaler i hjärnan och lipider för att generera energi och reglera inflammation. Om sammansättningen av molekylerna kommer i obalans så kan det leda till olika typer av sjukdomstillstånd. För att följa den molekylära sammansättningen hos biologiska system och förstå dess relation till hälsa och sjukdom är det nödvändigt att utveckla nya analytiska metoder.

I min forskning skapar jag nya analytiska metoder för att upptäcka unika molekyler och molekylära sammansättningar i vävnadsregioner och enskilda celler. Till exempel kan jag och mitt forskarlag generera bilder av var hundratals enskilda molekyler befinner sig i tunna vävnadssnitt av hjärna eller njure i ett enda experiment. Dessutom bygger vi nya analytiska plattformar för att karakterisera molekyler i enskilda celler och få djupare insikt i cellens beteende. Genom att kombinera analytisk teknik med kemisk interaktion kan vi även hitta specifika molekyler, såsom så kallade prostaglandiner och isomerer, som har distinkt inverkan på den biologiska funktionen. Sammantaget ger detta ny och exceptionell information om vilka processer som pågår i vävnadsregioner eller celler och hur dessa påverkas vid sjukdomstillstånd, vilket är avgörande för att kunna förstå biologiska system och utveckla framtidens medicinska behandlingar.

Porträttfoto på Ingela Lanekoff

Joakim Lindblad, datoriserad bildbehandling

Digitala bilddata – allt från videoklipp i en mobil till röntgenbilder av en hjärna eller bilder på svarta hål från ett rymdteleskop – innehåller enorma mängder information. Jag studerar och utvecklar metoder för att behandla och analysera bilder i en dator, för att kunna extrahera och kvantifiera information i digitala bilddata så att vi snabbt, billigt och säkert kan använda den för att tidigt upptäcka olika sjukdomar, övervaka skogsbränder eller förarlöst köra en bil på motorvägen.

Metoder som bygger på djup maskininlärning och artificiell intelligens är i dag populära för bildbehandling. Sådana metoder kan anpassa sig till olika slags bilddata och ”lära sig” hur de skall tolkas. Genom att lära sig från stora mängder data kan dessa tekniker bli mycket bättre på att tolka bilder än vad en människa klarar av, vilket bland annat förväntas revolutionera medicinsk diagnostik.

En nackdel med sådana avancerade modeller är att det kan vara svårt att veta exakt vilken information som används och hur modellen når sitt resultat. För att kunna lita på modellerna i livsavgörande situationer vill vi människor förstå hur de fungerar. Mycket av min forskning handlar om att utveckla metoder för att tolka lärande modeller, för att kunna beskriva vad de har lärt sig. Sådana metoder kan användas till att göra säkrare modeller, men även för att upptäcka nya okända samband i det data som modellen har lärt sig från – att inte bara förstå modellen, utan även de underliggande fenomen som vi observerar.

Porträttfoto på Joakim Lindblad

Ida-Maria Sintorn, datoriserad bildbehandling

Digital bildbehandling handlar om utveckling av maskininlärningsmetoder och matematiska algoritmer för att extrahera information från och analysera digitala bilder. Min forskning är inriktad mot analys av mikroskopibilder av biologiska material för läkemedelsutveckling och diagnostik. Till exempel för att hitta och känna igen virus eller upptäcka sjukdomsrelaterade förändringar i cellers struktur med hjälp av ljusmikroskop eller elektronmikroskop.

En del av min forskning inriktar sig mot strategier för att automatisera bildtagningen i flera förstoringssteg så att den enorma yta ett prov vid hög förstoring utgör kan avsynas och analyseras effektivt. Det vill säga att på låg förstoring identifiera vilka områden som bilder ska tas på och analyseras vid högre förstoring, samt hur information från flera olika bilder kan kombineras för att förbättra mikroskopets prestanda gällande hastighet, upplösning och bildkvalitet.

En annan del av min forskning inriktar sig mot strategier för hur man bäst inkorporerar mänsklig expertis i interaktiva bildanalyssystem. Ofta behövs viss guidning av experter för att bildanalysmetoder ska kunna anpassas till specifika problem och tillämpningar. Expertisen ges till exempel i form av några få markerade exempel av objekt eller regioner med ett visst utseende. Liknande områden eller objekt söks sedan i en stor bildmängd varvid man till exempel kan få information om hur många celler eller vilken yta av vävnad som påverkats på ett visst sätt av en tillsatt läkemedelssubstans.

Porträttfoto på Ida-Maria Sintorn

Nina Sletvold, biologi, särskilt växtekologi

I min forskargrupp studeras frågor som rör växtpopulationers ekologi, evolution och bevarandebiologi. Gruppen är intresserad av hur olika ekologiska faktorer påverkar populationernas fortlevnad, och av de ekologiska och evolutionära konsekvenserna av interaktioner mellan växter och djur.

Jag är särskilt intresserad av grundläggande frågor om naturligt urval, och studerar vilka miljöfaktorer som bidrar till att upprätthålla variation i karaktärer inom och mellan populationer. Fokus ligger på samspelet mellan växter och pollinatörer, och vilken roll pollinatörerna har för den mångfald som utvecklats i blomform, färg och doft.

Porträttfoto på Nina Sletvold

Tobias Wrigstad, datalogi

Mitt forskningsfält är programspråk, alltså de språk som programmerare använder för att med hjälp av kod kommunicera med varandra om hur ett program fungerar och styr vår digitala miljö. Ett program består ofta av miljontals instruktioner som styr en maskin, men kodens huvudsyfte är att kommunicera med en mänsklig läsare. Ibland är läsaren samma person som skrev koden. Typiskt är det dock en helt annan person, eller snarare många andra personer.

För en maskin spelar det ingen roll hur instruktionerna i koden är organiserade, eller hur de som utvecklade programmet tänkte när de skrev det. För oss människor är det av största vikt. Till exempel när vi vill försäkra oss om att programmet kommer att handla rätt, när vi vill förstå hur programmet skall kunna utvecklas vidare eller när vi vill rätta till ett fel. Alla dessa aktiviteter förutsätter att vi kan förstå programmet.

I min forskning har jag fokuserat på balansen mellan uttrycksfullhet, möjligheten att säga mycket med få ”ord”, och kontroll – det vill säga möjligheten att till exempel utesluta vissa typer av fel – eller avgöra att vissa optimeringar inte påverkar programmets korrekthet. Jag har speciellt fokuserat på hur de data kan organiseras som ett program skapar och manipulerar när det kör och hur ett programspråk bör vara beskaffat för att kommunicera information om datats organisation mellan mänskliga läsare utan att kompromissa med uttrycksfullheten. Jag har också utforskat hur användaren med datorns hjälp kan bevisa att ett program respekterar sitt datas tänkta organisation. Tillsammans gör detta det möjligt för en programmerare att göra utfästelser om ett program på ett sätt som både hjälper en mänsklig läsare att förstå programmet och gör det möjligt för datorn att verifiera att utfästelserna stämmer. Detta är nyckeln till program som är mer korrekta, enklare att förstå, enklare att vidareutveckla, kan exekvera fortare eller kräver mindre energi.

Porträttfoto på Tobias Wrigstad

Teologiska fakulteten

Per Sundman, etik

Etik handlar om kritiska studier av idéer om hur människor bör leva. Här undersöks förutsättningar för moralisk kunskap, moraliskt språk och praktiker som migration, forskning, företagande och ny teknologi.

Jag intresserar mig särskilt för villkor för bedömning av moraluppfattningars giltighet. De etiska begrepp jag framför allt uppmärksammar är mänskliga rättigheter och social rättvisa som uttryck för politisk moral. I fokus är religiösa och sekulära föreställningar om rättvisa, eller mindre orättvisa, sätt att organisera samhällen.

Jag menar att språkets icke-privata karaktär kan fungera som utgångspunkt för bedömning av alternativa tolkningar. Mänskliga rättigheter överlappar och skiljer sig från social rättvisa på tänkvärda sätt. Tal om rättigheter bygger sällan på fördelningsjämförelser. Min forskning visar dock att orättvisa som just ojämlik fördelning, av påverkbara livsmöjlig­heter, följer av en individuell rätt att bli respekterad som självstyrande person.

Porträttfoto på Per Sundman

Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Katarina Gustafson, barn och ungdomsvetenskap

Barns och ungas livsvillkor och aktörskap är i fokus för det tvärvetenskapliga ämnet barn- och ungdomsvetenskap. Här har jag särskilt intresserat mig för tidsrumsliga aspekter av barns vardagsliv med inriktning på barns mobilitet, socialisation och identitet i mobila förskolor, skolor och urbana miljöer. I det senaste projektet studerar jag tillsammans med kolleger hur förskolor i täta stadsmiljöer använder offentliga miljöer för sin dagliga utevistelse.

Genom etnografiska studier fördjupar jag kunskapen om hur barns vardagsliv i lokala kontexter hänger samman med samhällsfenomen som urbanisering, segregation och marknadisering av utbildning. Min forskning bidrar härigenom med förståelse och kritisk granskning av barns levnadsvillkor lika väl som hur de erfar och hanterar dessa i sin vardag.

Porträttfoto på Katarina Gustafson

Marie Karlsson, pedagogik

Jag studerar berättelser och berättande som pedagogiska processer med kraft att både upprätthålla och utmana identiteter och sociala ordningar. I egenskap av individer skapar vi mening genom att berätta, samtidigt som vi formas och fostras av de berättelser vi möter i sociala sammanhang och i olika media. I grupper, från familjer till nationer, hålls vi samman genom att både återberätta gamla och skapa nya berättelser om det som förenar oss och det som skiljer oss från andra.

I min forskning har jag studerat berättelser och berättande som identitetsskapande sociala handlingar i olika pedagogiska sammanhang, till exempel inom familj, kamratgrupper, förskola och skola. Jag intresserar mig för hur berättelser om personliga erfarenheter navigerar kulturellt vedertagna berättelser om hur det borde vara. Några studier har fokuserat på hur föräldrar förhåller sig till normer om gott föräldraskap och god barndom i berättelser om barnomsorg. Andra studier har fokuserat på hur skolelever och studenter positionerar sig i relation till kulturellt vedertagna berättelser om till exempel mobbning eller undervisning. Vid sidan av muntligt berättande har jag också studerat berättelser och berättande online, som till exempel i marknadsföring av läxhjälp eller i chattkommunikation mellan Harry Potter-entusiaster. På senare år har jag kommit att intressera mig för hur berättelser bidrar till att upprätthålla och utmana bärande samhällsinstitutioner som familj, förskola och skola.

Porträttfoto på Marie Karlsson

Thomas Nygren, didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap

Mitt forskningsintresse är brett och omfattar bland annat utbildning för internationell förståelse, historiskt tänkande, digital kompetens, kritiskt tänkande och mänskliga rättigheter i en digital värld.

Jag är forskningsledare inom projektet GÄCKA, det vill säga Generella och ämnesspecifika arbetssätt för digital källkritik i samhällskunskap, historia, biologi, psykologi och fotografisk bild. Inom ramen för detta studerar vi hur undervisning i praktiken kan stimulera elever att förbättra sin förmåga att hantera digital information på ett kritiskt och konstruktivt sätt. I projektet tar yrkesverksamma lärare och forskare tillsammans fram och testar olika upplägg i undervisningen samt undersöker hur olika arbetssätt kan stödja elevers förmåga att hantera digital information inom olika ämnen och över ämnesgränser.

Vidare leder jag Nyhetsvärderaren, ett av oss utvecklat verktyg vilket lär ut en evidensbaserad metod för källkritik på nätet. Nyhetsvärderaren kan användas av lärare och kursledare för att undervisa om källkritik, men också av alla dem som på egen hand vill uppöva sin källkritiska förmåga.

Porträttfoto på Thomas Nygren

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin