Utvecklingsstudier A
Kursplan, Grundnivå, 2SK021
- Kod
- 2SK021
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Utvecklingsstudier G1N
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 21 maj 2014
- Ansvarig institution
- Statsvetenskapliga institutionen
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Engelska 6, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Engelska B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A6/6)
Mål
Efter genomgången A-kurs i Utvecklingsstudier förväntas de studerande kunna
- översiktligt beskriva de mest centrala utvecklingsproblemen i världen
- självständigt formulera och behandla problem inom ämnesområdet
- känna till vissa grundläggande teorier och begrepp inom ämnesområdet; speciellt avseende:
- sambanden mellan demokrati, stat och utveckling
- begrepp och förklaringsmodeller kring hållbar utveckling
- diskussioner om feminism och utveckling, samt hur genus påverkar utveckling och hur utveckling påverkar genus
- grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om sambandet mellan utveckling och väpnad konflikt
- ha viss kännedom om aktuell forskning och forskningsdiskussion
- självständigt och kritiskt analysera och diskutera centrala utvecklingsproblem
- sätta de teoretiska kunskaperna i relation till praktik i utvecklingsländer och möjliga framtida yrken.
Innehåll
1. Utveckling, demokrati och samhällsstyrning, 7,5 hp
Mål
Efter genomgången kurs förväntas de studerande
- kunna grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om utveckling
- kunna analysera och diskutera biståndets roll och syfte
- fått ökad förståelse för demokratins och samhällsstyrningens roll för utveckling
- ha en fördjupad kunskap om utvecklingsproblemen och möjliga orsaker i lika regioner
- kunna tillgodogöra sig och diskutera viss aktuell forskning om utveckling
Innehåll
Kursen har tre teman: Grundläggande utvecklingsbegrepp; utvecklingsbistånd och demokratikonditionalitet; samt utveckling i praktiken. Amartya Sens välkända bok samt flera artiklar introducerar dig till några av de viktigaste problemen och debatterna om utveckling. Relationen mellan utveckling och demokrati kommer speciellt att belysas. Det andra temat analyserar utveckling och demokrati i samband med bistånd baserat på William Easterly's bok "The White Man's Burden”. Möjligheter och problem som är förknippade med externa försök att främja demokrati i enskilda länder kommer att diskuteras med utgångspunkt i ett antal artiklar om bistånd och demokratisering. Kursens sista tema behandlar utveckling i praktiken. Denna del diskuterar utvecklingsproblem utifrån ett antal regionala fall. Några av de viktigaste utvecklingsproblemen och möjliga lösningar tas upp, liksom hur dessa kan analyseras vidare.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningen sker på engelska.
Examination
Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Lösande av uppgifter till seminarier och aktivt deltagande i dessa ger poäng vid tentan. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.
Fördjupning i förhållande till examensfordringar
Kursen syftar bland annat till att ge studenterna kunskaper och förståelse för området samt övning i att självständigt värdera, kritiskt behandla och diskutera denna kunskap
2. Internationella miljöproblem och hållbar utveckling, 7,5 hp
Mål
Målet med kursen är att introducera studenten till flerdimensionella aspekter av hållbar utveckling genom att titta på den historiska bakgrunden till, och målen för hållbar utveckling. Därefter läggs fokus på aktuella frågor för att förstå hur de länkar till utvecklingsteori och förutsättningar för hållbar utveckling kan påverkas internationellt, nationellt och lokalt.
Inlärningsmålen med kursen är att studenten skall:
1. Exponeras för den viktigaste historiska bakgrunden till hållbar utveckling och internationella försök att uppnå dess mål.
2. Förstå viktiga ämnen och begrepp som hänger samman med miljö, människors välbefinnande och hållbar utveckling samt kritiskt diskutera dessa.
3. Kunna diskutera, debattera och formulera förutsättningar för hur hållbar utveckling kan påverkas internationellt, nationellt och lokalt.
Innehåll
Målet med kursen är att introducera studenten till flerdimensionella aspekter av hållbar utveckling genom att titta på den historiska bakgrunden till, och målen för hållbar utveckling. Därefter läggs fokus på aktuella frågor för att förstå hur de länkar till utvecklingsteori och förutsättningar för hållbar utveckling kan påverkas internationellt, nationellt och lokalt.
Inlärningsmålen med kursen är att eleven skall:
1. Exponeras för den viktigaste historiska bakgrunden till hållbar utveckling och internationella försök att uppnå dess mål.
2. Förstå viktiga ämnen och begrepp som hänger samman med miljö, människors välbefinnande och hållbar utveckling samt kritiskt diskutera dessa.
3. Kunna diskutera, debattera och formulera förutsättningar för hur hållbar utveckling kan påverkas internationellt, nationellt och lokalt.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och videofilm. Kursen ges på engelska.
Examination
Kursen examineras genom en skriftlig tentamen. Lösande av uppgifter till seminarier och aktivt deltagande i dessa ger poäng vid tentan. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.
3. (En)gendering International Development, 7,5 hp
Mål
• Att förstå hur dagens utvecklingsansträngningar är påverkade av historiska processer som imperialism och kolonialism
• Att uppnå kritisk en förståelse av de dominerande paradigmen inom utvecklingens teori, praktik och implementering
• Att uppnå förståelse av feminismens inverkan på utvecklingens teori och praktik
• Att förstå hur socialt kön påverkar utvecklingsprocesser och hur utvecklingens praktik skapar lokalt könade verklighet
• Att uppnå en fördjupad förståelse för hur strukturella processer påverkar människors vardagsliv
Innehåll
Kursen introducerar studenter i de teoretiska och konceptuella synsätt som finns inom utvecklingsteori och dess genomförande. Kursen kartlägger på ett kritiskt sätt hur genus påverkar utvecklingsteorier och hur utveckling i praktiken får för effekter på genusrelationer och genus i verkligheten. Med fokus i första hand på södra halvklotet, kommer kursen att hämta empiriska exempel från Afrika, Mellanöstern, Syd- och Sydost-Asien och Latin-Amerika. Kursen börjar med en översikt av institutionalisering av imperialismen globalt och hur den har format debatterna om utveckling i kolonial och efterkolonial kontext. Vi kommer att undersöka hur feministiska teoretiska modeller har förändrat konventionell (manlig) utvecklingsdebatt och den ’manliga dominansen’ inneboende i dessa.
’Structural Adjustment programmes’ var den huvudsakliga utvecklingsverktyg som de finansiella giganterna som IMF och World Bank använde sig av för att få utvecklingsländer på ’spåret’ med den utvecklade världen. Men vad gick fel? Varför? Dessutom var ett av kraven i dessa program att ta kontrollen över ”befolkningsexplosionen” i utvecklingsländerna till en oerhörd kostnad för individers liv och skapade obalanser mellan könen i samhällen.
Den nuvarande ökningen i etisk och inrikespolitiska stridigheter har en historisk bakgrund men som inte är förstådd i termer av avsaknad av utveckling men i termer medfött grymhet och underutveckling hos nationer. Är det hela sanningen?
Avslutningsvis kommer kursen att behandla utvecklingsprocesser, som trots deras inneboende svagheter, har skapat fickor med empowerment som är hållbara och har tillåtit många samhällen att återhämta sig från skulddriven (debt-led) utveckling.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier.
Examination
Kursen examineras genom en skriftlig tentamen och aktivt deltagande i seminarier. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.
4. Utveckling och väpnad konflikt, 7,5 hp
Mål
Efter genomgången kurs förväntas de studerande kunna
- grundläggande begrepp, fakta, diskussioner och teorier om sambandet mellan utveckling och väpnad konflikt
- analysera och diskutera biståndets roll och syfte med avseende specifikt på väpnad konflikt
Innehåll
Kursen organiseras i tre övergripande teman: (1) Sambandet utveckling och väpnad konflikt; (2) Konfliktanalys och åtgärder; (3) Samordning eller separation av militär och bistånd.
(1) Sambandet utveckling och väpnad konflikt
Boken Guns, Germs, and Steel av Jarred Diamond ger en förklaring till de djupa historiska rötterna till dagens ojämlika värld. Särskild uppmärksamhet ägnas uppkomsten av organiserade samhällen, och våldets roll i denna process. En dokumentärfilm (av Natural Geographics) som bygger på boken visas också. Paul Colliers uppmärksammade bok The Bottom Billion redogör för forskning om hur fattigdom föder väpnad konflikt och hur väpnad konflikt i sin tur orsakar fattigdom, så att fattiga länder så att säga riskerar att låsas fast i en konfliktfälla. Sambandet mellan fred och ekonomisk utveckling i Östasien behandlas utifrån en artikel av Ethel Solingen. Betydelsen av god samhällsstyrning belyses genom diskussioner av hur korruption föder både fattigdom och väpnade försök att ta över staten genom kupper eller gerillakrig. Resursfrågor belyses utifrån ett antal nyligen publicerade forskningsartiklar och The Bottom Billion med särskilt fokus på hur ett relativt överflöd av vissa typer av resurser (t.ex. olja, diamanter) kan orsaka konflikt och vanstyre.
(2) Konfliktanalys och åtgärder
Metoder för att praktiskt analysera konfliktsituationer inleder detta tema. Biståndets roll i konfliktsammanhang diskuteras särskilt utifrån Mary B. Andersons klassiska bok Do No Harm. En viktig men ofta förbisedd aspekt av konfliktanalys är gender. Sambandet mellan jämställdhet, utveckling och fred behandlas dels utifrån forskningsartiklar, dels utifrån Malcom Potts and Thomas Haydens bok Sex and War. En problematik som diskuteras under detta tema är den ofta konfliktskapande roll som val spelar när de inte sker i ett demokratiskt sammanhang. Paul Colliers senaste bok Wars, Guns, and Votes är central inom kursens behandling av denna problematik.
(3) Samordning eller separation av militär och bistånd
Detta tema inleds med en genomgång av kritisk teoribildning kring utveckling och väpnad konflikt, utifrån en utförlig översiktsartikel. Därefter behandlas argument och forskningsresultat om militära interventioner och fredsbevarande operationer. En viktig problematik som behandlas under detta tema är militariseringen av bistånd, och potentiella fördelar och nackdelar med detta. Litteraturen till detta tema utgörs av artiklar och avsnitt i några av böckerna som ingår i kurslitteraturen på kursens andra moment.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Kursen ges på engelska.
Examination
Kursen examineras genom ett kort flervalstest (multiple-choice-test), och en skriftlig hemtentamen. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd för studenter i det svenska universitetssystemet, medan utbytesstudenter betygssätt enligt ECTS-skalan.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, videoprogram och studiebesök
Examination
Momenten examineras genom skriftliga prov. Tillfälle till omtentamen, för dem som missade första tentamenstillfället eller underkändes vid det, ges i regel 3-4 veckor senare. Tid och plats för skrivningarna finns angivna i schemat. Varje kursmoment innehåller också seminarier. Den tre-gradiga betygsskalan tillämpas; U - G - VG. För betyget VG på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 15 poäng av kursens 30 poäng.
Övriga föreskrifter
Inga särskilda förkunskaper förutom grundläggande behörighet. För tillfredställande studier förutsätts goda kunskaper i gymnasieskolans samhällsorienterande ämnen. Då merparten av litteraturen är på engelska förutsätts de studerande dessutom kunna läsa och förstå engelsk text. Notera att undervisningen helt ges på engelska. För vidare information om lämpliga förkunskaper, kontakta institutionen.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2024
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2023
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2021
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2017
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2011
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2008
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007