Kursplan för Statskunskap A

Mål

Efter genomgången A-kurs i statskunskap förväntas den studerande kunna översiktligt redogöra för och diskutera:

• den politiska idéhistorien och olika idéers politiska konsekvenser;
• den politiska styrelsen, förvaltningen och den offentliga politikens väsentliga huvuddrag i Sverige och andra länder;
• det politiska deltagandets variationer;
• de politiska problem som präglar utvecklingsländer och nya demokratier;

den internationella politikens utveckling under 1900-talet och EU:s utveckling samt Sveriges roll på den internationella arenan.

Studenten skall aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer i kortare uppsats eller promemoria behandla en avgränsad frågeställning och i samband härmed:

• ha övat sig i att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till källor och källmaterial,
• förstå värdet av, och grunderna för, god argumentation,
• kunna skilja mellan teoretisk litteratur och empiriskt material, - kunna skilja på personliga åsikter och att självständigt dra slutsatser ur ett källmaterial,
• känna till grunderna för källhänvisningar och referenser.

Innehåll

Kursen är uppdelad i tre delkurser. Kursen inleds med en delkurs i politisk teori. Här behandlas grunddragen i den politiska idéhistorien från antiken till våra dagar och politiska konsekvenser av olika idériktningar. I den andra delkursen diskuteras den internationella politikens utveckling under 1900-talet inklusive den svenska säkerhetspolitiken samt några av de ledande teorierna på området. Här behandlas också Europeiska Unionens historia, mål, uppbyggnad och funktionssätt samt förhållandet mellan medborgare, nationalstat och union. Den tredje delkursen Medborgare, stat och politik är uppdelad i tre moment. Här behandlas olika former för politisk påverkan och statens uppbyggnad utifrån ett medborgarperspektiv, den politiska styrelsen, förvaltningen och väsentliga huvuddrag i den offentliga politiken i Sverige och andra länder. De politiska problem som präglar utvecklingsländer och nya demokratier behandlas.

Politisk teori, 3 hp 0.0 hp

Mål

Kursen syftar till att i ett idéhistoriskt perspektiv göra studenterna förtrogna med grundläggande begrepp i politisk teori. Studenten övas i att kunna kritiskt och självständigt granska och analysera politiska idéer och ideologier och föra ett resonemang om relevanta problem med ledning av kurslitteratur, föreläsningar och diskussionerna vid seminariet.

Innehåll

Kursen får sin karaktär av läsning av statsvetenskapliga klassiker. Kursens första moment handlar om historicismen, läran om att historien är ödesbestämd, från Platon till 1900-talets föreställningar inom kommunism (Marx), nationalsocialism (Hitler) och liberalism (Fukuyama). Demokratins läge i världen efter Berlinmurens fall analyseras. Det andra momentet inleder analysen av intresseteorin, läran om att vad som händer istället beror på med vilken skicklighet rationella aktörer verkar för sina intressen (Epikuros, Machiavelli, Hobbes och Locke). Intresseteorin vidareutvecklas i läran om allmänviljan, att det gemensamma bästa ibland är något annat än vad enskilda aktörer hävdar (Rousseau). En introduktion görs till spelteoretiska förklaringar. I medborgartanken får intresseteorin sin moderna utformning: demokrati är en skola i medborgarfostran (Mill). Ekonomisk röstning, valdeltagande, politikermisstroende uppmärksammas. Islams politiska teori utgör nästa moment och jämförs med den västerländska utvecklingen. Den sista föreläsningen behandlar problem i modern teoribildning såsom proceduriell demokrati (Dahl), ideologibegreppet (Tingsten) och statsvetenskapens objekt (Skocpol).

Undervisning

Den består av sex föreläsningar och tre seminarier. Till varje seminarium skall studenterna förbereda diskussionsfrågor, som förtecknas i arbetsmaterialet.

Examination

Aktivt deltagande i seminarierna krävs för godkänt resultat. Till det tredje seminariet skall en PM på två till fyra sidor inlämnas där kravet är att kunna föra ett resonemang om relevanta problem utifrån kurslitteratur, föreläsningar och seminarier.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Kursen anknyter till högre nivåer. Där vidareutvecklas bl.a. teorierna om den goda styrelsen och proceduriell demokrati såväl som spelteori och rationalistisk förklaring.

Internationell Politik, 3 hp 0.0 hp

Mål

Kursen ska ge studenterna en översikt av och en ökad förståelse för internationell politik i allmänhet och svensk utrikespolitik i synnerhet. Kursen är upplagd så att studenterna ges möjlighet att utveckla färdigheter avseende grundläggande kommunikation (seminariediskussioner, skrivande etc.), forskning, samt analytiskt arbete. Kursen ska förbereda studenterna för studier framför allt på B-nivå men också på högre nivåer inom detta delämne, samt för kvalificerade tjänster i arbetslivet.

Innehåll

Fokus för kursen ligger på utvecklingen inom internationell politik under 1900- och 2000-talet, med särskild tonvikt på svenska och europeiska erfarenheter. Ett antal av de centrala teoritraditionerna och perspektiven inom forskningsfältet introduceras, exempelvis några eller samtliga av de följande: realism, liberalism, strukturalism, konstruktivism och genusteori. Utöver teoritraditionerna kommer centrala problemområden och processer inom internationell politik, såsom säkerhet, konflikt, samarbete (internationella) organisationer, integrering och utrikespolitik, att presenteras.

Undervisning

Undervisningen på denna kurs består av föreläsningar och seminarier. Studenterna förväntas lämna in svar på instuderingsfrågor till seminarieläraren några dagar före seminariet.

Examination

Aktivt deltagande i seminarierna krävs för godkänt resultat. Till det tredje seminariet ska en PM på två till fyra sidor inlämnas där kravet är att kunna föra ett resonemang om relevanta problem utifrån kurslitteratur, föreläsningar och seminarier.

Tentamen I, 6 hp 0.0 hp

Tentamen i Politisk teori och Internationell politik.

Medborgare, stat och politik, 3 hp 0.0 hp

Mål:

Målet för denna grundkurs är att orientera om grundläggande begrepp, teorier och metoder på centrala områden inom statsvetenskaplig forskning samt att presentera forskningsresultat från flertalet väsentliga forskningsområden såsom demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande och politisk kultur, institutioner och dess effekter, implementering och reformverksamhet. På denna kurs är avsikten att vara bred, med målet för ögonen att skapa en första beredskap och kännedom om statsvetenskapliga grundområden hos studenterna som bäddar för senare fördjupningar på ett antal områden. Målet är att träna upp förmågan till egen analys och reflexion genom seminariediskussioner och att öva upp förmågan att utarbeta korta analytiska texter med ett självständigt valt fokus i samarbete med andra.

Innehåll:

Denna kurs anlägger ett helhetsperspektiv på politik och politiska system, och har ett uttalat jämförande grepp. Med utgångspunkt i medborgarrollen, politisk kultur och politiskt deltagande fokuseras demokrati och demokratiseringsprocesser, det organiserade medborgarsamhället i form av partier och intresseorganisationer liksom andra kanaler för påverkan såsom media. Politiska institutioner, den legislativa och exekutiva makten ägnas utrymme, liksom statens uppbyggnad och politikens genomförande. Välfärdspolitik och reformer på det välfärdspolitiska området i ett jämförande perspektiv avslutar kursen. Kursen är empiriskt inriktad, hämtar exempel från existerande stater i olika delar av världen liksom, självfallet, från Sverige. Kursen har ett brett fokus och introducerar politik och politiska problem i de avancerade industriländerna, i det post-kommunistiska Europa och i utvecklingsländer i Asien, Afrika och Latinamerika. Bland de övriga temata som denna kurs ägnar särskild uppmärksamhet återfinns den Europeiska Unionen. Kursen är ett första grundläggande steg i en "trappa", där teman som belysts återkommer på högre nivåer. På B-nivån fördjupas kunskaperna kring demokrati och demokratisering på kursen "Demokratins problem", på C-nivån står istället medborgarpolitik i fokus och på avancerad nivå ligger fördjupningen i jämförande politik på politiska institutioner.

Undervisning:

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och eventuella gästföreläsningar kring aktuella empiriska och teoretiska teman.

Examination:

Kursen examineras genom aktivt deltagande på de seminarier som ges och inlämning av skriftliga uppgifter.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar:

Kursen baseras på läroböcker och kortare vetenskapliga texter. På senare nivåer introduceras sedan forskningsböcker och andra mer krävande vetenskapliga rapporter. Avsikten är att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständighet och kritiskt tänkande innebär, och att förse studenterna med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna kurs störst vikt vid utveckling av den skriftliga förmågan i form av skrivna rapporter till varje seminarium samt ett avslutande kurs-pm. Utveckling och träning av den muntliga förmågan, både på svenska och engelska, följer på C-nivån och på Master.

Course paper, 4,5 hp 0.0 hp

Kursen examineras genom samförfattande av ett kurs-pm med anknytning till kurslitteraturen på Medborgare, stat och politik, men i övrigt valfritt ämne och opposition samt försvar.

Written exam II, 10,5 hp 0.0 hp

Tentamen för delkursen Medborgare, stat och politik.

Undervisning

Undervisningen sker i form av ett växelspel mellan föreläsningar, seminarier och författande av kurs-pm. Syftet med seminarierna är att kritiskt reflektera över och diskutera litteraturen. Deltagande vid seminarierna kräver omfattande förberedelser i form av individuella studier och gruppmöten. Deltagande i undervisningen förutsätter generellt heltidsstudier. Seminariedeltagande är obligatoriskt, medan närvaro vid föreläsningarna är frivillig.

Examination

Kursen examineras genom tentamina, genom deltagande i seminarier samt genom författande av ett pm som avslutar varje delkurs.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Kursen baseras främst på läroböcker och kortare vetenskapliga texter. På senare nivåer introduceras sedan forskningsböcker och andra mer krävande vetenskapliga rapporter. Avsikten är här att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom statskunskap och att presentera några av de metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständigt och kritiskt tänkande innebär, och att förse studenterna med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna kurs störst vikt vid utveckling av den skriftliga förmågan i form av skrivna seminarierapporter och pm som avslutar de olika delkurserna. En första träning av den muntliga förmågan ges under seminarierna och utvecklas vidare på C-nivån och på avancerad nivå.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.