Behörighetskrav

Statskunskap A.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- med viss självständighet diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, jämförande politik, förvaltningspolitik och svensk politik alternativt internationell politik

- ha bildat sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket och härvidlag kunna analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå

- diskutera val av metod och design (fallstudier, jämförande metod, idéanalys) utifrån en problemställning

- i samverkan med andra studenter självständigt författa en kortare uppsats inom ett valt problemområde, diskutera och försvara uppsatsen i ett seminarium samt diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger

- aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av fyra delmoment.

Den första delkursen behandlar demokratins problem. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar. Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins utbredning och orsaker och ett tredje avsnitt behandlar demokratins politiska och ekonomiska effekter.

Det andra delmomentet i kursen innebär ett val mellan tre delkurser: Internationell politik, Svensk politik och förvaltning och Politisk teori.

Kursen i Internationell politik ger fördjupad kunskap om de begreppsliga och teoretiska verktyg som används inom studiet av internationell politik och behandlar ett antal grundläggande frågeställningar inom forskningsfältet. Kursen avslutas med ett rollspel där studenterna ges möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken genom deltagande i simulerade internationella förhandlingar.

Kursen vänder sig till den som vill få fördjupad kunskap om hur den politiska makten makt utövas i parlament, regeringar och myndigheter. Som rubriken "Svensk politik och förvaltning" indikerar får den svenska demokratins institutioner vara empiriska utgångspunkter för en diskussion om några av vår tids mest centrala författnings- och förvaltningspolitiska problem. Den vetenskapliga analysen kräver dock ständiga jämförelser med andra länder - det svenska fallet belyses med hjälp av den senaste

jämförande forskningen. Europeiseringen av nationella parlament, regeringar och förvaltningsmyndigheter uppmärksammas genomgående. Kursen syftar också till att presentera centrala statsvetenskapliga teorier om styrning, implementering och institutionell förändring.

Delkursen politisk teori består av tre moment: under den första delen ges en översikt över modern politisk filosofi, det andra momentet fokuserar på internationell rättvisa och det tredje behandlar feminism och mångkulturalism.

Det tredje delmomentet ger en grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod. De studerande ges en första introduktion i praktisk forskning och i hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder.

Kursen avslutas med en uppsats. Momentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs normalt två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats.

1. The Problems of Democracy, 7,5 hp

Mål

Kursen presenterar modern statsvetenskaplig diskussion om grundläggande demokratiproblem. Målsättningen är att studenterna skall bilda sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket. Kursen avser att ge en fördjupning av teman som tidigare har behandlats på A-kursen inom momenten politisk teori och jämförande politik. Vi vill med denna kurs utbilda studenter som är tränade att analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå.

Det övergripande syftet med kursen är att – med hjälp av de moment som beskrivs nedan - möjliggöra för studenterna att ta steget från löst tyckande om demokratins kärnfrågor till en position där de kan ta ställning till och argumentera för (eller mot) idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt.

Mer precist är tanken att studenterna efter genomgången kurs ska:

- kunna diskutera och jämföra olika demokratiuppfattningar.

- kunna beskriva och värdera de historiskt sett mest inflytelserika argumenten för och emot demokrati.

- känna till, samt kunna tillämpa och kritiskt granska några av de vanligaste förklaringarna till demokratisering.

- veta hur demokrati i allmänhet och, dess konstitutionella utformning i synnerhet, påverkar olika typer av politiska och ekonomiska utfall.

- i tal och skrift kunna argumentera för eller emot idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt.

Innehåll och uppläggning

Kursen rymmer tre delar:

Den första politiskt filosofiska delen handlar om normativ demokratiteori. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd, och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar och förslag till lösningar inom olika demokratiteoretiska traditioner. Exempel på frågor som diskuteras är: Vilka problem och lösningar rymmer demokratiteorin? Hur definieras demokrati? Vad är det som är bra med demokrati? Vilken betydelse har det att olika intressen och grupper finns företrädda i våra politiska församlingar?

Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins utbredning och orsaker: Hur bör vi beskriva demokratins utbredning i tid och rum? Vad kan förklara att vissa länder är demokratier medan andra inte är det? Vilka förutsättningar finns det att etablera global demokrati?

Den tredje delen av kursen behandlar demokratins politiska och ekonomiska effekter, med särskilt fokus på betydelsen av demokratins konstitutionella utformning. Spelar demokrati någon roll för fred och välfärd? Hur påverkar demokratins konstitutionella utformning olika typer av av politiska och ekonomiska utfall som partisystem, valdeltagande, den offentliga sektorns storlek, och korruptionens utbredning.

Undervisning

Kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna syftar till att introducera de centrala delarna på vart och ett av de tre momenten på kursen. Seminarierna syftar till träning i analytiska färdigheter genom diskussioner i mindre grupper. Inför seminarierna får studenterna enskilt och/eller i grupp förbereda svar till ett antal tillämpade övningsuppgifter. Studenternas svar diskuteras sedan under det följande seminariet. Tanken är att seminarierna dels ska ge studenterna möjlighet att kontinuerligt reflektera över kursens innehåll, dels tydliggöra den praktiska betydelsen av kursens teoretiska delar.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd – Väl Godkänd.

För godkänt betyg krävs att den studerande:

- deltagit aktivt vid de obligatoriska seminarierna

- erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen

Fördjupning i förhållande till kursfordringarna

En grundläggande tanke med delkursen – den första på B-nivån – är att studenterna skall utveckla sin förmåga att läsa och både muntligt och skriftligt ta ställning till statsvetenskapligt relativt avancerade texter. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över de krav som ställs om man själv vill delta i en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning – ett analysinstrument – för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes.

2a. Political Theory, 7,5 hp

Mål

Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om modern normativ politisk teori, särskilt teorier om rättvisa. Studenterna förväntas kunna analysera dem kritiskt och formulera egna argument för och emot olika rättviseteorier. De förväntas också kunna relatera generella teorier om rättvisa till teorier om internationell rättvisa och till teorier om jämställdhet och mångkulturalism. En generell förmåga att tillämpa abstrakt normativt tänkande på praktiskt politiska problem förväntas också.

Efter avslutad kurs förväntas studenterna

- ha grundläggande kunskaper i modern normativ politisk teori, särskilt teorier om rättvisa.

- tillämpa generella teorier om rättvisa på frågor om internationell rättvisa.

- tillämpa generella teorier om rättvisa på frågor om jämställdhet och mångkulturalism.

- kunna identifiera politiska konflikter där teorier om rättvisa har olika implikationer.

- samla in teoretisk och empirisk information i syfte att formulera egna välgrundade uppfattningar i frågor som rör rättvisa – både nationellt och globalt.

- ha förmåga att presentera sina ståndpunkter tydligt och systematiskt både muntligt och skriftligt.

Innehåll

This course consists of three parts. In the first part we focus on various liberal theories (Utilitarianism, Rawls' and Nozick's) and their critics - Marxism, Communitarianism and Feminism. The main book is Will Kymlicka's Contemporary Political Philosophy.

The second part concerns theories of international justice and the problem of global warming. The main book here is Peter Singer's One World – The Ethics of Globalisation. We also read an article by Simon Caney, where he gives a broad overview of different theories of international distributive justice, and an article by Thomas Nagel, where he defends a non-cosmopolitan conception of international justice.

The third part deals with theories of multiculturalism and feminism. Here we read Susan Moller Okin's, Is Multiculturalism Bad for Women and ch. 8 and 9 in Kymlicka's book.

Undervisning

Kursen ges för både svenska studenter och utbytesstudenter. Det innebär att föreläsningarna ges på engelska. Seminariediskussionerna sker på svenska och engelska. Studenterna delas in i en svensk och en engelsk seminariegrupp.

Examination

The course ends with a written test. The exam is marked according to the Swedish standard (U-G-VG). Half of the maximum points are required to pass the test. The questions can be answered in English or in Swedish. Active participation in each of the seminars is also required. The students should prepare written answers to the seminar questions.

2b. Swedish Politics and Public Administration, 7,5 hp

Mål (som förväntade studieresultat)

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

- ha en fördjupad förståelse för hur centrala institutioner i det svenska politiska systemet, med betoning på parlamentet, regeringsmakten och den centrala statsförvaltningen, fungerar och interagerar,

- ha en god kännedom om hur politiska institutioners makt kan variera över tid,

- ha en god kännedom om olika hypoteser om hur EU påverkar de nationella politiska institutionerna,

- ha tillgodogjort sig en grundläggande förmåga att läsa vetenskaplig litteratur, det vill säga ha en förståelse för vad teorier och hypoteser är, betydelsen av metodologiska val beträffande hur en undersökning genomförs, samt en förståelse för vad som utmärker forskning. Kursen fungerar här som en del i förberedelserna för att skriva en b-uppsats.

Innehåll

Kursen vänder sig till den som vill få fördjupad kunskap om hur den politiska makten makt utövas i parlament, regeringar och myndigheter och den statsvetenskapliga diskursen om hur förutsättningarna för det parlamentariska styrelseskicket ändras över tid. Som rubriken "Svensk politik och förvaltning" indikerar får den svenska demokratins institutioner vara empiriska utgångspunkter för en diskussion om några av vår tids mest centrala författnings- och förvaltningspolitiska problem. Den vetenskapliga analysen kräver dock ständiga jämförelser med andra länder - det svenska fallet belyses med hjälp av den senaste jämförande forskningen. Europeiseringen av nationella parlament, regeringar och förvaltningsmyndigheter uppmärksammas genomgående. Kursen syftar också till att presentera centrala statsvetenskapliga teorier om styrning, implementering och institutionell förändring. Kurslitteraturen illustrerar därför olika perspektiv som delegeringsteori, olika implementeringsteorier samt den inomvetenskapliga debatten mellan de som argumenterar för aktörsdrivna respektive organisationsteoretiska förklaringar till institutionell förändring.

Moment 1, Den lagstiftande makten: parlamentens roll och ställning

Vad gör de egentligen av sin makt i riksdagen och hur ska ett parlament arbeta för att vara inflytelserikt? I det första momentet sätter vi det svenska fallet i jämförande belysning genom att diskutera bland annat hur olika lagstiftare kan kategoriseras samt de samtida utmaningar parlamenten står inför som kontroll över budgetprocessen, anpassning till EU-medlemskapet och kraven på representativitet och ett effektivt ansvarsutkrävande.

Moment 2, Regeringsmakten: har premiärministrarna blivit presidenter? Styrning, makt och ansvarsutkrävande

I moment två är frågor kring hur regeringsmakten fungerar och utövas i fokus. Stämmer det att statsministerämbetet över tid blivit mer presidentlikt? Vad kan i sådana fall förklara en sådan utveckling? Vilken roll spelar EU-medlemskapet för regeringen och dess medlemmar? Har Sverige under parlamentarismen haft den form av regeringsmakt grundlagsfäderna tänkte sig?

Moment 3, Den verkställande makten: har uppdelningen i politik och förvaltning tjänat ut sin roll?

Momentet fokuserar de mest centrala teoretiska idéerna om styrning eller styrningsmodeller (hierarki/byråkrati, marknad och nätverk) och visar hur europeiseringsdiskursen på detta området bidrar med empiriska illustrationer av olika implementerings- och styrningsproblem. Momentet belyser också förutsättningarna för styrning i den särpräglade svenska förvaltningsmodellen. Är det mer empirisk missvisande än någonsin att diskutera styrelseskicket som "politik" respektive "förvaltning", eller är det snarare hög tid "to bring the bureaucracy back in"?

Undervisning:

Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt ger sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudtemata. Kortare skriftliga uppgifter finns i anslutning till varje moment. Dessa är valfria (se examination nedan).

Examination:

Kursen examineras med en avslutande skriftlig tentamen samt med aktivt deltagande på de obligatoriska seminarierna. Det krävs att den studerande kommer väl förberedd till gruppens sammanträden. Dessa förberedelser bör ske dels genom enskilt arbete, men också genom sammanträden med (delar av) gruppen utan lärares medverkan. Studenten förväntas förutom inläsning av författarnas argument också göra en egen kreativ arbetsinsats. Kortare inlämningsuppgifter kan också bli aktuella, till varje seminarietillfälle erbjuds studenterna att lämna in ett kortare förslag till hur någon av momentets delfrågor skulle kunna formuleras som en forskningsfråga. Ett godkänt förslag genrerar poäng som studenten får tillgodoräkna sig på tentamen.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. För godkänt krävs såväl närvaro och aktivt deltagande på seminarierna som godkänt på den skriftliga tentamen. För väl godkänt krävs väl godkänt på tentamen och minst godkänt på seminarierna.

2c. International Politics, 7,5 hp

Mål

Kursens övergripande syfte är att visa hur grundläggande begrepp, teoretiska perspektiv och metoder från studiet av internationell politik och andra samhällsvetenskaper kan användas för att öka förståelsen kring internationell politik. Kursen syftar även till att hjälpa studenter att utveckla sin förmåga till kritiskt tänkande, att analysera information och att uttrycka sig i tal och skrift.

Innehåll

Kursen ger fördjupad kunskap om de begreppsliga och teoretiska verktyg som används inom studiet av internationell politik. Kursen tar även fasta på ett antal grundläggande frågeställningar inom detta forskningsfält, exempelvis internationellt samarbete, säkerhet, globalisering, internationell politisk ekonomi, och humanitär intervention. Kursen avslutas med ett rollspel där studenterna ges möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken genom deltagande i simulerade internationella förhandlingar. Studenter rekommenderas att deltaga i denna kurs innan de går vidare till Advanced International Relations.

Undervisning

Kursen består av en kombination av föreläsningar och seminarier. Kursen inkluderar dessutom rollspel (simulationsövning). OBSERVERA att all undervisning på denna kurs sker på engelska.

Examination

- Obligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid seminarier och simulationsövning

- Två skriftliga uppgifter

- Skriftligt prov (tentamen)

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

Övrig information

Kursen är en fortsättningskurs inom internationell politik. Studenter rekommenderas att deltaga i denna kurs innan de går vidare till Advanced International Relations (C-nivå).

3. Metod, 6 hp

INNEHÅLL

Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper i statsvetenskaplig metod. Syftet är dels att ge de studerande en första introduktion i praktisk forskning, dels att de ska utveckla en kritisk förståelse för hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Kursen betonar dock de gemensamma principer som förenar kvalitativa och kvantitativa ansatser. Under kursen diskuteras vad en statsvetenskaplig frågeställning är, hur vetenskapliga undersökningar kan läggas upp, vilka olika sorters material och datainsamlingsmetoder man kan använda, samt olika analysmetoder.

MÅL

Efter genomgången kurs förväntas den studerande:

- kunna känna igen och formulera en statsvetenskapligt relevant frågeställning

- kunna anknyta en undersökningsfråga till relevant statsvetenskaplig litteratur

- kunna skilja mellan beskrivande, förklarande och värderande studier

- förstå grunderna i olika metoder för att beskriva, förklara och värdera, i synnerhet olika slag av jämförande metod

- förstå behovet av att definiera begrepp, teoretiskt och empiriskt

- vara bekant med olika strategier för att generalisera samt förstå generaliseringsbegreppets innebörd

- förstå skillnaden mellan primärmaterial, sekundärmaterial och litteratur

- ha kännedom om de viktigaste samhällsvetenskapliga datainsamlingsmetoderna

- ha bekantat sig med några viktiga text- och idéanalytiska metoder

- ha grundläggande kunskaper om källkritik

- kunna diskutera vetenskapliga texter utifrån en metodologisk synvinkel

UNDERVISNING

Undervisningen består i en kombination av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier samt metod- och materialsökningsövningar. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, artiklar och praktiska exempel. De kunskaper som inhämtas genom litteraturen fördjupas genom praktiska metodövningar. Den studerandes egen arbetsinsats vid övningar och PM-skrivande är centrala inslag i kursen.

EXAMINATION

Kursen examineras på grundval av seminariedeltagande, inlämningsuppgifter och en skriftlig tentamen.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande:

- deltagit i obligatoriska seminarier samt i tillfredsställande utsträckning löst samtliga övningsuppgifter

- ha erhållit betyget godkänt på den skriftliga tentamen

FÖRDJUPNINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL EXAMENSFORDRINGAR

Efter genomgången delkurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag.

4. Uppsatskurs, 9 hp

Mål

Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument. Konkret innebär det att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem, avgränsa och utföra en mindre undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att studenterna ska få kännedom om lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Kursen ska vidare skapa förståelse för värdet av att analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter.

Innehåll

Kursmomentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs normalt två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl de egna som andras. På slutseminariet förväntas författarna muntligt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om minst en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp.

Undervisning

Undervisningen sker i ett flertal former. I föreläsningsform presenteras viss grundläggande kunskap som behövs för att genomföra uppsatsarbetet. I gruppseminarium presenteras och diskuteras studenternas uppsatsidéer. Undervisningens tyngdpunkt ligger på handledning anpassad till varje uppsatsförfattares behov, individuellt eller i grupp. Kursen avslutas med en ventilering av uppsatserna i seminarieform. Här ges tillfälle att reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats.

Examination

Examination sker dels genom ett obligatoriskt introduktionsseminarium, dels genom ventilering av uppsatser i seminarieform, där kursdeltagarna deltar aktivt i rollerna som opponent, respondent eller seminariedeltagare. Vid examinationen läggs störst vikt vid uppsatsens utformning med avseende på precision i frågeställningen, anknytning till tidigare forskning, tillämpning av den valda metoden, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. Kreativitet och analytisk skärpa är särskilt meriterande. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen.

Betygsättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

Fördjupningar i förhållande till examensfordringar

Delkursen bidrar till att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, seminarier, rollspel, kurs-pm, metodövningar samt individuell handledning.

Examination

Kursen examineras genom seminariedeltagande, kurs-pm, tentamen och uppsats.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska, tillgodogöra sig och både muntligt och skriftligt ta ställning till statsvetenskapligt relativt avancerade texter inom centrala statsvetenskapliga forskningsområden. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över kraven på en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning – ett analysinstrument – för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes. Studenten förväntas att aktivt kunna bidra med egna synpunkter och träning ges på muntliga framställningar av inhämtad kunskap.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag. Kursen bidrar därtill att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.