Kursplan för Statskunskap B

Political Science B

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 2SK059
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Statskunskap G1F

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå

    • G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    • G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    • G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    • GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

    Avancerad nivå

    • A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    • A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    • A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    • A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    • AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-24
  • Inrättad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2009-08-24
  • Reviderad av: Statsvetenskapliga institutionens styrelse
  • Gäller från: HT 2009
  • Behörighet: Statskunskap A.
  • Ansvarig institution: Statsvetenskapliga institutionen

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna
- med viss självständighet diskutera och behandla statsvetenskapliga frågeställningar inom politisk teori, jämförande politik, förvaltningspolitik och svensk politik alternativt internationell politik
- ha bildat sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket och härvidlag kunna analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå
- diskutera val av metod och design (fallstudier, jämförande metod, idéanalys) utifrån en problemställning
- i samverkan med andra studenter självständigt författa en kortare uppsats inom ett valt problemområde, diskutera och försvara uppsatsen i ett seminarium samt diskutera en annan students uppsats och det bidrag uppsatsen ger
- aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av det egna arbetet.

Innehåll

Kursen består av fyra delmoment.
Den första delkursen behandlar demokratins problem. Här behandlas dels normativa frågor som berör demokratibegreppets innebörd, argument för och emot demokrati, förhållandet mellan demokrati, konstitutionalism och effektivitet, och förhållandet mellan demokrati och feminism. I en andra del behandlas i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins förutsättningar, utbredning, orsaker och effekter.

Det andra delmomentet i kursen innebär ett val mellan tre delkurser: Internationell politik, Svensk politik och förvaltning och Politisk teori.

Kursen i Internationell politik ger fördjupad kunskap om de begreppsliga och teoretiska verktyg som används inom studiet av internationell politik och behandlar ett antal grundläggande frågeställningar inom forskningsfältet. Kursen avslutas med ett rollspel där studenterna ges möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken genom deltagande i simulerade internationella förhandlingar.

Delkursen i svensk politik och förvaltning tar fasta på policyprocessen och behandlar fokuserar på välfärdsstaten som befinner sig i skärningspunkten mellan politik och förvaltning. Vid jämförelser med andra länder är det också den omfattande välfärdsstaten som brukar framställas. Välfärdsstatens universalism brukar framhävas som Sveriges främsta kännetecken och står i fokus för kursen.

Delkursen politisk teori består av tre moment: under den första delen ges en översikt över modern politisk filosofi, det andra momentet fokuserar på internationell rättvisa och det tredje behandlar feminism och mångkulturalism.

Det tredje delmomentet ger en grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod. De studerande ges en första introduktion i praktisk forskning och i hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder.

Kursen avslutas med en uppsats. Momentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs normalt två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats.

1. The Problems of Democracy, 7,5 hp 0.0 hp

Mål Kursen presenterar modern statsvetenskaplig diskussion om grundläggande demokratiproblem. Målsättningen är att studenterna skall bilda sig en egen uppfattning om både teoretiska och empiriska frågor rörande det demokratiska styrelseskicket. Kursen avser att ge en fördjupning av teman som tidigare har behandlats på A-kursen inom momenten politisk teori och jämförande politik. Vi vill med denna kurs utbilda studenter som är tränade att analysera och diskutera idéer och empiriska forskningsresultat om demokrati på en relativt avancerad nivå. Det övergripande syftet med kursen är att - med hjälp av de moment som beskrivs nedan - möjliggöra för studenterna att ta steget från löst tyckande om demokratins kärnfrågor till en position där de kan ta ställning till och argumentera för (eller mot) idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt. Mer precist är tanken att studenterna efter genomgången kurs ska: - kunna diskutera och jämföra olika demokratiuppfattningar. - kunna beskriva och värdera de historiskt sett mest inflytelserika argumenten för och emot demokrati. - känna till, samt kunna tillämpa och kritiskt granska några av de vanligaste förklaringarna till demokratisering. - veta hur demokrati i allmänhet och, dess konstitutionella utformning i synnerhet, påverkar olika typer av politiska och ekonomiska utfall. - i tal och skrift kunna argumentera för eller emot idéer och teser på ett systematiskt och väl underbyggt sätt. Innehåll och uppläggning Kursen rymmer tre delar: Den första politiskt filosofiska delen handlar om normativ demokratiteori. Under detta moment behandlas begreppsliga frågor om demokratins innebörd, och normativa frågor om olika sätt att rättfärdiga demokrati och problemställningar och förslag till lösningar inom olika demokratiteoretiska traditioner. Exempel på frågor som diskuteras är: Vilka problem och lösningar rymmer demokratiteorin? Hur definieras demokrati? Vad är det som är bra med demokrati? Vilken betydelse har det att olika intressen och grupper finns företrädda i våra politiska församlingar? Kursens andra del behandlar i huvudsak empiriska frågeställningar om demokratins utbredning och orsaker: Hur bör vi beskriva demokratins utbredning i tid och rum? Vad kan förklara att vissa länder är demokratier medan andra inte är det? Vilka förutsättningar finns det att etablera global demokrati? Den tredje delen av kursen behandlar demokratins politiska och ekonomiska effekter, med särskilt fokus på betydelsen av demokratins konstitutionella utformning. Spelar demokrati någon roll för fred och välfärd? Hur påverkar demokratins konstitutionella utformning olika typer av av politiska och ekonomiska utfall som partisystem, valdeltagande, den offentliga sektorns storlek, och korruptionens utbredning. Undervisning Kursen består av frivilliga föreläsningar samt obligatoriska seminarier. Föreläsningarna syftar till att introducera de centrala delarna på vart och ett av de tre momenten på kursen. Seminarierna syftar till träning i analytiska färdigheter genom diskussioner i mindre grupper. Inför seminarierna får studenterna enskilt och/eller i grupp förbereda svar till ett antal tillämpade övningsuppgifter. Studenternas svar diskuteras sedan under det följande seminariet. Tanken är att seminarierna dels ska ge studenterna möjlighet att kontinuerligt reflektera över kursens innehåll, dels tydliggöra den praktiska betydelsen av kursens teoretiska delar. Examination Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen syftar till att ge underlag för betygssättningen av enskilda studerande men erbjuder dem även en möjlighet att repetera kursens innehåll och därmed befästa sina kunskaper. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. För godkänt betyg krävs att den studerande: - deltagit aktivt vid de obligatoriska seminarierna - erhållit betyget godkänd på den skriftliga tentamen Fördjupning i förhållande till kursfordringarna En grundläggande tanke med delkursen - den första på B-nivån - är att studenterna skall utveckla sin förmåga att läsa och både muntligt och skriftligt ta ställning till statsvetenskapligt relativt avancerade texter. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över de krav som ställs om man själv vill delta i en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning – ett analysinstrument – för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes.

2a. Political Theory, 7,5 hp 0.0 hp

Mål Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om modern normativ politisk teori, särskilt teorier om rättvisa. Studenterna förväntas kunna analysera dem kritiskt och formulera egna argument för och emot olika rättviseteorier. De förväntas också kunna relatera generella teorier om rättvisa till teorier om internationell rättvisa och till teorier om jämställdhet och mångkulturalism. En generell förmåga att tillämpa abstrakt normativt tänkande på praktiskt politiska problem förväntas också. Efter avslutad kurs förväntas studenterna - ha grundläggande kunskaper i modern normativ politisk teori, särskilt teorier om rättvisa. - tillämpa generella teorier om rättvisa på frågor om internationell rättvisa. - tillämpa generella teorier om rättvisa på frågor om jämställdhet och mångkulturalism. - kunna identifiera politiska konflikter där teorier om rättvisa har olika implikationer. - samla in teoretisk och empirisk information i syfte att formulera egna välgrundade uppfattningar i frågor som rör rättvisa både nationellt och globalt. - ha förmåga att presentera sina ståndpunkter tydligt och systematiskt både muntligt och skriftligt. Innehåll Kursen består av tre moment. I det första ges en översikt över modern politisk filosofi, t.ex. utilitarism, libertarianism och rawlisansk liberalism. Även teorier om mångkulturalism och feminism presenteras. Huvudboken är här Will Kymlickas Modern politisk filosofi. Det andra momentet fokuseras på teorier om internationell rättvisa. I Peter Singers bok En värld: Globaliseringens etik återkommer de grundläggande teorier som behandlats i det första momentet återkommer här tillämpade på internationella rättvisefrågor, t.ex. kampen mot växthuseffekten. Även den principiella konflikten mellan kosmopolitiska teorier och teorier som vill begränsa rättviseprinciper till medborgare inom stater diskuteras. I det tredje momentet behandlas feminism och mångkulturalism. Utifrån antologin Mångkulturalism (Okin m.fl.) diskuteras den eventuella konflikt som kan uppstå mellan kraven på kulturell pluralism och jämställdhet. Undervisning Kursen ges för både svenska studenter och utbytesstudenter. Det innebär att föreläsningarna ges på engelska. Seminariediskussionerna sker på svenska och engelska. Studenterna delas in i en svensk och en engelsk seminariegrupp. Examination Examinationen sker på engelska och svenska. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd.

2b. Swedish Politics and Public Administration, 7,5 hp 0.0 hp

Mål Efter genomgången kurs förväntas studenterna: - ha en fördjupad förståelse för hur centrala karakteristika i det svenska politiska systemet, t.ex. valsystemet, intresseorganisationernas roll och frånvaron av maktdelning, interagerar och hur de påverkar ett centralt policyområde. - ha en god kännedom om den svenska välfärdsstatens organisation, varför den ser ut som den gör och vilka effekter detta har. - ha tillgodogjort sig en grundläggande förmåga att läsa vetenskaplig litteratur. De förväntas bl.a. ha en förståelse för vad teorier och hypoteser är, betydelsen av metodologiska val beträffande hur en undersökning genomförs, samt en förståelse för vad forskning - till skillnad från t.ex. journalistik - är. Därmed förväntas de efter kursen kunna gå vidare och skriva en utmärkt B-uppsats. Innehåll I skärningspunkten mellan politik och förvaltning finns välfärdsstaten. Vid jämförelser med andra länder är det också den omfattande välfärdsstaten som brukar framställas som Sveriges främsta kännetecken. Närmare bestämt är det välfärdsstatens 'universalism' som brukar framhävas och det är den som står i fokus för kursen. Nyinstitutionalistisk teori har tagit sin utgångspunkt från denna institutionella ordning och med den belyst centrala delar av svensk politik. Tre temata står i fokus för kursen och för var sitt seminarium: 1) Vad bör staten göra? Statens organisering och ansvarsområde diskuteras utifrån såväl vad den kan göra (implementeringsteori) som hur detta kan rättfärdigas (teorin om villkorligt samtycke) och normativ teori. 2) Vad förklarar välfärdsstatens uppkomst? Här analyserar vi socialdemokratins dominans i svensk politik men också vilken betydelse näringslivet respektive borgerligheten eventuellt har haft under välfärdsstatens expansionsfas. 3) Vilka effekter har den existerande svenska välfärdsstaten på dagens politik? Skapar den universella välfärdsstaten sitt eget politiska stöd? Undervisning Studentens egen inläsning understöds av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna tar upp kursens centrala moment, samt ger sätter in den valda kurslitteraturen i sin kontext. Vid seminarierna diskuterar studenterna frågeställningar i anslutning till kursens huvudtemata. Huvudbok på kursen är Bo Rothsteins bok Vad bör staten göra? Boken kompletteras huvudsakligen med artiklar och utdrag ur andra böcker. Examination Kursen examineras med en avslutande skriftlig tenta samt med aktivt deltagande på de obligatoriska seminarierna. Det krävs att den studerande kommer väl förberedd till gruppens sammanträden. Dessa förberedelser bör ske dels genom enskilt arbete, men också genom sammanträden med (delar av) gruppen utan lärares medverkan. Studenten förväntas förutom inläsning av författarnas argument också göra en egen kreativ arbetsinsats, samt också viss egen materialsökning. Kortare inlämningsuppgifter kan också bli aktuella. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. För godkänt krävs såväl närvaro och aktivt deltagande på seminarierna som godkänt på den skriftliga tentamen. För väl godkänt krävs på motsvarande sätt väl godkänt på såväl seminarierna som på tentamen. Fördjupning i förhållande till examensfordringar Studenten förväntas fördjupa sin förmåga att tillgodogöra sig och kritiskt reflektera kring statsvetenskapliga texter, att aktivt bidra med egna synpunkter under vetenskapliga diskussioner, samt att göra muntliga framställningar av inhämtad kunskap.

2c. International Politics, 7,5 hp 0.0 hp

Mål Kursens övergripande syfte är att visa hur grundläggande begrepp, teoretiska perspektiv och metoder från studiet av internationell politik och andra samhällsvetenskaper kan användas för att öka förståelsen kring internationell politik. Kursen syftar även till att hjälpa studenter att utveckla sin förmåga till kritiskt tänkande, att analysera information och att uttrycka sig i tal och skrift. Innehåll Kursen ger fördjupad kunskap om de begreppsliga och teoretiska verktyg som används inom studiet av internationell politik. Kursen tar även fasta på ett antal grundläggande frågeställningar inom detta forskningsfält, exempelvis internationellt samarbete, säkerhet, globalisering, internationell politisk ekonomi, och humanitär intervention. Kursen avslutas med ett rollspel där studenterna ges möjlighet att tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken genom deltagande i simulerade internationella förhandlingar. Studenter rekommenderas att deltaga i denna kurs innan de går vidare till Advanced International Relations. Undervisning Kursen består av en kombination av föreläsningar och seminarier. Kursen inkluderar dessutom rollspel (simulationsövning). OBSERVERA att all undervisning på denna kurs sker på engelska. Examination - Obligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid seminarier och simulationsövning - Två skriftliga uppgifter - Skriftligt prov (tentamen) Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Övrig information Kursen är en fortsättningskurs inom internationell politik. Studenter rekommenderas att deltaga i denna kurs innan de går vidare till Advanced International Relations (C-nivå).

3. Metod, 6 hp 0.0 hp

Innehåll Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper i statsvetenskaplig metod. Syftet är dels att ge de studerande en första introduktion i praktisk forskning, dels att de ska utveckla en kritisk förståelse för hur olika metodiska val påverkar undersökningsuppläggning och resultat. Kursens tyngdpunkt ligger på grundläggande metodbegrepp och kvalitativa metoder. Kursen betonar dock de gemensamma principer som förenar kvalitativa och kvantitativa ansatser. Under kursen diskuteras vad en statsvetenskaplig frågeställning är, hur vetenskapliga undersökningar kan läggas upp, vilka olika sorters material och datainsamlingsmetoder man kan använda, samt hur politiska budskap och idéer kan analyseras. Mål Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - kunna känna igen och formulera en statsvetenskapligt relevant frågeställning - kunna anknyta en undersökningsfråga till relevant statsvetenskaplig litteratur - kunna skilja mellan beskrivande, förklarande och värderande studier - förstå grunderna i olika metoder för att beskriva, förklara och värdera, i synnerhet olika slag av jämförande metod - förstå behovet av att definiera begrepp, teoretiskt och empiriskt - vara bekant med olika strategier för att generalisera samt förstå generaliseringsbegreppets innebörd - förstå skillnaden mellan primärmaterial, sekundärmaterial och litteratur - ha kännedom om de viktigaste samhällsvetenskapliga datainsamlingsmetoderna - ha bekantat sig med några viktiga text- och idéanalytiska metoder - ha grundläggande kunskaper om källkritik - kunna diskutera vetenskapliga texter utifrån en metodologisk synvinkel Undervisning Undervisningen består i en kombination av föreläsningar, litteraturstudier, seminarier samt metod- och materialsökningsövningar. Kurslitteraturen innefattar läroböcker, artiklar och praktiska exempel. De kunskaper som inhämtas genom litteraturen fördjupas genom praktiska metodövningar. Den studerandes egen arbetsinsats vid övningar och PM-skrivande är centrala inslag i kursen. Examination Kursen examineras på grundval av seminariedeltagande, inlämningsuppgifter och en skriftlig tentamen. Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. För godkänt betyg på kursen krävs att den studerande: - deltagit i obligatoriska seminarier samt i tillfredsställande utsträckning löst samtliga övningsuppgifter - ha erhållit betyget godkänt på den skriftliga tentamen Fördjupningar i förhållande till examensfordringar Efter genomgången delkurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag.

4. Uppsatskurs, 9 hp 0.0 hp

Mål Kursens mål är att studenten skall förvärva de insikter och färdigheter som fordras för att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en kunskapssökande process som ytterst sett handlar om att i seminarieform pröva giltigheten i argument. Konkret innebär det att uppsatsarbetet ska träna studenten i att urskilja och precisera ett statsvetenskapligt problem, avgränsa och utföra en mindre undersökning med relevans för problemställningen, samt att presentera resultat på ett klart och tydligt sätt. Som delmål ingår därmed att studenterna ska få kännedom om lämpliga tillvägagångssätt för att inventera befintlig kunskap och samla in adekvat material. Studenten ska få konkret erfarenhet av olika undersökningsmetoder och hur de kan användas för att lösa olika undersökningsuppgifter. Kursen ska vidare skapa förståelse för värdet av att analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, och att konstruktivt överväga andras synpunkter. Innehåll Kursmomentet består i att självständigt genomföra en mindre undersökning som studenten själv valt och utformat i samråd med en handledare. Arbetet utförs normalt två och två och med stöd av handledare. På ett slutseminarium redovisas arbetet vid en muntlig presentation, men framför allt skriftligt i form av en uppsats. Ett viktigt inslag är även att tillsammans med andra analysera och reflektera över utformningen av olika typer av undersökningsuppgifter, såväl de egna som andras. På slutseminariet förväntas författarna muntligt begrunda och besvara frågor om den egna undersökningen. Vidare ska varje student inleda diskussionen om minst en annan uppsats genom att agera opponent, samt delta aktivt i diskussioner om de uppsatser som ingår i respektive seminariegrupp. Undervisning Undervisningen sker i ett flertal former. I föreläsningsform presenteras viss grundläggande kunskap som behövs för att genomföra uppsatsarbetet. I gruppseminarium presenteras och diskuteras studenternas uppsatsidéer. Undervisningens tyngdpunkt ligger på handledning anpassad till varje uppsatsförfattares behov, individuellt eller i grupp. Kursen avslutas med en ventilering av uppsatserna i seminarieform. Här ges tillfälle att reflektera över hur olika typer av undersökningar har genomförts från början till slut, och vilka lärdomar som kan dras av de specifika problem som då har hanterats. Examination Examination sker dels genom ett obligatoriskt introduktionsseminarium, dels genom ventilering av uppsatser i seminarieform, där kursdeltagarna deltar aktivt i rollerna som opponent, respondent eller seminariedeltagare. Vid examinationen läggs störst vikt vid uppsatsens utformning med avseende på precision i frågeställningen, anknytning till tidigare forskning, tillämpning av den valda metoden, samt hur väl underbyggda och tydliga slutsatserna är. Kreativitet och analytisk skärpa är särskilt meriterande. Även muntliga insatser på slutseminariet ligger till grund för examinationen. Betygsättning Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Fördjupningar i förhållande till examensfordringar Delkursen bidrar till att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Undervisning

Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, seminarier, rollspel, kurs-pm, metodövningar samt individuell handledning.

Examination

Kursen examineras genom seminariedeltagande, kurs-pm, tentamen och uppsats.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar

Studenterna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska, tillgodogöra sig och både muntligt och skriftligt ta ställning till statsvetenskapligt relativt avancerade texter inom centrala statsvetenskapliga forskningsområden. Kursen ger studenterna möjlighet att reflektera över kraven på en vetenskaplig diskussion. Särskilt uppmärksammas därvid konsten att referera andras tankar på ett analytiskt pregnant sätt, behovet av en egen begreppsbildning – ett analysinstrument – för att kunna karakterisera och jämföra olika idéer, samt betydelsen av att bemöta relevanta invändningar för att underbygga en egen tes. Studenten förväntas att aktivt kunna bidra med egna synpunkter och träning ges på muntliga framställningar av inhämtad kunskap.
Efter genomgången kurs förväntas den studerande ha uppnått tillräckliga kunskaper och färdigheter för att självständigt formulera forskningsbara frågeställningar samt genomföra och bedöma enklare empiriska undersökningar av kvalitativt slag. Kursen bidrar därtill att ge studenten kunskap och förståelse i samhällsvetenskapens grundläggande metodfrågor. De färdigheter och förmågor som övas inbegriper förmåga att självständigt identifiera, formulera och besvara en statsvetenskaplig frågeställning; förmågan att avgränsa och genomföra en uppgift inom givna tidsramar; förmågan att skriftligt och muntligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar; förmågan att arbeta självständigt med forskningsproblem och olika utredningsuppgifter.

Övriga föreskrifter

Kursen kan ingå i Politices kandidatprogram, Politices magisterprogrammet, Samhällsvetarprogram samt utnyttjas som fristående kurs.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: HT 2009

I bibliotekets söktjänst kan du se om en titel finns elektroniskt.

Demokratins problem/ Problems of Democracy

  • Artiklar,

    Se bibliotekets söktjänst

  • Dahl, Robert A. On democracy

    New Haven: Yale University Press, 1998

    Se bibliotekets söktjänst

  • Haerpfer, Christian W. Democratization

    Oxford: Oxford University Press, 2009

    Se bibliotekets söktjänst

  • Phillips, Anne The Politics of Presence

    Oxford: Oxford University Press, 1998

    Kommentar: Phillips bok är också tillgänglig i en svensk översättning från Studentlitteratur med namnet Närvarons politik. Översättningen har dock stora språkliga brister varför vi avråder för att använda den svenska versionen av boken. Vidare finns den engelska versionen tillgänglig som e-bok på databasen Oxford Scholarship Online som man kommer åt gratis via universitetsbibliotekets hemsida.

    Se bibliotekets söktjänst

Politisk teori/ Political Theory

  • Kymlicka, Will Contemporary political philosophy : an introduction.

    2. ed.: Oxford: Oxford University Press,

    Eller: Kymlicka , Will : Modern politisk filosofi : en introduktion Nora : Nya Doxa, 1995 - 331 s. ISBN: 91-88248-68-2

    Se bibliotekets söktjänst

  • Okin, Susan Moller Cohen, Joshua Is multiculturalism bad for women?

    Princeton, N.J.: Princeton University Press, cop. 1999

    Eller: Okin, S. M. 2002. Mångkulturalism. Stockholm: Daidalos.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Singer, Peter One world : the ethics of globalization

    New Haven, Conn. ; a London: Yale University Press, 2004

    Eller: Singer, P. 2003. En värld. Globaliseringens etik. Stockholm: Thales.

    Se bibliotekets söktjänst

Svensk politik och förvaltning/ Swedish Politics and Public Administration

  • Artiklar

    Litteraturlistan kan komma att kompletteras med material som laddas ned av den enskilde studenten.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Esping-Andersen, Gøsta The three worlds of welfare capitalism

    Cambridge: Polity, 1990

    pp. 7-34

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lindvert, Jessica; Schierenbeck, Isabell Jämförande politik

    1. uppl.: Malmö: Liber, 2008

    Läs: Lindbom, Anders, "Statstraditioner". (25s)

    Se bibliotekets söktjänst

  • Lindvert, Jessica Ihålig arbetsmarknadspolitik? : organisering och legitimitet igår och idag

    1. uppl.: Umeå: Boréa, 2006

    Se bibliotekets söktjänst

  • Rothstein, Bo; Studieförbundet Näringsliv och samhälle, Vad bör staten göra? : om välfärdsstatens moraliska och politiska logik.

    2., [rev.]uppl.: Stockholm: SNS förl., 2002 (Angered,

    Se bibliotekets söktjänst

  • Swenson, Peter A. Capitalists against markets : the making of labor markets and welfare states in the United States and Sweden

    New York: Oxford University Press, cop. 2002

    Chapters 1, 11 and 12.

    Se bibliotekets söktjänst

Internationell politik/ Studing World Politics in the 21st Century: Enduring & Contemporary Issues: International Politics

  • Articles

    Betts, Richard K. (2001) The Delusion of Impartial Intervention. Available at Student Office. Fukuyama, Francis, (1998) 'Women and the Evolution of World Politics,' Foreign Affairs, Vol. 77, No. 5, pp. 24-40. Parker, Charles F. and Stern, Eric K. (2005) Bolt from the Blue or Avoidable Failure. Revisiting September 11 and the Origins of Strategic Surprise. Foreign Policy Analysis, Vol.1, No. 3, pp. 301-331. This article can be downloaded (PDF) at: http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/j.1743-8594.2005.00014.x Sagan, Scott D. (1996/97) Why Do States Build Nuclear Weapons? Three Models in Search of the Bomb, International Security 21 (3): 54-86. Download: http://www.jstor.org/stable/i323316 Tickner, J. Ann (1999) 'Why Women Can't Run the World: International Politics according to Francis Fukuyama,' International Studies Review, Vol. 1, No. 3, pp. 3-11.

    Se bibliotekets söktjänst

  • Baylis, John; Smith, Steve; Owens, Patricia The globalization of world politics : an introduction to international relations

    4th ed.: Oxford ; New York, N.Y.: Oxford University Press, 2008

    Se bibliotekets söktjänst

  • Kaldor, Mary New & old wars : [organized violence in a global era]

    2. ed.: Cambridge ; a Malden, MA: 2006

    Se bibliotekets söktjänst

  • Opportunities missed, opportunities seized : preventive diplomacy in the post-Cold War world

    Lanham, Md.: Rowman & Littlefield for the Carnegie Commission on Preventing Deadly Conflict, cop. 2000

    Se bibliotekets söktjänst

Metod/ Methods