MIRAA 2(Multimodal Intensiv Rehabilitering av Afasi och talApraxi)
I MIRAA-projektet undersöks effekter på kommunikation och livskvalitet samt neuroplastiska förändringar av intensiv rehabilitering av afasi och/eller talapraxi samt faktorer som hindrar eller underlättar genomförande av intensivrehabilitering i svensk hälso- och sjukvård.
Grundinformation
- Finansiär: Hedla Intensiv Rehab AB, Afasiförbundet, Anérstiftelsen, Stiftelsen Promobilia och Aina Börjessons stiftelse för logopedisk forskning
Beskrivning
I MIRAA-projektet undersöks effekter på kommunikation och livskvalitet samt neuroplastiska förändringar av intensiv rehabilitering av afasi och/eller talapraxi. Vidare studeras faktorer som hindrar eller underlättar genomförande av intensivrehabilitering enligt nationella riktlinjer för vård vid stroke i svensk hälso- och sjukvård.
Kommunikationssvårigheter påverkar livskvaliteten
Årligen drabbas runt 25 000 personer av stroke, vilket gör stroke till en våra stora folksjukdomar. Cirka hälften av de som drabbats av stroke får kommunikationssvårigheter, svårigheter som i många fall är långvariga eller bestående. Svårigheter med språk och tal efter stroke är ett allvarligt tillstånd som ofta påverkar individens livskvalitet negativt och leder till nedsatt kommunikativ delaktighet och socialt liv.
Intensiv rehabilitering under sex veckor
Logopeder över landet har bjudits in att delta i studien. Medverkande logopeder rekryterar forskningspersoner i sin verksamhet. De deltagande forskningspersonerna med tal-/språkstörning får intensiv logopedisk rehabilitering under en period på sex veckor vilket sällan erbjuds inom gängse vård. Deltagande logopeder genomgick fortbildning inom intensiv logopedisk rehabilitering när studien inleddes i januari 2021.
Hjärnan är plastisk
Det senaste decenniet har neurologisk forskning visat att även den vuxna och åldrande hjärnan är plastisk och att förbättringar av språk och tal kan ske många år efter en skada genom intensiv rehabilitering.
Resursbrister i logopedisk rehabilitering efter stroke
Dagens logopediska rehabilitering av tal och språk efter stroke har stora geografiska variationer och stor brist på logopeder inom öppenvården har konstaterats. Logopeder rapporterar att de har svårt att följa Socialstyrelsens nya riktlinjer vid stroke (2018) som förordar intensiv rehabilitering vid afasi. Trots evidensläge och de uppdaterade nationella strokeriktlinjerna erbjuds alltså alltför sällan intensiv rehabilitering för språk och tal inom svensk sjukvård.
MIRAA-studien vill främja införandet av intensiv rehabilitering
Det primära syftet med studien är att identifiera hindrande och faciliterande faktorer vid införande av intensiv logopedisk rehabilitering efter stroke inom svensk sjukvård. Sekundärt syfte är att undersöka kortsiktiga och/eller långsiktiga effekter på språk, tal, kommunikation och livskvalitet efter intensiv rehabilitering enligt MIRAA och undersöka eventuella samband mellan behandlingseffekter och ålder, kön, fatigue, motivation, typ och grad av svårighet.
Intensiv rehabilitering under sex veckor
Logopeder över landet har bjudits in att delta i studien. Medverkande logopeder rekryterar forskningspersoner i sin verksamhet. De deltagande forskningspersonerna med tal-/språkstörning får intensiv logopedisk rehabilitering under en period på sex veckor vilket sällan erbjuds inom gängse vård. Deltagande logopeder genomgick fortbildning inom intensiv logopedisk rehabilitering när studien inleddes i januari 2021.
Randomiserad kontrollerad studie
Forskningspersoner blockrandomiseras till kontrollgrupp som får inleda med en vänteperiod, alternativt interventionsgrupp med målnivå 60 h rehab under 6 veckor i form av en modifierad ICAP (Intensive Comprehensive Aphasia Program) som omfattar förslag på intensiv rehabilitering individuellt, i grupp samt med dator. Målsättningen är att rekrytera ca 70 forskningspersoner under en tvåårsperiod. Datainsamling sker dels genom enkätundersökning till logopeder och forskningspersoner, semistrukturerad intervju av forskningspersoner och logopeder samt fältobservation och fokusgrupp som görs av doktorand i projektet. Datinsamling omfattar också bedömning med standardiserade test som bedömer språk, tal, kommunikation, kognition och livskvalitet. Testdata samlas in före och efter intensivträning med uppföljning efter fyra månader.
Studiedesign
Kliniker över hela landet deltar i studien
Följande kliniker medverkar i studien:
Aleris Rehab Station, Stockholm; Dalen
Capio Rehab, Stockholm
Farsta logopedmottagning, SLSO, Stockholm
Fysrehab, Lidköping
Logopedmottagningen Helsingborg och Ängelholm
Logopedienheten, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås
Logopedkliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm
Logopedbyrån Dynamica AB, Stockholm, Gustavsberg och Södertälje Neurologimottagningen, Skånes universitetssjukhus, Lund
Neurorehab, Vrinnevisjukhuset, Norrköping
Närhälsan Gamlestadstorgets rehab, Göteborg
Närhälsan Gibraltar rehabmottagning, Göteborg
Närhälsan Angered, Rehabmottagning, Göteborg
Närhälsan Frölunda, Rehabmottagning, Göteborg
Olivia Rehabilitering, SLSO, Danderyd
Rehab City, Lidingö
Rehabiliteringscentrum, region Jönköping
Rehabenheten, Sjukhusen i väster, Göteborg och Kungälv
VO Neurologi, Skånes universitetssjukhus, Lund
Sävedalen rehabmottagning, Partille
Vällingby logopedmottagning, SLSO Västra, Stockholm
Specialistrehabiliteringsenheten, Uppsala
Rehabenheten, Kliniken för medicin och geriatrik, Karlskoga
Önskar du mer information om studien eller önskar medverka, kontakta
Marika Schütz marika.schutz@uu.se eller
Ellika Schalling ellika.schalling@uu.se
Referenser (i urval)
Babbitt, E. M., Worrall, L. E., & Cherney, L. R. (2015). Structure, processes, and retrospective outcomes from an intensive comprehensive aphasia program. American Journal of Speech-Language Pathology, 24(4), S854–S863.
Breitenstein, C., Grewe, T., Flöel, A., …et al. (2017). Intensive speech and language therapy in patients with chronic aphasia after stroke: a randomised, open-label, blinded-endpoint, controlled trial in a health-care setting. The Lancet, 389(10078), 1528–1538.
Palmquist, E., (2018) Svenska logopeders omhändertagande av personer med afasi och deras närstående (Swedish speech language pathologist’s care of people with aphasia and their relatives), Degree project, Uppsala: Uppsala University.
Pierce, J. E, Menahemi-Falkov, M., O’Halloran, R., Togher, L., & Rose, M. L. (2019). Constraint and multimodal approaches to therapy for chronic aphasia: A systematic review and meta-analysis. Neuropsychological Rehabilitation, 29(7), 1005–1041.
Pulvermüller, Friedemann, & Berthier, Marcelo L. (2011). Neuroscience insights improve neurorehabilitation of poststroke aphasia. Nature Reviews Neurology, 7(2), 86–97.
Schütz, M., Henriksson, I., Ulfarsson, T., & Schalling, E. (2024). Large variations in intensive speech–language rehabilitation post-stroke: descriptions of practices, and perceptions of barriers and enablers from 26 clinics in Sweden. Acta Logopaedica, 1, 1–22. https://doi.org/10.58986/al.2024.17950
Socialstyrelsen (Swedish National Board of Health and Welfare). Nationella riktlinjer för vård vid stroke. (National guidelines for stroke care) (2018) Stockholm: Socialstyrelsen
Samarbetsparter
Ingrid Henriksson, leg logoped, Med Dr, handledare, Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/enheten för logopedi.
Trandur Ulfvarsson, leg läkare, specialist i rehabiliteringsmedicin, handledare, Göteborgs universitet, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/rehabiliteringsmedicin
Åke Nygren, senior professor, handledare, Karolinska Institutet, KIDS
Professor Marcelo Berthier, CIMES, Universidad de Malaga, Spanien