Våld i nära relationer
Uppsala universitet accepterar inte hot och våld. Ingen medarbetare ska behöva utsättas för hot och våld, varken på arbetet eller i privatlivet. Uppsala universitet vill som arbetsgivare stötta medarbetare som utsätts för våld i nära relationer.
Genom att värna om varandra och öka medvetenhet kan vi göra skillnad för de som är drabbade.
Här kan du läsa om vad våld i nära relationer är och hur du kan få stöd och hjälp om du själv är utsatt.
Är du utsatt för våld i hemmet eller i en nära relation?
Våld kan förekomma i alla slags relationer. Den som utövar våldet kan till exempel vara en partner, en förälder, ett vuxet barn, en anhörig med omvårdnadsansvar eller någon annan närstående. Att bli utsatt för våld kan påverka en individs hälsa, arbetsförmåga och livssituation.
Som arbetsgivare vill Uppsala universitet ge stöd till dig som är utsatt. Att prata med din chef, facklig representant eller skyddsombud kan vara ett steg till förändring. Du och din chef kan tillsammans se över din arbetssituation så att den passar de förutsättningar du har, att arbetsplatsen är säker och att arbetsuppgifterna fungerar. Du har också möjlighet att vända dig till företagshälsan utan att tala med din chef, genom att använda de anonyma samtal som du som medarbetare har rätt till. Anonyma samtal
Vad är våld i nära relationer?
Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan närstående. Det handlar både om heterosexuella och homosexuella parrelationer och om våld i andra familje- och släktrelationer, samt om barn som upplever våld i sin familj. Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren.
Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men majoriteten av de utsatta är kvinnor. Förövaren är i de flesta fall en man. Det förekommer också att kvinnor utsätter män för våld i heterosexuella relationer. Våld förekommer även i hbtq-relationer. Rädslan för att bli avslöjad som homosexuell, bisexuell eller transperson, om man inte redan berättat det för sin omgivning, kan göra våldet ännu svårare att hantera.
Våld i nära relationer kan anta många former. Det kan vara fysiskt, sexuellt, psykiskt, materiellt och ekonomiskt våld, och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår.
Fysiskt våld
Det fysiska våldet kan ta sig uttryck i form av allt från knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök till användandet av olika vapen och tillhyggen.
Sexuellt våld
Sexuellt våld innebär allt från ovälkommen beröring till att tvingas utföra sexuella handlingar eller utsättas för sådana, inklusive våldtäkt, eller att bevittna olika former av sexuella handlingar. Den utsatta kan också fotograferas eller filmas i ett sexuellt syfte mot sin vilja.
Psykiskt våld och hot om våld
Olika former av isolering, verbala kränkningar, känslomässig utpressning, skambeläggande samt utnyttjande av barnen för att få kontroll över den andra föräldern är exempel på psykiskt våld i nära relationer. Hot kan även riktas mot barn, husdjur eller nära vänner. Stalkning (olaga förföljelse) och andra trakasserier är ytterligare exempel på psykiskt våld.
Materiellt och ekonomiskt våld
Våldet kan även bestå av materiell skadegörelse, exempelvis att förövaren slår sönder möbler och andra saker i hemmet. Den utsatta personen kan också tvingas att själv förstöra ägodelar av särskild betydelse. Våldet kan också riktas mot husdjur. Förövaren kan ta kontroll över ekonomin och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och göra det svårare att lämna relationen.
Stöd till dig som är utsatt
Du som är utsatt kan vända dig till följande aktörer för stöd:
Nationellt centrum för kvinnofrid
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har regeringens uppdrag att höja kunskapen om mäns våld mot kvinnor nationellt. NCK ska också ge stöd till våldsutsatta kvinnor och driver Kvinnofridslinjen samt kvinnofridsmottagningen på Akademiska sjukhuset.
info@nck.uu.se
Nationellt centrum för kvinnofrid
Kvinnofridslinjen
Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för kvinnor som är utsatta för våld kan ringa för att få stöd, dygnet runt, alla dagar. Samtalet är kostnadsfritt. Den som ringer får vara anonym. Män kan också ringa Kvinnofridslinjen, och kan sedan få hänvisning till lämplig aktör för vidare stöd och hjälp. Personalen har tillgång till tolkservice för de flesta språk som talas i Sverige.Även närstående och personer som i sitt arbete möter våldsutsatta, som HR och chefer, är välkomna att ringa.
Kvinnofridslinjen
Kvinnofridsmottagningen
Mottagning och rådgivning för våldsutsatta kvinnor. Mottagningen erbjuder samtalsstöd och möjlighet till medicinsk bedömning, och erbjuder både akuta och planerade besök.
Kvinnofridsmottagningen
Stödlinjen för män
Stödlinjen för män är en nationell stödtelefon för män som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld. Stödlinjen för män - NCK (uu.se)
Stödlinjen för transpersoner
Stödlinjen för transpersoner är en nationell stödtelefon för vuxna transpersoner, inklusive ickebinära, som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld. Stödlinjen för transpersoner - NCK (uu.se)
Företagshälsovården
Företagshälsovården kan erbjuda ett första stöd till utsatta medarbetare, och har kunskap om var utsatta medarbetare kan hänvisas för ytterligare stöd och hjälp. Medarbetare på Uppsala universitet har möjlighet att på egen hand boka två anonyma samtal hos beteendevetare/psykolog per år, utan att involvera sin chef.
Företagshälsovården (Falck i Uppsala, Avonova i Visby)
Socialtjänsten
Socialtjänsten kan bistå med stöd och skydd, exempelvis i form av skyddat boende. Socialtjänstens ansvar för att ge våldsutsatta stöd och skydd regleras i Socialtjänstlagen. Stöd för dig som är utsatt för hot och våld i en nära relation, (uppsala.se)
Polisanmälan
Motivera den utsatta medarbetaren att polisanmäla. Polisen kan göra en riskanalys och vid behov hjälpa till med olika former av skydd. Brott i nära relation (polisen.se)