Sila mygg och svälja kameler?

Den svenska etikprövningslagen har fått mycket kritik. Hur bra fungerar den för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, egentligen?

  • Period: 2022-01-01 – 2024-12-31
  • Budget: 4 989 000 kr
  • Finansiär: Vetenskapsrådet
  • Bidragstyp: Projektbidrag

En ändamålsenlig etikprövning av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning

Forskare är beroende av samhällets förtroende. Därför är det viktigt att forskningsverksamhet håller en hög etisk standard. I Sverige krävs enligt lag att viss forskning genomgår etikprövning innan den får påbörjas. Kravet gäller bland annat forskning som inbegriper behandling av känsliga personuppgifter, som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt eller som innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt.

Men det svenska systemet har fått mycket kritik. Från humanistiskt och samhällsvetenskapligt håll har systemet beskrivits som huvudsakligen utformat för medicinsk forskning och därmed inte anpassat till de metoder och tillvägagångssätt som är vanliga inom kvalitativ forskning. Andra menar att systemet är onödigt byråkratiskt och etikprövningsorganens faktiska riskbedömningar har ifrågasatts. Är systemet ens förenligt med skyddet för fri- och rättigheter i Sveriges grundlagar och på europeisk nivå? Är etikprövningslagen för smal? Missar den forskning som borde etikprövas?

Det finns gott om kritik mot den svenska etikprövningslagen men ingen empirisk forskning om hur representativ kritiken är. Det saknas även undersökningar av vilka andra system för etikprövning som är möjliga och kanske till och med bättre än det nuvarande. Det här projektet kommer att fylla flera betydande kunskapsluckor genom att utvärdera ändamålsenligheten hos det nuvarande etikprövningssystemet för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Forskningsfrågor och metoder

Detta projekt syftar till att utvärdera ändamålsenligheten hos det nuvarande etikprövningssystemet för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, och fokusera följande forskningsfrågor:

  1. Vilka krav ställer etikprövningslagen på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och vilka värden syftar dagens etikprövningssystem till att värna?
  2. Vilka fördelar och kostnader är det nuvarande systemet förenat med?
  3. Är det möjligt, och i så fall hur, att på ett mer ändamålsenligt sätt säkerställa att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning bedrivs på ett etiskt godtagbart sätt?

För att besvara dessa frågeställningar, och på så vis ta ett helhetsgrepp om etikprövningslagen med fokus på humaniora och samhällsvetenskap, krävs ett tvärvetenskapligt angreppsätt. Projektet kommer att kombinera metoder från rättsvetenskapen och från analytisk filosofi med empiriska kvalitativa metoder.

Den första delen består av en rekonstruktion av rättsläget och lagens syfte genom en undersökning av lagtext och förarbeten, samt en forskningsetisk analys av för lagen centrala begrepp. Projektets andra del består av en dokumentstudie av Etikprövningsmyndighetens och Överklagandenämndens för etikprövning praxis, samt fokusgruppsintervjuer med forskare. I projektets tredje del kommer den för projektets övergripande frågeställning om den nuvarande regleringens ändamålsenlighet behandlas. Här kommer genomföras dels en komparativ studie där det svenska systemet jämförs med ett urval av andra rättssystem, dels en normativ analys.

Mot denna bakgrund kommer förbättringsförslag att utformas. Som stöd för utformningen av dessa kommer de att diskuteras med olika intressenter, såsom relevanta myndigheter, forskare och allmänheten. Analysen kommer att vara omedelbart tillämplig på det svenska systemet, men även i hög grad överförbar på liknande etikprövningssystem och därför relevant även i ett internationellt perspektiv.

Lunds Universitet, Sverige
Uppsala Universitet, Sverige

Vi som arbetar i projektet

Projektledare: Vilhelm Persson, Juridiska Insititutionen, Lunds Universtitet
Medarbetare: Lena Wahlberg, Juridiska Institutionen, Lunds Universitet, Mats Johansson, Medicinsk Etik, Lunds Universitet, Vilhelm Persson, Juridiska Institutionen, Lunds Universitet , William Bülow O'Nils, Centrum för Forsknings- och bioetik, Uppsala Universitet

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin