Sila mygg och svälja kameler?
Den svenska etikprövningslagen har fått mycket kritik. Hur bra fungerar den för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, egentligen?
Grundinformation
- Period: 2022-01-01 – 2024-12-31
- Budget: 4 989 000 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
- Bidragstyp: Projektbidrag
En ändamålsenlig etikprövning av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning
Forskare är beroende av samhällets förtroende. Därför är det viktigt att forskningsverksamhet håller en hög etisk standard. I Sverige krävs enligt lag att viss forskning genomgår etikprövning innan den får påbörjas. Kravet gäller bland annat forskning som inbegriper behandling av känsliga personuppgifter, som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt eller som innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt.
Men det svenska systemet har fått mycket kritik. Från humanistiskt och samhällsvetenskapligt håll har systemet beskrivits som huvudsakligen utformat för medicinsk forskning och därmed inte anpassat till de metoder och tillvägagångssätt som är vanliga inom kvalitativ forskning. Andra menar att systemet är onödigt byråkratiskt och etikprövningsorganens faktiska riskbedömningar har ifrågasatts. Är systemet ens förenligt med skyddet för fri- och rättigheter i Sveriges grundlagar och på europeisk nivå? Är etikprövningslagen för smal? Missar den forskning som borde etikprövas?
Det finns gott om kritik mot den svenska etikprövningslagen men ingen empirisk forskning om hur representativ kritiken är. Det saknas även undersökningar av vilka andra system för etikprövning som är möjliga och kanske till och med bättre än det nuvarande. Det här projektet kommer att fylla flera betydande kunskapsluckor genom att utvärdera ändamålsenligheten hos det nuvarande etikprövningssystemet för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
Samarbetsparter
Lunds Universitet, Sverige
Uppsala Universitet, Sverige
Vi som arbetar i projektet
William Bülow O'Nils
Universitetslektor i biomedicinsk etik, med forskningsfokus på normativa frågeställningar som uppstår i skärningspunkten mellan etik, juridik och policy.