Allmänmedicin under omvandling
Hur påverkar en ökad detaljstyrning allmänmedicinens praktik? Vad innebär det för familjeläkarna, för patientupplevelsen och vilka etiska frågor väcks? Det här projektets resultat kommer att möjliggöra välgrundat beslutsfattande om hälso- och sjukvårdspolitiken.
Grundinformation
- Period: 2023-03-21 – 2031-03-21
- Budget: 803 622 kr
- Finansiär: Interna medel,Region Sörmland
- Bidragstyp: Projektbidrag
Hur påverkar en ökad detaljstyrning allmänmedicinen i praktiken?
Under de senaste årtiondena har vi sett en ökad detaljstyrning av svenska läkare. Det beror dels på den politiska, ekonomiska och administrativa styrningen av vården, men också på framväxten av den evidensbaserade vården som för med sig ett ökat fokus på kliniska riktlinjer. Samtidigt planerar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att införa kunskapsstyrning inom den svenska hälso- och sjukvården. Det innebär kunskapsstöd och kliniska riktlinjer riktade mot primärvården. Till exempel Nationellt kliniskt kunskapsstöd och så kallade Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp.
Hur den ökade detaljstyrningen påverkar den svenska primärvården och den allmänmedicinska praktiken vet vi väldigt lite om. Internationella studier om allmänläkares uppgifter har bland annat lyft utmaningarna med ett holistiskt perspektiv i en riktlinjestyrd vård, konsekvenserna för relationen mellan läkare och patient och svårigheten i att använda medicinska riktlinjer i en komplex verklighet. Projektet Allmänmedicin under omvandling ska öka kunskapen kring detaljstyrningens konsekvenser för allmänmedicinen och belysa de etiska dimensionerna av en fortsatt utveckling i den riktningen.
För att ta reda på hur den ökade detaljstyrningen påverkar den allmänmedicinska praktiken kommer forskarna att utforska hur allmänläkares praktik påverkas av en ökad detaljstyrning med fokus på relationen mellan läkare och patient, den professionella autonomin, balansen mellan algoritmbaserad och reflekterande kunskap och arbetsmiljön. Samtidigt ställer de sig frågan om hur patienten upplever kvaliteten på vården och upplevelsen av medbestämmande under ett läkarbesök där sjukvården har en tydligt formulerad agenda. Och till sist, i ljuset av dessa erfarenheter, vilka etiska problem innebär den ökade detaljstyrningen av läkare och kan en fortsatt sådan utveckling motiveras ur ett etiskt perspektiv?
Finansiering
Doktorandprojektet finansieras av Region Sörmland med Jens Lundegård som huvudsökande.
Samarbetsparter
- Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik, Sverige
- Centrum för klinisk forskning Region Sörmland, Sverige
Vi som arbetar i projektet
Jens Lundegård
Doktorand som undersöker hur det pågående nationella projektet med införandet av kunskapsstyrning påverkar den allmänmedicinska praktiken. Specialist i allmänmedicin och verksam som läkare.
Anna T. Höglund
Professor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning. Har i många år arbetat med frågan om etisk kompetens för hälso- och sjukvårdspersonal, moralisk stress och prioriteringar inom hälso- och sjukvården.
Niklas Juth
Professor i medicinsk etik och verksamhetsföreträdare vid CRB. Han forskar i medicinsk etik, bl.a. om prioriteringar och tvångsvård. Han är ordförande i Region Uppsalas etikråd.