Kvalitetsarbete: Organisation och ansvar
Ansvaret för kvalitetsarbetet och dess olika delar framgår av universitetets organisation och ansvarsfördelning. Universitetet utmärks av decentraliserat ansvar och en råds- och samverkansstruktur inom ramen för ett lärosätesgemensamt och nationellt integrerat och internationellt förankrat kvalitetssystem.
Den kollegiala akademiska kulturen är grunden för lärosätets kvalitetsarbete och fördelningen av ansvar som närmare framgår av universitetets mål och organisation.
Principer, mål och strategier för kvalitetsarbetet
Kvalitetsarbetet är en del av den akademiska kulturen och värnar centrala akademiska värden som akademisk frihet, god forskningssed, kollegial granskning och öppna, sakliga och kritiska diskussioner med inflytande från medarbetare och studenter. Kunskap om systemet, dess komponenter och ansvarsfördelningen måste därför vara kända av lärare, forskare och studenter och intressenter i omvärlden. Att utveckla och säkra forskningens och utbildningens kvalitet är en gemensam angelägenhet för alla medarbetare och studenter som i kärnverksamheten kontinuerligt underhåller, prövar och förnyar den akademiska kvalitetskulturen, med stöd av ledningen på alla nivåer.
I Mål och strategier för Uppsala universitet och Verksamhetsplan för Uppsala universitet, fastställer konsistoriet kvalitetssystemets grundläggande principer liksom universitetsgemensamma mål och mer långsiktiga strategier för kvalitetsarbetet.
Decentraliserat ansvar och befogenheter
Uppsala universitet är i grunden en decentraliserad organisation med starka discipliner och självständiga institutioner, fakulteter och vetenskapsområden. Enligt universitetets arbetsordningar och delegationer har varje fakultetsnämnd ansvar för forskningens och utbildningens kvalitet inom sitt respektive fält. Ansvaret utövas inom ramen för ett kvalitetssystem som rymmer både centralt samordnade och lokalt varierande förutsättningar, processer och aktiviteter.
Konsistoriet, universitetets styrelse, har ett överordnat ansvar för att lärosätet bedriver utbildning och forskning av hög kvalitet. Vad som regleras gemensamt respektive vad som utformas lokalt läggs efter beredning fast av konsistoriet i styrdokument som Mål och strategier, Arbetsordning för Uppsala universitet, och verksamhetsplan. I Pedagogiskt program anges mer specifikt ansvarsfördelning och uppgifter för olika aktörer (se Mål och strategier).
Lärosätet är organiserat i tre vetenskapsområden med nämnder. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap har sex fakulteter med tillhörande fakultetsnämnder, Vetenskapsområdet för medicin och farmaci har två fakulteter och en fakultetsnämnd som sammanfaller med områdesnämnden. Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap har en fakultet och en fakultetsnämnd, tillika områdesnämnd. Under fakulteterna sorterar institutionerna, där universitetets kärnverksamhet bedrivs. Fakultetsnämnderna har systematiska rutiner för att säkerställa och utveckla kvaliteten inom fakultetens verksamhetsområde. Inom institutionerna och centrumbildningar ansvarar varje prefekt eller motsvarande för verksamheten.
Kvalitetsarbetet är integrerat i det ordinarie planerings-, budget- och uppföljningsarbete som finns på olika nivåer och som även omfattar rektors kvalitetsdialog med vetenskapsområdena (se även under Åtgärder och uppföljning). Samtidigt finns särskilda universitetsgemensamma processer för kvalitetsarbetet t ex universitetets modell för utbildningsutvärdering och de av universitetets ledning initierade forskningsutvärderingarna (se även Forsknings- och utbildningsutvärderingar). Resultaten från dessa processer förs in i det ordinarie planerings- och uppföljningsarbetet. Vid lärosätet finns även universitetskollegiet som är hörandeförsamling vid processen att ta fram förslag på rektor och utse prorektor. Vetenskapligt kompetenta ledamöter utgör även valförsamling vid val av lärarledamöter i konsistoriet. Universitetskollegiet är också permanent hörandeförsamling.
Råds- och samverkansstruktur
Genom styrelser, nämnder, utskott och rådgivande organ är lärare, forskare, doktorander och studenter genom sina representanter kontinuerligt involverade i verksamhetens kvalitetsarbete på olika nivåer. Vid lärosätet finns sex studentkårer som ingår i Uppsala universitets förenade studentkårer som utser ledamöter till beredande och beslutande organ. Därtill sker regelbunden samverkan mellan representanter från kårerna samt universitetets och studentavdelningens ledning. På skilda sätt sker samverkan också med externa intressenter i utvärdering och granskning av forskning och utbildning.
När kvalitetsfrågorna är av principiell eller strategisk betydelse för universitetet samråder rektor med övriga ledamöter i ledningsrådet (prorektor, universitetsdirektören, vicerektorerna och studentrepresentanter). Till sitt förfogande har rektor och verksamheten ytterligare beredande och rådgivande organ:
- Universitetskollegiet utgör hörandeförsamling vid processen att ta fram förslag på rektor och utse prorektor. Universitetskollegiet ska bestå av 65 ledamöter. Av dessa ledamöter utses 36 ledamöter genom val inom vetenskapsområdena, 18 ledamöter av studenterna och 11 ledamöter bland övriga anställda efter nomineringsförfarande.
- Rektor har utsett fem personer för att de som rektorsråd ska arbeta med utvalda frågor tillsammans med universitetsledningen. rektorsråd finns för lika villkor, forskningsinfrastruktur, god forskningssed, Campus Gotland och externa relationer.Därutöver finns en nämnd för forskningsinfrastruktur.
- Inom universitetsförvaltningen finns avdelningar som stödjer universitetsledningen, vetenskapsområdena/fakulteterna, institutionerna samt lärare och forskare med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. En stor del av detta stöd finns vid Avdelningen för kvalitetsutveckling som består av tre enheter: enheten för universitetspedagogik, enheten för kvalitet och utvärdering och enheten för karriär och ledarskap i akademin. Några av vetenskapsområdena/fakulteterna har jämförbara stödfunktioner som är specialiserade på sina respektive områden. Det universitetsgemensamma och stödet inom vetenskapsområden/fakulteter kompletterar varandra. Vid universitetsförvaltningen finns också enheten för samordnat forskningsstöd, HR-avdelningen ansvarig för ledarskapsutbildning för prefekter och studentavdelningen med stöd till studenter. Även planerings- och IT-avdelningen bidrar med stöd i kvalitetsarbetet. (se Verksamhetsstöd och infrastruktur).
Samverkan med externa intressenter är en integrerad del i forskning och utbildning vid Uppsala universitet. Det gäller såväl samarbetet med kollegor och studenter i det nationella och internationella utbildnings- och forskningssamhället som samverkan med aktörer i näringsliv, myndigheter, landsting, kommuner och ideella organisation. Vid lärosätet finns flera enheter som arbetar specifikt med samverkan.
Ett nationellt integrerat och internationellt förankrat kvalitetssystem
Uppsala universitet har ansvar för att säkra och utveckla kvaliteten i universitetets forsknings- och utbildningsverksamhet. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) granskar Uppsala universitets kvalitetssystem och genomför därutöver vissa utbildningsutvärderingar, tematiska utvärderingar, prövningar av examenstillstånd och juridisk tillsyn. Uppsala universitets kvalitetssystem för forskning är förankrat i Gemensamt ramverk för lärosätenas kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av forskning (SUHF 2019) (SUHF:s webbplats). Uppsala universitets kvalitetssystem är förankrat i internationella riktlinjer som Standarder och riktlinjer för kvalitetssäkring inom det europeiska området för högre utbildnin (UKÄ:s webbplats) (European Standards and Guidelines, ESG och Europeiska stadgan för forskare och Riktlinjer för rekrytering av forskare (The European Charter & Code for Researchers). Förutom de forskningsutvärderingar som genomförs vid Uppsala universitet genomför även Vetenskapsrådet utvärderingar av forskningen. Uppsala universitets kvalitetssystem kopplas på så vis samman med det nationella och internationella systemen för kvalitetsgranskning av högre utbildning och forskning.