Forskarprofiler

Antal frakturer totalt sett är fler i Sverige än i många andra länder, men varför bryter just svenskar höftleden mest i världen? Liisa Byberg, som är professor i medicinsk epidemiologi, forskar inom epidemiologi, – läran om sjukdomars utbredning inom vår befolkning.

Som vetenskapens röst i den ofta känslostyrda debatten om narkotika och beroende är Fred Nyberg efterfrågad långt bortom Sveriges gränser, men han möter också hårda ord från drogliberala krafter. ”Strålkastarljuset kan vara krävande, men med tiden lär du dig välja dina strider” konstaterar den idag 77-årige seniorprofessorn i biologisk beroendeforskning.

Hur kan lagstiftning och klimatmål mötas? David Langlet som är professor i miljörätt på Uppsala universitet, undersöker dynamiken mellan samhällets värderingar och dess lagstiftning.

En ny behandling som kan bromsa Alzheimers sjukdom är på väg ut på marknaden. Bakom den ligger 23 års metodiskt arbete i samarbete mellan forskare och läkemedelsföretag. Allt började med en forskningsupptäckt av professor Lars Lannfelt som han sedan tog patent på.

Inom internationell kvinno- och mödrahälsovård är många frågor känsliga och påverkade av stigma, normer och värderingar. Familjebildning och om man kan bli gravid? Med vem man vill ha barn eller om man inte vill ha barn? Att vara oskuld eller inte? Information om vem som är fadern? Reproduktion omskrivs redan i Bibeln och i många länder är frågor om abort på den högsta politiska agendan.

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

– Så länge katastrofen inte slår med full kraft föredrar många att rikta blicken åt annat håll, säger Anders Karlén, professor i datorbaserad läkemedelsdesign, som efter att ha koordinerat det europeiska flaggskeppet ENABLE nu tar striden mot antibiotikaresistenta bakterier vidare inom ramarna för den internationella plattformen ENABLE-2.

Hans lugna och metodiska sätt att förklara de mest avancerade kosmologiska begrepp har gjort honom efterfrågad i allt från föredrag och debatter till radio- och TV-program. Efter fem böcker, en mängd priser och akademiska uppdrag är frågan vilka nya mål som lockar fysikprofessorn. "Jag är väldigt glad över att bara vara på den plats jag är", säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik.

Covid-19 pandemin fick oerhörda konsekvenser för vårt samhälle. Inte minst blev det negativa konsekvenser för besöksnäringen och turismen, när våra möjligheter att resa begränsades. Ulrika Persson-Fischier vill med sitt forskningsprojekt ”Hållbar turism i det nya normala” fokusera på de nya möjligheterna som pandemin öppnade upp för.

Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dna, livsstil, sjukdomar, kost till var hen tillbringade sina sista år i livet.

Inte ens ledande farmaceuter har full överblick över den slingriga stigen från ny substans till färdigt piller. Ska medicinen dessutom göra sitt jobb i en sjuk kropp krävs en extra karta. Med siffror och självlärande maskiner visar Ulrika Simonsson, professor i farmakokinetik, vägen till mer effektiv läkemedelsutveckling och behandling.

Lyssna på barnen – de är kloka. Det är något Anna Sarkadi gång på gång får bekräftat i sin forskning om barns och ungdomars mående och hur det kan förbättras. Genom samarbeten med mödravården, socialtjänsten och barnavårdscentralen (BVC) riktas insatserna direkt mot familjerna.

I årtusenden har mänskligheten utforskat jorden för att hitta nya verktyg till läkekonsten. När klimatförändringar nu hotar att utplåna hela ekosystem sätts hoppet till planetens sista okända utpost.

Att avkoda runstenar är Henrik Williams specialitet. Han är världens enda professor i runologi, som kan vara världens minsta akademiska ämne. Nu expanderar runologin i Uppsala. Samtidigt är Henrik Williams aktuell med en ny bok om Rökstenen, som bär på ett budskap från 800-talets Sverige.

– Jag trivs när jag som forskare får arbeta i en miljö som kombinerar samhällskunskap och humaniora med naturvetenskap. Det öppnar upp för ett bredare sätt att tänka. Det säger Magdalena Kuchler, universitetslektor som forskar inom naturresurser och hållbar utveckling (NRHU) vid institutionen för geovetenskaper. Hon strävar efter att hitta fruktbara forskningssamarbeten med andra forskare från olika forskningsområden.

Som att leda ett stort forskningsprogram. Så beskriver Shirin Ahlbäck Öberg sitt uppdrag i coronakommissionen. Som en av åtta ledamöter utreder hon hur pandemin har hanterats i Sverige – och drar sig inte för att komma med kritik, så länge den baseras på forskning.

Hur står det till med sömnen? Frågan borde vara rutin när läkare möter patienter. Det menar Jonathan Cedernaes som forskar på sömnens effekt på vår hälsa. Störda sovvanor kan leda till övervikt, fetma, diabetes och nedsatt immunförsvar. Och kanske även en ökad risk för Alzheimers.

Pionjär och portalfigur är två attribut som ofta tas till lite väl lättvindigt. Ibland är de desto svårare att runda. År 2001 utnämndes Mats Karlsson till världens förste professor i farmakometri. Tjugo år och 400 vetenskapliga publiceringar senare har han inga tankar på att dra ned på effektiviteten.

För professorn i zoologisk bevarandebiologi Jacob Höglund finns ingen viktigare fråga än den om arternas utdöende. Att vi just nu förlorar fler arter än som utvecklas. – Som jag ser det så är den sjätte massutrotningen den allra viktigaste frågan för mänskligheten överhuvudtaget.

En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser.

De akademiska uppdragen må avlösa varandra, men det är till forskningen Peter Lindblad ständigt återvänder. På Ångströmlaboratoriet tar hans forskargrupp fram bränslen som kan bidra till framtidens energilösningar. – Vill du få ut mycket biomassa så ska du använda en cyanobakterieodling, säger Peter Lindblad, professor i mikrobiell kemi.

Covid-19, hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes… Tove Falls specialitet är att hantera stora datamängder, avancerad genetik och ställa kluriga frågor – som kan öka kunskapen om vår tids stora sjukdomar och hur de kan behandlas. Det började med en veterinärutbildning på SLU i Uppsala.

Isak Svensson är, som han beskriver det själv, en produkt av institutionen för freds- och konfliktforskning. Sedan han läste grundkursen har hans bana varit spikrak och nu är han professor i ämnet. Hans forskning ska hjälpa oss att förstå varför medlingen minskar i väpnade konflikter.

Stående på jättars axlar sägs vi upptäcka vägen framåt, så korsar de någon gång vår väg vore det ett misstag att inte prova utsikten. Vid Uppsalas Biomedicinska Centrum arbetar Per Artursson, professor i läkemedelsformulering och Giant of Pharmaceutical Sciences, och perspektiven som erbjuds är onekligen intressanta.

Anders Hagfeldt har forskat om kemin bakom solceller en stor del av sitt liv, de senaste sex åren i Schweiz tillsammans med forskare från hela världen. Snart återvänder han till Uppsala universitet, där han börjar som ny rektor i januari 2021.

Under de senaste tio åren har allt fler biologiska läkemedel utvecklats för immunterapi mot cancer. Sara Mangsbo bidrar aktivt till utvecklingen med sin forskningsgrupp och har också startat tre bolag. Nu belönas hon med innovationspriset Hjärnäpplet för sin förmåga att kombinera forskning och entreprenörskap.

Kraftiga stormar, extrema värmeböljor eller ihållande köldknäppar. Ett fortsatt högt utsläpp av växthusgaser kommer att leda till snabba klimatförändringar där extrema väderhändelser blir allt vanligare. Gabriele Messori forskar om möjligheten att förutsäga kommande extremväder.

– Forskare är en fantastisk resurs och många vill hjälpa till, säger Siv Andersson, professor i molekylär evolution och co-director vid det nationella forskningscentret SciLifeLab. Hon har varit med och fördelat pengar till 67 olika projekt över hela landet om coronaviruset och covid-19.

– Corona är inte den sista föreställningen. På sin höjd är det en generalrepetition inför nästa pandemi. Och när den här stormen blåst förbi får vi förhoppningsvis en kort respit att hinna det vi måste innan en ny farsot är över oss, konstaterar Björn Olsen, numera riksbekant professor i infektionssjukdomar.

Tillgång och mångfald eller tummelplats för entreprenörer? Åsikterna om den svenska välfärdsmodellen klyver den politiska kartan. Men vad är fakta? Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning, har i tjugo år studerat reformerna och dess följder. Själv är hon mer osäker än någonsin kring vilken väg som är rätt.

Kan algoritmer verkligen vara spännande? Jodå, bara de är rätt paketerade. Då David Sumpter, professor i tillämpad matematik, föreläste vid Oxford Mathematics lockade han den största publiken någonsin efter Stephen Hawking. I sommar hoppas han frälsa Hammarbysupportrarna på Tele2 Arena.

Hur får egentligen kommunpolitiker och tjänstemän vid myndigheter bete sig – och vad säger lagen om upphandlingar, jäv och korruption? En av experterna på området är Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt.

I en tid då illiberala krafter utmanar rättsstaten och allt fler saknar någon som bevakar deras individuella fri- och rättigheter skärps juridikens roll som bärare av demokratiska värderingar. Vid Människorättskliniken ger Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt, Uppsalas juriststudenter den kunskap de behöver i mötet med samhällets utmaningar.

Sex år har gått sedan Thomas Schön anlände till Uppsala med två doktorander och en professur i reglerteknik. Idag är han en ledande kraft i att ta den artificiella intelligensen in i våra vardagsliv, men någon Terminator lär vi inte möta hitom Hollywood.

Som student i Peking på 1980-talet fastnade Lena Rydholm för den klassiska kinesiska poesin som talade till henne över alla geografiska, historiska och kulturella gränser. Sedan dess har hon fortsatt att bygga upp kunskapen om kinesisk litteratur i Sverige.

Ibland är en enkel fråga från en svensk postdok i amerikansk exil allt som krävs. 20 år senare har Kerstin Lindblad-Toh lett kartläggningen av 230 däggdjurs arvsmassa. Nu gör hon sig redo att ta vår tids kanske största vetenskapliga revolution – förståelsen av människans genom – hela vägen in i vården.

– Jag drivs av en nyfikenhet på hur saker och ting hänger ihop, reflekterar Anders Backlund, professor i farmakognosi, som då han inte navigerar genom den kemiska rymdens åtta dimensioner försöker ta ut riktningen för Uppsala universitets roll i det globala samhället.

Nu börjar högsäsongen för fågelforskaren Per Alström. Han har upptäckt sju nya fågelarter och tillbringar mycket tid i naturen, i länder som Kina, Indien och Vietnam. Där tittar han efter välbekanta och okända fåglar, men lyssnar minst lika mycket på deras sång.

Framtidens fordon är fossilfria och går på batteri – men det finns många utmaningar kvar att lösa. Kristina Edström, professor vid institutionen för kemi-Ångström, spelar en nyckelroll, nu när EU-kommissionen satsar stort på batteriutveckling.

Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, har i radioprogrammet "Den svenska musikhistorien" för en allmän publik levandegjort den svenska musikhistorien från de första källorna fram till år 2018 i 106 avsnitt.

Som barn fascinerades Tomas Edvinsson av vad som händer när ljus träffar materia. Idag forskar han på energiinteraktioner mellan ljus och material för användning i nya generationers solceller, solbränsle och vattenrening.

Ska den svenska vården ge muslimska kvinnor rätt behandlingar måste vi acceptera dem som rationella individer och lyssna till deras egen problemskrivning, snarare än att fostra dem i våra jämställdhetsideal, konstaterar Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsa.

Hur styrs ett stort multinationellt företag med dotterbolag, kunder och leverantörer över hela världen? Hur kan huvudkontoret ha kunskap om alla viktiga affärsförbindelser runt om i världen? Dessa frågor är i fokus för Ulf Holm, professor i företagsekonomi, som leder forskningsgruppen ”Internationellt företagande” vid företagsekonomiska institutionen.

Håkan Engqvist, professor i tillämpad materialvetenskap, har varit med och startat flera bolag och har över 50 patent. Hans specialområde är keramiska material, som kan användas för många tillämpningar i människokroppen.

Paulina Nowicka är ny professor i kostvetenskap, särskilt dietetikens kommunikation, vid institutionen för kostvetenskap. Hennes forskning handlar framför allt om hur man hittar behandlingar som fungerar för barn med fetma.

Sextio år efter att Statens institut för rasbiologi bytte namn och övergick i Uppsala universitets regi kan Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik, blicka tillbaka på den långa resan från tvivelaktig historisk ballast till vetenskapligt flaggskepp.

Hur gör vi för att på bästa sätt introducera digital teknik i samhället och i våra liv? Enligt Åsa Cajander måste digitaliseringen få ta tid och kosta mer i utvecklings och införandefasen för att inte leda till nya problem. – Jag vill se till att människors arbete är bra för dem även när arbetet digitaliseras, och jag vill hjälpa till med metoder för att det ska bli så.

Engagerad lärare, hjärnforskare och motståndare till pseudovetenskap... Dan Larhammar har flera olika roller. Som ny ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien blir det mindre tid för undervisning, men arbetet med att stärka vetenskapens och grundforskningens roll i Sverige fortsätter.

När det gäller tillväxt och flexibilitet överträffar växtriket oss människor med råge. Annelie Carlsbecker hittar ständigt nya tecken på växters intrikata samspel och anpassningsförmåga. – Det fascinerande är att växternas celler inte bara har förmågan att utväxla information, utan att de också vet vilken information de måste utbyta för att utvecklas korrekt. Och hur vet de det?

Det dröjde inte länge innan Christer Betsholtz för första gången slog forskarvärlden med häpnad. Nästan fyra decennier senare fortsätter hans arbete att flytta vaskulärbiologins gränser, men att ses som frontfigur kan ha sina avigsidor.