Akut internmedicin ht24
Omhändertagande och handläggning under det första vårddygnet.
Kursdatum: 14-18 oktober 2024, distanskurs
Målgrupp: ST-läkare i början av sin specialistutbildning och som är intresserade av att vidareutbilda sig inom det akutmedicinska området. Även AT-läkare i slutet av sin AT-tjänstgöring och med erfarenhet från akutverksamhet.
Avgift: 13 800 kr exkl moms.
Anmälan stängd
Sista anmälningsdag till den här kursen har passerat.
Kontakt: Pernilla Riben (e-post), projektkoordinator vid avdelningen för uppdragsutbildning
Kursintroduktion
Snabb och adekvat handläggning på akutmottagningen kan vara livsavgörande
Handläggning av akuta sjukdomstillstånd utgör en viktig del av arbetet inom de flesta medicinska specialiteter, både inom sluten- och öppenvården. Majoriteten av patienterna som vårdas vid medicinavdelningar har lagts in akut. Den höga arbetsbelastningen, kravet på snabb och adekvat insatt handläggning av akuta sjukdomstillstånd, samt bristen på lediga sängplatser ställer stora krav på jourhavande läkare.
Ökade kunskaper hos läkare inom jourverksamheten ökar patientsäkerheten och förkortar vårdtiden genom en korrekt utredning och behandling redan vid inläggningen.
Kursen i akutmedicin utgår från vanligt förekommande symtom och sjukdomstecken vid medicinska akutmottagningar och vårdcentraler. Föreläsningarna baseras till stor del på fallbeskrivningar ur vår kliniska vardag. Vi fokuserar på det akuta omhändertagandet samt handläggningen under det första vårddygnet då patienten läggs in.
Kursledaren har ordet
Anton Gard, Med. Dr, specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Som läkare söker jag efter kunskap som både ger mig en ökad förståelse och som jag konkret kan använda mig av i mitt kliniska arbete. Kunskapsöverföring kommer alltid att vara en viktig del av läkaryrket och jag intresserar mig för hur man kan höja kvalitén på undervisning och göra den mer effektiv. Inom akutsjukvård ställs höga krav på snabb, korrekt diagnostik och handläggning. Det sker en ständig kunskapsutveckling inom alla fält och det är nog närmast omöjligt att hålla sig uppdaterad om och behärska alla internmedicinska diagnoser.
Med det sagt så växer arbetsglädjen i takt med kunskapen och erfarenheten. Man kan verkligen göra skillnad för patienterna! Kunskapen ger också en trygghet som återspeglas i hur man talar med patienter och kollegor. Min förhoppning är därför att den här kursen ska ge deltagarna ett ökat självförtroende och leda till att arbetet på akutmottagningen känns roligare.
Anton Gard
Kursens Mål
Målet med kursen är att deltagarna skall stärka sin förmåga att kunna diagnostisera, utreda och vidta adekvata åtgärder vid akuta medicinska sjukdomstillstånd.
Delmål i utbildningen
Kursen avser att täcka in följande delmål enligt Socialstyrelsens målbeskrivning för ST:
Enligt SOSFS 2015:8
- Akutsjukvård c1, c2, c3
- Allmänmedicin c3
- Internmedicin c1, c2, c3, c4, c6, c7
- Endokrinologi och diabetologi c1, c2, c3, c4
- Medicinsk gastroenterologi och hepatologi c1, c2, c3, c4
- Kardiologi c1, c2, c3, c4
- Lungsjukdomar c1, c2, c3, c4
- Njurmedicin c1, c2, c3, c4
- Geriatrik c1, c2, c3, c4
- Neurologi c9
- Reumatologi c11
- Hematologi c1, c2, c3, c4
Enligt SOSFS 2021
- Akutsjukvård STc1, STc2, STc3
- Allmänmedicin STc3
- Internmedicin STc1, STc2, STc3, STc4, STc6, STc7
- Endokrinologi och diabetologi STc1, STc2, STc3, STc4
- Medicinsk gastroenterologi och hepatologi STc1, STc2, STc3, STc4
- Kardiologi STc1, STc2, STc3, STc4
- Lungsjukdomar STc1, STc2, STc3, STc4
- Njurmedicin STc1, STc2, STc3, STc4
- Geriatrik STc1, STc2, STc3, STc4
- Neurologi STc9
- Reumatologi STc11
- Hematologi STc1,STc2, STc3, STc4
Pedagogiskt upplägg
Kursen är uppbyggd kring fallbaserade föreläsningar och falldiskussioner. För att öka graden av interaktivitet används mentimeter vid ett flertal tillfällen under kursen.
Kursen ges på distans via Zoom.
LIPUS har granskat och godkänt denna utbildning. Socialstyrelsens intyg för meritvärdering vid ST tillhandahålls efter godkänd kunskapskontroll på gruppnivå och 100% närvaro i kursens samtliga moment.
Medverkande i utbildningen
Ledande forskare och ämnesspecialister från bland annat Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Niclas Abrahamsson, överläkare, specialmedicin, diabetessektionen, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Hanna I Andersson, specialistläkare, verksamhetsområde anestesi/intensivvård, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Gorav Batra, med. Dr., specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Christina Christersson, docent, överläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Jens Ellingsen, med Dr., specialistläkare, lungsektionen, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Tobias Eriksson, chefsöverläkare, beroendemedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Hjalmar Flygt, specialistläkare, medicinkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Anton Gard, kursledare, med. Dr., specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Pouya Ghelichkhan, specialistläkare, akutsjukvård, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Jarl Hellman, överläkare, sektionen för endokrinologi och diabetologi, specialmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Karin Hjorton, överläkare, reumatologen, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Varvara Kommata, med. Dr., specialistläkare, arytmisektionen, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Erik Lindeman, överläkare, Giftinformationscentralen, Stockholm
Maria Ling Lundström, specialistläkare gastroenterologi och hepatologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Jan Melin, överläkare, sektionen för njurmedicin, specialmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Anna Robelius, överläkare, hematologisektionen, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Pernilla Rundlöf Nygren, specialistläkare, infektionskliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Eric Thunander, Specialistläkare, kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Johan Virhammar, docent, specialistläkare neurologi, Verksamhetsområdet Klinisk neurofysiologi, neurokirurgi och neurologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Signild Åsberg, docent., överläkare, Stroke VO Neuro, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Kursens schema
Akut internmedicin 14-18 oktober 2024
MÅNDAG 14 OKTOBER
08.30–09.00 Registrering
09.00–09.10 Introduktion, Anton Gard
09.10–10.00 Arbetssätt på en akutmottagning. Handläggning av svårt sjuk patient. Kommunikation och dokumentation vid arbete på en akutmottagning, Pouya Ghelichkhan
10.00–10.30 Paus
10.30–12.00 Akut endokrinologi. Addison; akut handläggning. Hyperkalcemi. Differentialdiagnostik. Akuta åtgärder. Thyreotoxikos. Terapi i akutskedet. Indikationer för inläggning, Jarl Hellman
12.00–13.00 Lunch
13.00–13.45 Akut diabetologi. Ketoacidos. Bedömning av utlösande faktorer. Handläggning. Hyperosmolärt koma. Orsaker och behandling. Hypoglykemi. Behandling. Indikationer för inläggning, Niclas Abrahamsson
13.50–15.20 Akut hjärtsvikt. Handläggning av akut lungödem. Bakomliggande orsaker och dess inverkan på terapival. Cardiogen chock, Anton Gard
15.20–15.45 Paus
15.45–17.00 Akut reumatologi. Akut handläggning av artrit och temporalisarterit. När misstänka systemsjukdom, Karin Hjorton
TISDAG 15 OKTOBER
08.30–10.00 Hjärtklappning. Behandling av förmaksflimmer samt smala och breda takykardier, Varvara Kommata
10.00–10.30 Paus
10.30–11.15 Synkope. Diagnostik och handläggning, Varvara Kommata
11.15–12.00 Hypertoni. Vilken utredning bör genomföras i akutskedet? Val av lämpliga läkemedel. Vilka symtom respektive blodtrycksnivåer indicerar inläggning? Hur mycket bör blodtrycket sänkas i akutskedet? Hjalmar Flygt
12.00–13.00 Lunch
13.00–15.00 Akut neurologi. Handläggning av akut yrsel på akutmottagningen Differentialdiagnostik och handläggning vid akut huvudvärk. Differentialdiagnostik vid kramper. Johan Virhammar
15.00–15.30 Paus
15.30–17.00 Akut bröstsmärta. Akut kranskärlssjukdom. ST-höjningsinfarkt: Reperfusionsstrategi - primär PCI eller prehospital trombolys? Antitrombotisk behandling före/efter primär PCI respektive trombolys? Icke-ST-höjningsinfarkt och instabil angina. Riskvärdering. Antitrombotisk behandling – indikationer, kombinationer. Optimerad antiischemisk terapi. Aortadissektion som differentialdiagnos, Gorav Batra
ONSDAG 16 OKTOBER
8.30–10.00 Läkemedel och blödningsbenägenhet. Handläggning vid ingrepp eller blödning under behandling med trombocythämning, antikoagulantia och trombolys. Risk-nytta värdering. Diagnostik och behandling. Christina Christersson
10.00–10.30 Paus
10.30–12.00 Hematologi. Anemi. Differentialdiagnostik. Svår hemolys. Provtagning före blodtransfusion? Indikation för transfusion. Trombocytopenier. Indikation för trombocytransfusion. Neutropen feber: Initial behandling, indikationer för isolering. Akut leukemi: Initial handläggning, när bör patienten remitteras för akut utredning och behandling? Anna Robelius
12.00–13.00 Lunch
13.00-14.30 Stroke. Akut omhändertagande och akut sekundärprevention vid stroke. Praktisk tillämpning, Signild Åsberg
14.30-15.00 Paus
15.00–15.45 Gastroenterologi. Patologiska leverprover. Handläggning av akut leversvikt. Ascites. Provtagning. Behandling. Indikation för buktappning. Maria Ling Lundström
15.50 -16.30 Bedömning och handläggning av diarré ur akutperspektiv. Vad talar för en nydebuterande inflammatorisk tarmsjukdom och vad gör man då? Handläggning av ett skov hos en patient med känd IBD. Något om konsten att rektoskopera. Maria Ling Lundström
TORSDAG 17 OKTOBER
08.30–10.00 Akut lungsjukdom. Akutbehandling av astma och KOL. Indikation för antibiotika? Akut respiratorisk insufficiens. Bakomliggande orsaker. Hur mycket syrgas törs man ge? Indikation och kontraindikation för behandling med NIV respektive respiratorbehandling. Pneumothorax. Dränage eller exspektans? Pleuravätska. Hur hantera på akutmottagningen? Anafylaxi och allergiska reaktioner. Handläggning och behandling. Lämpliga recept och instruktioner inför hemgång, Jens Ellingsen
10.00–10.30 Paus
10.30–12.00 Akut omhändertagande av den förgiftade patienten
Akuta förgiftningar är en vanlig företeelse på akutmottagningen och kan yttra sig kliniskt på många sätt beroende på förgiftningsmedel. I den här föreläsningen ligger fokus på de symtom som utgör de stora orosmomenten vid förgiftningar med psykiatriska läkemedel och narkotika: medvetandepåverkan med risk för ofri luftväg, agitation och/eller epileptiska kramper och – i svåra fall – hemodynamisk påverkan. I föreläsningen presenteras viktiga toxiska mekanismer, klinisk bild vid olika toxiska syndrom (”toxidrom”) inklusive vid blandförgift. Erik Lindeman
12.00–13.00 Lunch
13.00–15.00 Feber och frossa. Sepsis; definition, diagnostik, antibiotikaval och handläggning. Lunginflammation. Vilka odlingar är av värde? Vilka patienter behöver läggas in? Endokardit. När bör man misstänka att blåsljudet är associerat med en endokardit? Optimal odlingsstrategi. Antibiotikaval. Meningoencefalit. Vad talar för bakteriell genes? Tolkning av liquoranalyser. Handläggning av misstänkt encefalit. Antibiotikaresistens, Pernilla Rundlöf Nygren
15.00–15.30 Paus
15.30–16.30 Akut psykiatri. Regler kring vårdintyg, nödvärn och nödrätt. Bedömning av suicidrisk. Förhållningssätt vid personlighetsstörningar, Tobias Eriksson
FREDAG 18 OKTOBER
08.30–10.00 Medicinsk intensivvård. Chock. Genes. Handläggning. Kristalloider kontra kolloider? ABCDE. Elektrolytrubbningar, Hanna I Andersson
10.00 -10.30 Paus
10.30–12.00 Akut njursvikt. Differentialdiagnostik och handläggning vid akut njursvikt. Jan Melin
12.00–13.00 Lunch
13.00–14.30 Tromboembolisk sjukdom. Bensvullnad. Vad talar för djup ventrombos? Ultraljud eller flebografi för diagnostik? Har D-dimer något att tillföra? Indikationer för trombolys. Bedömning av bakomliggande faktorer i akutskedet. Lungemboli. Klinisk bild. Behandling, Eric Thunander
14.30 -15.00 Avslutande diskussioner. Anton Gard