Kan utvecklingen av artificiellt medvetande hämta inspiration från den mänskliga hjärnan?

Dagens AI-teknik är begränsad i sin förmåga att efterlikna mänskligt medvetande. Det beror både på strukturella skillnader mellan artificiell intelligens och våra hjärnor, och det aktuella vetenskapliga kunskapsläget. I artikeln utforskar författarna potentialen för att utveckla artificiellt medvetande med utgångspunkt i ett evolutionärt perspektiv. Och föreslår ett sätt att närma sig utvecklingen av AI med en medveten förmåga med hjälp av kunskap om den mänskliga hjärnans egenskaper.

Enligt Michele Farisco, forskare på Centrum för forsknings- & bioetik vid Uppsala universitet och artikelns huvudförfattare, verkar det finnas flera strukturella och funktionella egenskaper hos den mänskliga hjärnan som kan bidra med en nyckel till att närma sig människoliknande, komplexa upplevelser av medvetande. I artikeln föreslår författarna att aktuell forskning om AI skulle kunna dra nytta av att använda sig av kunskap om egenskaper hos den mänskliga hjärnan för att utveckla system med en medveten förmåga att bearbeta information.

I artikeln lyfter författarna också den teoretiska möjligheten att AI skulle kunna utveckla sina egna former av medvetande, på ett sätt som skiljer sig från det mänskliga medvetandet. Enligt Michele Farisco väcker detta viktiga frågor om hur vi definierar och pratar om artificiellt medvetande.
”Att använda ordet ”medvetande” för både människor och AI blir tvetydigt och kan också vara vilseledande,” säger Michele Farisco. Istället pekar författarna på behovet av att tydligt specificera både likheter och skillnader mellan en hypotetisk AI som har en medveten bearbetningsförmåga, och den fullständigt mänskliga medvetna upplevelsen.

Är du nyfiken på att lära dig mer? Läs artikeln här: Michele Farisco, Kathinka Evers, Jean-Pierre Changeux, Is artificial consciousness achievable? Lessons from the human brain, Neural Networks (2024), doi: https://doi.org/10.1016/j.neunet.2024.106714

Fanny Klingvall