Hur kan vi förstå artificiellt medvetande på ett konceptuellt plan?

Vi kan inte utesluta möjligheten att artificiell intelligens skulle kunna utveckla en form av artificiell medvetenhet. Men hur kan vi förstå det på ett konceptuellt plan? En artikel publicerad i Physics of Life Reviews introducerar ett heuristiskt ramverk som skulle kunna vägleda forskning om artificiellt medvetande, vilket demonstreras av en fallstudie om medvetenhet.

Artificiellt medvetande kallas ibland för maskinmedvetande, syntetiskt eller digitalt medvetande, och skiljer sig utan tvekan från mänskligt medvetande. Därför kräver artificiellt medvetande nya konceptuella verktyg för att förstå. Författarna till artikeln föreslår att man använder ett multidimensionellt tillvägagångssätt, där medvetandet består av flera dimensioner, inklusive kognitiva och upplevelsemässiga dimensioner, för att testa genomförbarheten av den teoretiska möjligheten att utveckla artificiellt medvetande. Den här typen av tillvägagångssätt bygger på empiriska data, särskilt om hur hjärnan fungerar.

Författarna klargör de preliminära förutsättningarna för artificiellt medvetande, och föreslår en metod för att testa om artificiellt medvetande är möjligt. I artikeln analyserar författarna specifikt begreppet medvetenhet (eller awareness på engelska) som en fallstudie, och visar hur deras modell kan vara till hjälp vid framtida analys mot en möjlig replikering av utvalda komponenter i medvetandet.

Artikeln ett resultat från arbetet av Kathinka Evers och Michele Farisco, forskare på Centrum för forsknings- och bioetik, i EU-projektet CAVAA som syftar till att utveckla artificiell medvetenhet.

Vill du veta mer? Läs artikeln här: Evers K, Farisco M, Chatila R, Earp BD, Freire IT, Hamker F, Nemeth E, Verschure PFMJ, Khamassi M. Preliminaries to artificial consciousness: A multidimensional heuristic approach. Physics of Life Reviews. 2025;52:180-193. DOI: 10.1016/j.plrev.2025.01.002.


Fanny Klingvall