När vetenskap möter motstånd: varför vägrade läkare tvätta händerna?
Genom historien har många vetenskapliga genombrott mött motstånd – inte på grund av bristande bevis, utan för att de utmanade rådande tankesätt. På 1800-talet upptäckte den ungerske läkaren Semmelweis något som kunde rädda liv: om läkare tvättade händerna, minskade antalet dödsfall i barnsängsfeber drastiskt. Men istället för att omfamna idén, vände många kollegor honom ryggen. Varför? En ny studie undersöker mekanismerna bakom motståndet.
Niklas Juth, medförfattare till studien.
Semmelweis misstänkte att osynliga partiklar från döda kroppar spreds via läkarnas händer och orsakade de dödliga infektionerna. Men eftersom bakterieteorin ännu inte var etablerad, lät hans slutsats främmande för dåtidens läkare.
Författarna i artikeln, publicerad i tidskriften Medicine, Health Care and Philosophy, menar att det inte var brist på bevis som gjorde att Semmelweis avfärdades, utan snarare att hans upptäckt krockade med den dåvarande världsbilden. Vissa forskare har lyft fram Semmelweis som en föregångare till modern vetenskaplig metod, eftersom han experimenterade och testade hypoteser. Men enligt artikelns författare är vetenskap ofta starkt präglad av traditioner, vilket gör det svårt för nya idéer att slå igenom.
Studien lyfter också en lärdom för dagens forskning: nya medicinska rön kan få större genomslag om de bygger på neutrala kliniska studier istället för spekulativa orsakshypoteser. På så sätt kan även nya idéer som utmanar etablerade ha en chans att accepteras snabbare.
Vill du läsa mer? Här är den fullständiga studien: Lynøe, N., Juth, N. & Eriksson, A. The disservice of publishing preliminary results based on a premature hypothesis – Semmelweis’ ordeal revisited. Med Health Care and Philos (2025). DOI: 10.1007/s11019-025-10257-8
Fanny Klingvall