Ojämlik tillgång till kliniskt etikstöd i Sveriges regioner
Kliniskt etikstöd kan hjälpa både personal, patienter och familjer navigera etiska dilemman.
Hälso- och sjukvårdspersonal möter ofta etiska dilemman i sitt arbete. Patienter och deras familjer ställs också inför etiskt komplexa val. Fallbaserat kliniskt etikstöd kan hjälpa till att navigera moraliskt komplexa beslut, men bara om det finns tillgängligt. Något som det svenska systemet inte kan garantera.
Pernilla Pergert är universitetslektor i vårdvetenskap och docent i pediatrisk vårdvetenskap med forskningsfokus på klinisk etik och interkulturell vård
Om fallbaserat kliniskt etikstöd finns tillgängligt eller inte beror mer på geografi och organisationskultur snarare än behov. Det skriver författarna till en artikel som nyligen publicerades i HEC Forum. Det väcker frågor om det svenska systemets förmåga att hantera moralisk komplexitet, och till syvende och sist även om vård på lika villkor.
Idag finns inga juridiska eller ekonomiska incitament för hälso- och sjukvårdsorganisationer i Sverige att inrätta eller erbjuda kliniskt etikstöd. Som resultat av detta ser tillgång, ambitionsnivå och hur stödet implementeras i verksamheten olika ut över våra 291 kommuner, 21 regioner och 77 sjukhus. Det innebär att det finns stora skillnader mellan regioner, vårdgivare och organisationer.
”Tillgång till fallbaserat etikstöd drivs alltså inte av de etiska utmaningar man möter i sin kliniska kontext utan av om det finns eldsjälar som driver frågan inom verksamheten eller inte. Det blir problematiskt när patienter, familjer och delar av personalen inte har tillgång till det stöd de behöver för att hantera etiskt komplexa frågor. Det innebär att det svenska systemet inte kan garantera den jämlika vård som man utlovar,” säger Pernilla Pergert, universitetslektor i vårdvetenskap och docent i pediatrisk vårdvetenskap med forskningsfokus på klinisk etik och interkulturell vård vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik.
Pernilla Pergert och hennes medförfattare beskriver hur vissa kliniker har tillgång till etikstöd och andra inte. Deras resultat visar att patienter och familjer sällan deltar i eller erbjuds den här sortens stöd. Det är särskilt intressant eftersom de påverkas direkt av beslut som fattas på etiska grunder och deras perspektiv är centralt för att garantera patientfokuserad vård. Utan deras inblandning riskerar det fallbaserade etikstödet att bli sjukvårdsfokuserad, vilket innebär att man kan missa viktiga värden och funderingar.
Det må finnas informella närverk för personal som har ett särintresse för de här frågorna men det finns idag inga initiativ för att standardisera tillgång, ansvar eller kompetens. För att bibehålla förtroendet för det svenska systemets förmåga att hantera moralisk komplexitet ansvarfullt ställer sig författarna frågan om det inte borde vara obligatoriskt att erbjuda det här stödet. Och om vem som är ansvarig för att se till att sjukvårdens etiska utmaningar hanteras på ett systematiskt sätt. Vidare lyfter författarna att sjukvårdspersonalen ser ett värde i att det stöd som erbjuds är effektivt och relevant för att undvika att deras engagemang går förlorat. Studiens resultat visar att ett standardiserat system, liknande det norska, kan vara en bra väg framåt.
”Det handlar till slut om etisk integritet, rättvisa och inkludering i beslutsfattandet i svensk sjukvård. Fallbaserat kliniskt etikstöd har potentialen att lyfta de här värdena. Men bara om det görs tillgängligt, integreras väl och är inkluderande,” avslutar Pernilla Pergert.
Anna Holm Bodin
By Anna Holm Bodin
Pergert, P., Svantesson, M., Bartholdson, C., Bremer, A., Brännström, M., Fischer Grönlund, C., Juth, N., & Björk, J. (2025). Case-Based Clinical Ethics Support - A Description and Normative Discussion of Methodological Issues from the Swedish Perspective. HEC Forum, DOI: 10.1007/s10730-025-09566-5. Online first publication.